Öppna huvudmenyn

Östgöta kavalleriregemente var ett kavalleriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet. Regementet omorganiserades 1791 då man slog ihop det med Östgöta infanteriregemente, och tillsammans bildade de två regementena Livgrenadjärregementet.

Östgöta kavalleriregemente
Norway and Sweden, 1783 (NYPL b14896507-419046).tiff
Uniform m/1779
Officiellt namnÖstgöta kavalleriregemente
Datum1636–1791
FörsvarsgrenSvenska armén
TypKavalleri
StorlekRegemente
EfterföljareLivgrenadjärregementet
ValspråkNulli Secundas
("Ingens tvåa")
FärgerRött     
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

Innehåll

HistoriaRedigera

Östgöta kavalleriregemente hade sitt ursprung från den ryttarfana som sattes upp i Östergötland1550-talet. I 1634 års regeringsform benämns regementet som Östergötlands och Södermanlands ryttare. Från 1636 benämnt Östgöta kavalleriregemente. År 1689 blev regementet indelt och 1770 omorganiserat till kyrassiärer.

Regementet upphöjdes till livregemente efter förtjänstfulla insatser under Gustav III:s krig 1788–1790.[1] Regementet omorganiserades 1791 till ett infanteriregemente och sammanslogs med Östgöta infanteriregemente, vilka tillsammans bildade Livgrenadjärregementet. Kavalleridelen fick namnet Livgrenadjärregementets rusthållsdivision fram till 1816.

Ingående enheterRedigera

1634(?)

  • Livkompaniet
  • Överstelöjtnantens kompani
  • Majorens kompani
  • Vadstena kompani
  • Vifolka kompani
  • Skänninge kompani
  • Västanstångs kompani
  • Tjusts kompani

17??

  • Livkompaniet
  • Tjusts kompani
  • Linköpings kompani
  • Västanstångs kompani
  • Bergslags kompani
  • Vifolka kompani
  • Skänninge kompani
  • Vadstena kompani

Heraldik och traditionerRedigera

Regementets valspråk var Nulli Secundus (Ingens tvåa).

FörbandscheferRedigera

Chefsbostället var förlagt till Tuna,Rystad.

ÖvrigtRedigera

Namn
Östgöta kavalleriregemente 1636 1791
Beteckningar
inget
Övningsfält och förläggningsort
Malmen 1791

GalleriRedigera

KällorRedigera

  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5  s.338.

NoterRedigera

Se ävenRedigera