Öppna huvudmenyn

Oscillerande torn (från engelska oscillating turret), på tyska Wiegeturm (torn i vagga), ), är ett torn på en stridsvagn i vilket kanonen är fast monterad. Detta innebär att kanonens eldrör riktas mot målet med hela tornet både i sidled och höjdled. Tornet kan vridas 360 grader. Den stora fördelen med konstruktionen är att laddningen av kanonen kan göras snabb för att uppnå större eldhastighet. En nackdel är den begränsade elevationsvinkeln.[1]

Ett oscillerande torn är ett en ganska sällsynt typ av roterande torn som genom historien har använts på ett mindre antal stridsfordon och brukar därför mest vara associerat med termen kanontorn. Dock så behöver inte ett oscillerande torn behöva vara ett kanontorn utan det kan teoretiskt användas till flera andra typer att roterande torn som t.ex. ett krantorn. Vissa moderna brandbilar har vattenkanoner i roterande torn som kan klassificeras som oscillerande torn.

Beskrivning och funktionRedigera

Ett oscillerande torn består av två primära delar.

  • Den första delen är delen som sitter monterad på själva fordonet. Denna roterar på X-axeln och kallas vagga.
  • Den andra delen är den oscillerande delen och är monterad i vaggan genom ett midjefäste. Denna roterar på Y-axeln och kallas ofta bara för "tornet". Tornet innehåller även större delen av stridsrummet.

Genom olika typer av kraftöverföring kan man få "tornet" att tilta. Detta används för att höja och dumpa beväpningen i tornet.

I konventionella torn är det själva beväpningen som tiltas och inte någon större del av själva tornet.

FördelarRedigera

Oscillerande torn har ett par fördelar gentemot konventionella kanontorn. Några generella fördelar är:

Beväpningen kan monteras högre upp i tornet. En högre beväpning betyder att man behöver visa mindre av tornet i skrovläge, det vill säga när man är bakom en kulle eller liknande skydd, alternativt att man är i en nedsänkning eller grop, för att kunna skjuta mot ett fientligt mål och därmed är man i mindre fara för att bli träffad tillbaka då man är ett mindre mål.

På konventionella torn behöver hela beväpningen tiltas inuti tornet för att höja och dumpa pipan. På grund av detta behöver beväpning monteras ganska centralt framme på tornet för att ha rum att göra detta. Förutom en central placering behöver tornringen vara stor nog för att tillåta dumpningen av bakladdaren inuti tornet. Även detta leder till en större profil.

I oscillerande torn är det själva tornet som tiltas och detta gör att beväpningen kan monteras mycket högre eftersom det inte behöver tiltas inuti tornet. Detta gör att kanonen alltid är över tornringen vilket leder till att man kan använda mindre tornringar och då mindre torn. Ett litet torn med en liten tornring tillåter lättare montering på små fordon och därmed en mycket mindre profil.

Lättare montering av större och grövre beväpningar. Eftersom kanonen inte behöver något svängrum i ett oscillerande torn kan man lättare montera större och grövre beväpningar då det finns mycket mer plats.

Lättare montering av automatladdare. En automatladdare är mycket kraftfull om man får den att fungera. En automatladdare kan ge en högre eldhastighet jämförbart med manuell laddning och besättningen kan minkas eftersom det inte behövs en primär laddare.

I ett konventionellt torn brukar en automatladdare vara mycket problematisk. De brukar ta upp väldigt mycket plats och laddningen brukar vara problematisk då kanonen behöver vara i linje med automatladdaren för att den ska fungera. Detta betyder att kanonen antingen behöver gå tillbaka i linje med automatladdaren efter varje skott eller att man har ett extremt stort torn som tillåter automatladdaren att tilta tillsammans med kanonen inuti tornet. En alternativ automatladdare är en laddarm eller laddrigg som då för patronerna från ett magasin till bakladdaren vilket är extremt svårt att konstruera samt få att fungera. Ett annat problem är en mycket låg ammunitions kapaciteten på grund av det ofta mycket trånga utrymmet lämnat av kanonens krav av svängrum.

I ett oscillerande torn är beväpningen fixerad och då alltid i linje med tornet vilket gör att det är mycket lätt att montera en automatladdare i linje med kanonen. Utryms möjligheterna lämnade av den fixerade kanonen gör även att man kan lättare ha en automatladdare med stort magasin.

NackdelarRedigera

Oscillerande torn har även ett par nackdelar gentemot konventionella kanontorn. Några generella nackdelar är:

Begränsade höjdvinklar och hög profil. Eftersom oscillerande torn ofta har en automatladdare i baken av tornet som hänger utöver motordäcket så begränsas ofta höjningen av kanonen till ett värde som är sämre än det hos ett konventionellt kanontorn. Och i många fall är även dumpningen av kanonen begränsad till ett undermåligt värde på grund av det frontala skyttet på vaggan. Man brukar försöka förbättra detta genom att montera kanonen högt som tidigare nämnts. Dock leder även detta i många fall till ett ganska högt torn jämfört med ett konventionellt torn. Som tidigare nämnt är detta bra i skrovläge men i öppen terräng leder detta till en hög profil som är lättare att se än ett konventionellt kanontorn.

Svår att stabilisera. På grund av att hela tornet tiltas är det nästan omöjligt att stabilisera. Detta beror på den tunga vikten av allt pansar som tornet är uppbyggt av.

Svår att göra säker från CBRN-krigföring. På grund av att tornet är uppdelad i två delar är det svårt att göra tornet säker från kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära vapen då dessa kan komma igenom glipan mellan torn och vagga och därmed in i stridsrummet. En lösning till detta är att inkapsla stridsrummet i tornet men detta är svårt att göra i praktiken då det behövs en massa olika instrument och utrustning för att göra stridsrummet luftätt och på samma gång ge frisk luft till besättningen. En vanlig tillfällig lösning för detta brukar vara ett täcka över glipan med vattentät duk. Dock så är detta inte en perfekt lösning men skulle i vissa CBRN fall hålla tillräckligt länge för att besättningen skulle kunna sätta på sig CBRN-skyddsdräkter.

KällorRedigera