Anders Abraham Grafström

svensk författare och poet

Anders Abraham Grafström, född 10 januari 1790 i Sundsvall, död 24 juli 1870 i Umeå, var en svensk präst, historiker, riksdagsman och skald.

Anders Abraham Grafström
Anders Abraham Grafström
FöddAnders Abraham Grafström
10 januari 1790[1][2]
Sundsvalls församling[1], Sverige
Död24 juli 1870 (80 år)
Umeå stadsförsamling[1], Sverige
BegravdBackens kyrkogård[3][4]
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningPräst/riksdagsman
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1840–1851)[5]
Stol nummer 6 i Svenska Akademien (1840–1870)[6]
MakaHenriette Elisabeth Franzén
(g. 1822–)[1]
Helena Sophia Franzén
(g. 1838–)[1]
BarnFrithiof Grafström (f. 1827)[7][8][5]
FöräldrarAbraham Grafström
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Anders Grafström föddes 1790 i Sundsvall som son till grosshandlaren Abraham Grafström och Maria Lochner. Via mödernet var han ättling till den adliga ätten Tigerstedt,[9] och därmed till ätten Wallenstierna och både Bureätten och Sursill.[10]

Han studerade vid Uppsala universitet, där han inskrevs 1809 och blev filosofie magister 1815. Genom Erik Gustaf Geijer blev Grafström 1820 docent i svensk historia, varefter han undervisade vid Krigsakademien. År 1830 prästvigdes han, och 1833 utnämndes han till lektor i Härnösand samt fick en professors titel. Han utsågs 1835 till kyrkoherde i Umeå, disputerade 1844, och steg till kontraktsprost 1849. Han var riksdagsman mellan åren 1840 och 1851. Grafström verkade för bättre kommunikationer i Norrland och var den som fick till stånd regelbunden ångbåtstrafik längs norrlandskusten.

Anders Grafström var ledamot av Svenska Akademien 1839–1870, stol 6, Musikaliska akademien och Lantbruksakademien.

Grafström var gift två gånger, båda gångerna med döttrar till Frans Michael Franzén. Själv var han svärfader både till Arthur Hazelius och dennes syster, samt far till Frithiof Grafström och farfar till Hjalmar Grafström.

Författarskap redigera

I ungdomen var Grafström medarbetare i både Poetisk kalender och Stockholmsposten. Grafström tillhörde den litterära kretsen kring Malla Silfverstolpe och Atterbom. Hans skönlitterära författarskap förs till romantiken. Han erhöll Svenska akademiens stora pris 1825 för en dikt om kronprinsens bröllop. Bland hans mera kände dikter märks Norrland och Harpan.[11]

Några av hans dikter är tonsatta av Johan Erik Nordblom, bland annat visan I ensliga stugan en kulen kväll från 1850. Han har även författat en biografi över sin svärfar Frans Michael Franzén.

Som konstnär räknades han som dilettant men han bidrog också med teckningar till Gustaf Henrik Mellins verk Sverige framstäldt i teckningar och utförde dessutom ett flertal porträtt. Grafström är representerad vid Uppsala universitetsbibliotek.

Bibliografi redigera

  • De lingua, originis gentis Sviogothicae indice. Upsala, 1811.
  • Tal öfver Högstsalig Hans Majestät Konung Carl XIII, hållet på Gustavianska Lärosalen i Upsala, den 6 maj 1818. Stockholm, 1818.
  • De Statu Rerum Sveciarum ad Mortem Ingialdi Illråda Dissertatio Historica. (Beteiligt Petrus Ephraim Oldberg und Johannes P. Bosén). Dissertation Upsala 1820.
  • De reformatione religionis christianae post Lutherum continuata. Upsala, 1829.
  • Skalde-försök. Stockholm, 1826–1832.
  • Ett år i Sverige. Stockholm, 1827–35 (Ed. Christian Didrik Forssell).
  • Sånger från Norrland. Stockholm, 1841.
  • Nya sånger från Norrland. Stockholm, 1848.
  • Samlade skaldestycken. Stockholm, 1864.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Anders A Grafström, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, emp-web-84.zetcom.ch, läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, Grafström, Anders Abraham, läs online, läst: 12 april 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Anders Abraham Grafström, läst: 20 februari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Grafström i Stockholm, Thor Frithiof, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, ”Son t kontraktsprosten Anders Abraham G — rdm prästeståndet för Härnösands stift 1840/41 — 1850/51”.[källa från Wikidata]
  6. ^ läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ T Frithiof Grafström, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Solna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1564/C I/1 (1768-1833), bildid: C0048775_00220, sida 394, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 12 april 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ http://www.sursill.net/c_beata_a8.htm
  10. ^ Tigerstedts mor tillhörde ätten Wallenstierna.
  11. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Källor redigera

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera