Ryssar

östslaviskt folk
(Omdirigerad från Ryss)
För information om anabola steroider, se ryssfemma. För information om pyroteknik, se smällare. För information om kolmått, se ryss (kolmått).

Ryssar (ryska: Русские/Russkije) är ett östslaviskt folk som har ryska som modersmål. Dessa lever främst i Ryssland, men även i angränsande länder i forna Sovjetunionen, såsom Estland, Lettland, Litauen, Moldavien, Ukraina och Belarus.

Ryssar
Русские
Russkije
Antal sammanlagt
135 miljoner[1]
Regioner med betydande antal
Ryssland Ryssland 117 319 000
Ukraina Ukraina 7 170 000
Kazakstan Kazakstan 3 512 925
Tyskland Tyskland 3 500 000
Språk

Ryska

Religion

Rysk-ortodoxa kyrkan

Självbenämning redigera

Ryssar kallar sig själva russkije (русские). Namnet är känt åtminstone sedan tusen år. Ordet har sitt ursprung i ruser, det folkslag som grundade Kievrus. Det namnet kommer från Ruotsi, det finska ordet för Sverige, i sin tur från fornnordiskans Roþrslandi, det gamla namnet för Roslagen.[2][3]

Etymologin har alltid varit politiskt känslig.[4] Den så kallade ”nordiska” versionen ovan har kontrasterats mot den ”slaviska” versionen i vilken namnet anknyter till ett ord som stod för ”björn” i fornslaviska. Russkije kan anknytas till Dneprs biflods Ros namn (man bör dock minnas att det finns många andra geografiska företeelser i Europa med liknande namn).

Under 1500- och 1600-talen började tre större dialekter urskilja sig ur det gammalryska språket: ukrainska ("lillryska"), belarusiska och storryska, eller egentlig ryska. Dagens ryssar är huvudsakligen ättlingar till så kallade ”storryssar”. Orden "lillryssar" och "storryssar" är inte gångbara idag.

Idag använder ryssarna ordet russkije bara för att beteckna dagens etniska ryssar eller i historiskt sammanhang. När man talar om Rysslands befolkning överhuvudtaget, använder man ordet rossijane (россияне), "ryssländare".

Ryska namn redigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ryska namn.

Många nutida populära ryska förnamn är av icke-slaviskt ursprung. Till exempel är förnamnen Michail samt de ”klassiska ryska” förnamnen Ivan och Marija av judiskt ursprung, Aleksandr, Jevgenij, Vasilij, Jelena och Jekaterina av grekiskt, Maksim och Marina av latinskt, Igor och Uleb av skandinaviskt (av Guðleifr/Guðlefr respektive Helga). Slaviska är namn som slutar på mir/měr (Ostromir, Tikhomir, Vladimir), *voldъ (Vsevolod, Rogvolod), *slavъ (Vladislav, Dobroslav). Namnen Oleg, Olga, Boris[5], Gleb anses också vara slaviska av vissa filologer.[6]

Flera ryska efternamn slutar med -ov, -ev, -in, eller, -ova, -eva, -ina hos kvinnor. Dessa ändelser kan tolkas som (ålderdomliga) genitivändelser. Ändelsen -nko eller -ko, som är mer typisk för ukrainare, är också vanlig. Ändelsen -nkov (-nkova) är oftast bara en ryssifiering av ett efternamn som slutar med -nko. Övriga typiska ändelser förekommer relativt sällan och är följande: -uk/-juk (mer typisk för ukrainare), -ak/-jak, -un, -ets, -skij (-skaja) (förekommer hos alla slaver, särskilt polackerna men då som - ski (ska)), -ij, -itj (mer typisk för belarusier). De tio ryska efternamn som är vanligast förekommande är följande:[7] Smirnov (av ryska смирный, "lugn", "spak"), Ivanov, Kuznetsov (av ryskt кузнец, "smed"), Popov (av поп, "rysk ortodox präst"), Sokolov (av сокол, "falk"), Lebedev (av лебедь, "svan"), Kozlov (av ”козёл”, "getabock"), Novikov (av новый, "ny"), Morozov (av мороз, "frost"), Petrov.

Ett fullt ryskt namn (liksom ett belarusiskt eller ukrainskt) innehåller även personens faders förnamn. Detta kallas fadersnamn (отчество, ottjestvo) och slutar med -evitj/-ovitj, samt, -evna/-ovna i de kvinnliga namnen (dessa ändelser kan även uppfattas som genitiv av faderns förnamn). Till exempel är Rysslands presidents, under perioden 2012-2020, fulla namn Dmitrij Anatoljevitj Medvedev, vilket innebär att hans fader hette Anatolij. Vill man tilltala någon artigt, använder man den tilltalades förnamn plus fadersnamn.

Kultur redigera

Huvudartikel: Rysk kultur

Litteratur redigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ryskspråkig litteratur.

Bland framträdande ryska författare märks Ivan Turgenjev, Fjodor Dostojevskij och Leo Tolstoj, som uppmärksammats internationellt.

Pusjkin (1799–1837) Lermontov (1814–1841) Turgenjev (1818–1883) Dostojevskij (1821–1881) Tolstoj (1828–1910) Tjechov (1860–1904) Bulgakov (1891–1940) Achmatova (1889–1966)
               

Antal ryssar i världen och Ryssland redigera

Ryssar utgör cirka 140 miljoner människor och är därigenom den största slaviska folkgruppen.

Ryssland redigera

I Ryssland utgör ryssarna 79,8 procent av befolkningen. Andelen ryssar i landets federationssubjekt varierar enligt följande:[8]

Federationssubjekt Andel ryssar
Vologda oblast 96,56 %
Tambov oblast 96,47 %
Brjansk oblast 96,34 %
Kursk oblast 95,87 %
Lipetsk oblast 95,83 %
Kostroma oblast 95,58 %
Orjol oblast 95,32 %
Archangelsk oblast 95,21 %
Tula oblast 95,21 %
Jaroslavl oblast 95,15 %
Nizjnij Novgorod oblast 94,96 %
Vladimir oblast 94,74 %
Rjazan oblast 94,59 %
Pskov oblast 94,25 %
Voronezj oblast 94,14 %
Novgorod oblast 93,92 %
Ivanovo oblast 93,69 %
Kaluga oblast 93,47 %
Tjita oblast 93,45 %
Smolensk oblast 93,38 %
Novosibirsk oblast 93,01 %
Belgorod oblast 92,88 %
Tver oblast 92,49 %
Amur oblast 92,04 %
Altaj kraj 91,97 %
Kemerovo oblast 91,92 %
Irkutsk oblast 91,84 %
Kurgan oblast 91,47 %
Moskva oblast 91,00 %
Tomsk oblast 90,84 %
Kirov oblast 90,82 %
Judiska autonoma oblastet 89,93%
Primorje kraj 89,89 %
Chabarovsk kraj 89,82 %
Leningrad oblast 89,58 %
Rostov oblast 89,35 %
Sverdlovsk oblast 89,23 %
Krasnojarsk kraj 88,95 %
Volgograd oblast 88,89 %
Krasnodar kraj 86,56 %
Penza oblast 86,35 %
Saratov oblast 85,94 %
Murmansk oblast 85,25 %
Perm kraj 85,18 %
Moskva 84,83 %
Sankt Petersburg 84,73 %
Sachalin oblast 84,28 %
Samara oblast 83,6 %
Omsk oblast 83,47 %
Kamtjatka oblast 83,14 %
Tiumen oblast 82,38 %
Kaliningrad oblast 82,37 %
Tjeljabinsk oblast 82,31 %
Stavropol kraj 81,6 %
Chakassien 80,28 %
Magadan oblast 80,18 %
Karelska republiken 76,64 %
Orenburg oblast 73,94 %
Uljanovsk oblast 72,65 %
Astrachan oblast 69,69 %
Burjatien 67,82 %
Chantien-Mansien 66,06 %
Adygeiska republiken 64,48 %
Dolgano-Nentsien 62,44 %
Mordvinien 60,84 %
Udmurtien 60,12 %
Komi 59,59 %
Jamalo-Nentsien 58,85 %
Altajrepubliken 57,41 %
Ust-Ordynska Burjatien 54,42 %
Tjuktjien 51,87 %
Korjakien 50,56 %
Marij El 47,46 %
Jakutien 41,15 %
Tatarstan 39,49 %
Basjkirien 36,32 %
Aginska Burjatien 35,13 %
Karatjajen-Tjerkessien 33,65 %
Kalmuckien 33,55 %
Tjuvasjien 26,53 %
Kabardinien-Balkarien 25,14 %
Nordossetien 23,19 %
Tuva 20,11 %
Dagestan 4,69 %
Tjetjenien 3,68 %
Ingusjien 1,19 %

Världen redigera

Land Antal ryssar
  Ryssland 115 889 000 (folkräkning 2002) [9]
  Ukraina 8 334 000 (folkräkning 2001) [10]
  Kazakstan 4 480 000 (folkräkning 1999)[11]
  Belarus 1 200 000 [12]
  USA 700 000
  Lettland 616 840[13]
  Uzbekistan 620 000[14]
  Kirgizistan 500 000[14]
  Estland 342 000[15]
  Kanada 337 960
  Litauen 278 000 [16]
  Moldavien 259 000 [17]
  Brasilien 200 000[18]
  Tyskland 178 600 [19]
  Azerbajdzjan 144 000 [20]
  Turkmenistan 142 000 [14]
  Frankrike 115 000
  Tadzjikistan 79 000 [21]
  Georgien 70 000 [22]
  Australien 60 200 [23]
  Rumänien 30 000 [24]
  Finland 20 000 [25]
  Turkiet 20 000
  Kina 15 609 (folkräkning 2000)

Ryssar räknas som ett av Kinas 56 officiella minoritetsfolk.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Russian people group in all countries | Joshua Project”. joshuaproject.net. https://joshuaproject.net/people_groups/14598. Läst 1 maj 2022. 
  2. ^ Russia, Online Etymology Dictionary
  3. ^ Ryss i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  4. ^ Pritsak, Omeljan (1977). ”The Origin of Rus'”. The Russian Review 36 (3): sid. 249-27399. doi:10.2307/128848. http://www.jstor.org/stable/128848. 
  5. ^ Max Vasmer. Boris. Etymologisk ordbok för det ryska språket. Institutet för det ryska språket vid den ryska vetenskapsakademin uppkallad efter V. V. Vinogradov.
  6. ^ Stanislav Rospond. Struktur och klassificering av östslaviska antroponymer // Вопросы языкознания. — М.: Наука, 1965. — Вып. 3. — С. 12—18.
  7. ^ Genetiska laboratoriet vid Rysslands medicinska vetenskapers akademi Arkiverad 12 juli 2007 hämtat från the Wayback Machine. (ryska)
  8. ^ Перепись населения 2002 — Том 4 - "Национальный состав и владение языками, гражданство". 3. Население по национальности и владению русским языком по субъектам Российской Федерации Arkiverad 17 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine. (ryska)
  9. ^ ”Perepis2002.ru”. Arkiverad från originalet den 18 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070518153724/http://www.perepis2002.ru/content.html?id=11&docid=10715289081463. Läst 19 maj 2007. 
  10. ^ Ukrcensus.gov.ua (engelska) Arkiverad 26 november 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Ide.go.jp
  12. ^ CIA.gov Arkiverad 28 mars 2005 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  13. ^ [1] Arkiverad 22 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  14. ^ [a b c] Bbc.co.uk (engelska)
  15. ^ CIA.gov Arkiverad 15 april 2006 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  16. ^ CIA.gov Arkiverad 9 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  17. ^ CIA.gov Arkiverad 9 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  18. ^ Brasil-Russia.com (portugisiska)
  19. ^ Destatis.de Arkiverad 26 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine. (tyska)
  20. ^ CIA.gov Arkiverad 9 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  21. ^ CIA.gov Arkiverad 13 april 2006 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  22. ^ CIA.gov Arkiverad 14 april 2006 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  23. ^ Crc.nsw.gov.au (engelska)
  24. ^ Mimmc.ro Arkiverad 13 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. (rumänska)
  25. ^ CIA.gov Arkiverad 14 april 2006 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)