Andrej Andrejevitj Markov

rysk matematiker
För ishockeyspelaren, se Andrej Markov (ishockeyspelare).

Andrej Andrejevitj Markov (ryska: Андре́й Андре́евич Ма́рков), född 14 juni 1856, död 20 juli 1922, var en rysk matematiker verksam i Sankt Petersburg. Han är mest känd för sitt arbete inom stokastiska processer. Hans arbete blev senare känt som Markovkedjor.

Andrej Markov
Andrey Andreyevich Markov
Andrey Andreyevich Markov
Andrey Andreyevich Markov
Född14 juni, 1856
Rjazan, Ryssland
Död20 juli, 1922
Sankt Petersburg, Ryssland
Bosatt iRyssland
MedborgarskapRyskt
NationalitetRyss
ForskningsområdeMatematik
InstitutionerSt Petersburgs universitet
Alma materSt Petersburgs universitet
DoktorandhandledarePafnutij Tjebysjov
Nämnvärda studenterAbram Bezikovitj(en)
Georgij Voronoj(en)
Nikolaj Gjunter (Günter)(en)
Jakov Davidovitj (Jacob David) Tamarkin(en)
Känd förMarkovkedja

Tillsammans med sin yngre bror, Vladimir Andrejevitj Markov (1871–1897), bevisade han Markovs olikhet. Även Markovs son (Andrej Andrejevitj Markov d.y., 1903–1979) är en uppmärksammad matematiker som bidragit till bland annat teorin kring rekursiva funktioner.

Biografi

redigera

Andrej Andrejevitj Markov föddes i Rjazan. Hans föräldrar var Andrej Grigorjevitj Markov och dennes första fru, Nadezjda Petrovna Markova. I början av 1860-talet flyttade Andrej Grigorjevitj till Sankt Petersburg för att bli kapitalförvaltare åt prinsessan Jekaterina Aleksandrovna Valvatieva

1866 började Markov skolan och redan under den tidiga skolgången blev han engagerad i matematik av högre nivå. Som 17-åring informerade han Viktor Bunjakovskij, Korkin och Jegor Ivanovitj Zolotarjov om en tillsynes ny metod för att lösa linjära ordinära differential ekvationer. Detta ledde till att han blev inbjuden till de så kallade "Korkinlördagarna", där Korkins studenter regelbundet träffades. 1874 gick han ur skolan och började studera vid fysik- och matematik-fakulteten vid Sankt Petersburgs universitet.

Vid universitetet undervisades han av bland annat Julijan Sochotski (differentialkalkyl, algebra), Konstantin Posse (analytisk geometri), Jegor Zolotarjov (integralkalkyl), Pafnutij Tjebysjov (talteori, sannolikhetslära), Aleksandr Korkin (ordinära och partiella differentialekvationer), Michail Okatov (mekanik), Osip Somov (mekanik) och Nikolaj Budajev (högre geometri).

April, 1880, försvarade han sin masters uppsats, "Om binära kvadratiska former med positiv determinant", vilken stöddes av Aleksandr Korkin och Jegor Zolotarjov.

Fem år senare, i januari 1885, följde hans doktorsavhandling "Om några tillämpningar av kontinuerliga algebraiska bråk".

Från 1880 till 1905 undervisade han i differential- och integralkalkyl, sannolikhetslära och differenskalkyl.

Ett år efter Andrej Andrejevitj försvarat sin doktorsavhandling blev han utnämnd till tillförordnad professor (1886). 1894 blev han befordrad till ordinarie professor vid St Petersburgs universitet. Elva år senare, 1905, gick han i pension. Han fortsatte dock att undervisa inom differenskalkyl fram till sin död 1922.

Företeelser uppkallade efter Markov

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Källor

redigera
  • Billinton, Roy; Ronald N Allan (1983). Reliability Evaluation of Engineering Systems: Concepts and Techniques. New York: Plenum Press. ISBN 0-306-41296-9 
  • Sen, Ashish; Muni Srivastava (1990). Regression Analysis:Theory, Methods, and Applications. New York: Springer-Verlag. ISBN 0-387-97211-0 

Externa länkar

redigera