Uppslagsordet ”Drivspegelprojektil” leder hit. För anordningen som delvis uppgör en drivspegelprojektil, se drivspegel.
Underkaliber
Sabot separating.gif
Underkalibrig drivspegelprojektil som fäller sin drivspegel
APBCT.jpg
Underkalibriga flänsprojektiler från andra världskriget


Kaliber efter storlek

(< 20 mm kaliber)
(20–60 mm kaliber)
(> 60 mm kaliber)

Kaliber efter relation till eldröret

(Kaliber < eldröret)
(Kaliber = eldröret)
(Kaliber > eldröret)

Underkalibrig ammunition, militär förkortning ukprj[1] (Engelska: Sub-caliber ammunition), alternativt underkalibrerad ammunition, är eldvapenammunition (normalt pansarbrytande ammunition) vars projektil har en diameter som är mindre än eldröret som den skjuts från.

Beskrivning av underkaliberRedigera

Underkaliber används för att uppnå mycket högre projektilhastighet gentemot normalkalibrig ammunition genom att skjuta mindre lättare projektiler med samma drivladdningsvolym som används för normalkalibrig ammunition.

För att inte gå sönder av luftmotståndet eller vid anslag från mycket hög projektilhastighet består underkalibrig ammunition till viss del ofta av hårdmetall, till exempel projektilens kärna (se kärnprojektil) eller hela projektilen (se pilprojektil).

För att fylla ut eldrörets innerdiameter när underkalibrig ammunition färdas genom loppet används tillfälliga strukturer som omger projektilen och sedan försvinner vid eldrörets mynning. Den utfyllande tillfälliga strukturen gör att man får en stor yta som gaserna från drivladdningen kan verka mot, och därmed ge en hög utgångshastighet, medan projektilen själv har en mindre tvärsnittsyta, och därmed lägre luftmotstånd än motsvarande fullkalibrig projektil. Detta ger ökad utgångshastighet, räckvidd och genomslagsförmåga.

Två primära utformningar av tillfälliga strukturer finns för underkalibrig ammunition: fläns och drivspegel.[2]

Typer av underkalibrig ammunitionRedigera

FlänsprojektilRedigera

 
Funktion över flänsprojektil och mynningsförträngare

En flänsprojektil är en underkalibrig kärnprojektil där man fäst ett antal flänsar längs projektilens yttre hölje för att fylla ut eldrörets innerdiameter. Flänsarna är gjorda av mjukare metall än kärnan och är konstruerade för att vika in sig mot projektilhöljet vid yttre tryck och på så sätt göra projektilen underkalibrig. Med flänsprincipen kan kalibern reduceras med ca 25%.[2]

För att flänsarna ska vikas in mot projektilhöljet behöver eldrörets lopp, eller en del av loppet, vara koniskt mot mynningen. Detta gör så att flänsarna pressas in mot projektilhöljet när projektilen färdas genom loppet.[2]

Eftersom projektilen pressas igenom eldröret skapas det mycket högt tryck vilket ger projektilen mycket hög projektilhastighet. En nackdel med det höga trycket är dock att det snabbt sliter ut eldrör. För att lösa detta kan man på konventionella ickekoniska eldrör skruva fast så kallade mynningsförträngare på mynningen. Mynningsförträngare är ca 10 kaliber långa oräfflade eldrörsförlängare med koniskt lopp mot mynningen som snabbt kan bytas ut när de slits ut efter ett par hundra skott.[2] Dock har mynningsförträngare egna nackdelar. Bland annat är de ganska tunga och kan skapa problem vid höjdriktning.[2] En annan nackdel är att de tar bort förmågan att skjuta konventionell fullkalibrig ammunition som spränggranater från kanonen de sitter monterad på.

DrivspegelprojektilRedigera

 
Funktion av fenstabiliserad drivspegelprojektil, vanligen benämnd pilprojektil.

En drivspegelprojektil är underkalibrig ammunition försedd med en drivspegel för att fylla ut eldrörets innerdiameter.[2] En drivspegel är en lössittande ring som omger projektilen. Denna tar emot trycket från drivladdningen när patronen avfyras och driver projektilen genom loppet. Drivspegeln är uppdelad i delar och hålls enbart ihop av det omliggande eldröret under avfyrning. När projektilen lämnar mynningen på eldröret går drivspegeln i bitar och faller till marken. Drivspegeln utför inget nyttigt arbete när projektilen väl lämnat loppet och den benämns därför ibland parasitmassa. Den består av ett lättare material, som plast eller aluminium.

Drivspegelprojektiler kan vara antingen rotationsstabiliserade eller fenstabiliserade. Underkalibriga projektiler med fenstabilisering kallas för flechette vid finkaliber (under 20 mm)[3] och pilprojektil vid fullkaliber (över 20 mm).

Med drivspegelprincipen kan kalibern reduceras med över 35% om projektilen är rotationsstabiliserad,[2] eller över 80% om projektilen är fenstabiliserad.[4] En fördel gentemot flänsprojektiler (beskrivet nedan) är att drivspegelprojektiler kan skjutas från vanliga kanoner så länge de inte ha en trång mynningsbroms som kan fånga upp drivspegeln.

GalleriRedigera

Exempel på svenska vapen till vilka det finns underkalibrig ammunitionRedigera

KällorRedigera

  • Lärobok i Militärteknik, vol. 4: Verkan och skydd
  • Pansartruppskolan, försöksgruppen hemlig 1960, försök mot strv 74 torn

NoterRedigera

  1. ^ ”Bofors VEAK 40”. http://www.ointres.se/pansar_2011-4_veak.pdf. Läst 10 februari 2021. 
  2. ^ [a b c d e f g] Kapten Yngve Rollof (Nummer 7 1953). ”Artillerimaterielens utvecklingstendenser under senaste decenniet”. Tidskrift i Sjöväsendet (Kungliga Örlogsmannasällskapet). 
  3. ^ ”5.56 X 43.8 FLECHETTE XM-144”. https://www.cartridgecollector.net/556-x-438-flechette-xm-144. Läst 10 februari 2021. 
  4. ^ ”Bild som visar en 22 mm pilprojektil till en 120 mm kanon. 22 mm är en kaliberminskning av mer än 81%.”. https://i.imgur.com/TxRK8Lp.png. Läst 10 februari 2021.