Malla Silfverstolpe

svensk författare och den mest kända salongsvärdinnan i Sverige
Artikel Diskussion

Magdalena "Malla" Sofia Silfverstolpe, född Montgomery 8 februari 1782 i Snappertuna i Nyland i södra Finland, död 17 januari 1861 i Uppsala, var en svensk författare och den mest kända salongsvärdinnan i Sverige.

Malla Silfverstolpe
Malla Silfverstolpe 1843.jpg
Malla Silfverstolpe. Teckning av Maria Röhl, 1843.
Född8 februari 1782[1][2]
Snappertuna församling, Finland[1][2]
Död17 januari 1861[1][3][2] (78 år)
Uppsala församling, Sverige[1][3][2]
BegravdUppsala gamla kyrkogård[4][5]
kartor
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningSalongsvärd, societetsperson, dagboksskrivare[1], skribent[1]
FöräldrarRobert Montgomery[2]
Redigera Wikidata
Edsbergs slott: monumentet över Magdalena Mentzer, född 26 oktober 1726, död 3 februari 1809 och hennes sonson Ture Axel Rudbeck född 15 februari 1787, död 6 september 1808. Akvarell av Malla Silfverstolpe.

BiografiRedigera

Silfverstolpe var dotter till överste Robert Montgomery i dennes äktenskap med friherrinnan Katarina Charlotta Rudbeck, dotter till Thure Gustaf Rudbeck (1714–1786) och Bureättling. Modern avled ett par månader efter födseln. 1783 flyttade hennes far, som då var regementschef i Finland, tillbaka till egentliga Sverige. Den ettåriga dottern uppfostrades framför allt av sin mormor Magdalena Rudbeck på Edsberg i Sollentuna socken. Hon debuterade i societetslivet vid femton års ålder och gifte sig 1807 med översten i generalstaben David Gudmund Silfverstolpe (1769–1819). Hennes äktenskap var inte lyckligt, i synnerhet inte efter att hennes makes mjältsjuka hade förvärrats.

SalongenRedigera

Hon flyttade till Uppsala 1812 och kom så småningom att inta en betydande plats stadens sällskapsliv. Från 10 november 1820, ett år efter att hon blev änka, höll hon "fredagsafton" efter exempel från de franska salongsdamerna. I hennes hem samlades de vetenskapliga kretsarna, liksom den högre societeten och betydelsefulla personer från utlandet. Salongen var under ett par årtionden inte bara en sällskaplig medelpunkt, utan även en samlande och sammanhållande makt inom de svenska romantiska kretsarna. Silfverstolpe var själv mycket mottaglig och bildningsintresserad och blev, trots att hon var uppfostrad i fransk bildning, helt medryckt av den nya, romantiska kulturen. Hon understödde också romantikens företrädare, inklusive Per Ulrik Kernell och Adolf Fredrik Lindblad, ekonomiskt.

Till Silfverstolpe skrevs flera dikter, av bland andra Atterbom, Geijer (Reseda) och Johan Olof Wallin. I striden om Almqvists Det går an deltog hon med Månne det går an? (1840).

MemoarernaRedigera

År 1822 började Silfverstolpe, efter Kernells enträgna uppmaningar, att skriva memoarer baserade på de dagboksanteckningar hon fört genom livet. De utkom i utdrag av Malla Grandinson i fyra delar 1908–11 och i en andra upplaga 1914. De är mycket innehållsrika som person- och kulturhistoriska skildringar. Hela den värld, där Sveriges främsta kulturpersonligheter levde under hennes tid, beskrivs med stor förtrogenhet, beundran och finkänslighet och ger viktiga bidrag till kunskapen om bland andra Carl Jonas Love Almqvist, Per Daniel Amadeus Atterbom, Erik Gustaf Geijer, Lindblad, Anders Fredrik Skjöldebrand, Gunnar Wennerberg, Esaias Tegnér, Adolf Törneros och Johan Olof Wallin. Även från Tysklands tongivande kretsar ger hon livfulla förstahandsintryck, som baseras på hennes vistelse där 1825–26. En tysk upplaga med inledning av Ellen Key utkom 1916.

EftermäleRedigera

Malla Silfverstolpes väg i Sollentuna är uppkallad efter henne. Hon ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[6]

BibliografiRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Bergström, Carin (2013). Passion & skilsmässa : om spruckna äktenskap inom högadeln vid sekelskiftet 1800. Stockholm: Atlantis. Libris 14217458. ISBN 9789173536387 
  • Bjerkén, Anna (1994). En 1700-talsflickas lärandeaspekter på Malla Montgomery-Silfverstolpes lärande och utveckling. C1-uppsats / Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 99-1273291-X ; [19]94 :vt. Stockholm. Libris 1941802 
  • Fröberg, Paul (1975). Minnen och bikt : en studie i Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer. Svenska humanistiska förbundet, 0346-6027 ; 85. Stockholm: H. Ohlsson (distr.). Libris 444472. ISBN 91-85158-02-X 
  • Göransson, Nils; Nyreröd Anna-Lisa, Julin Börje (1988). Bagare by och Turebergs gård : två försvunna Sollentunabegrepp. Sollentuna hembygdsförenings skriftserie, 0280-7459 ; 13. Sollentuna: Sollentuna hembygdsfören. Libris 765321 
  • Holmquist, Ingrid (2000). Salongens värld : om text och kön i romantikens salongskultur. Kulturhistoriskt bibliotek, 99-1228966-8. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607724. ISBN 91-7139-459-1 
  • Nordisk salonkultur : et studie i nordiske skønånder og salonmiljøer 1780-1850. Odense university studies in Scandinavian languages and literatures, 0078-3331 ; 38. Odense: Odense Universitetsforlag. 1998. Libris 7544436. ISBN 87-7838-345-5 
  • Persson, Ellen (2004). Kvinnligt musicerande i Uppsalasalongerna 1820-1840 : en studie av kvinnors musikutövning i Malla Silverstolpes och Erik Gustaf Geijers salonger. Uppsala: Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap. Libris 9935962 

KällorRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Silfverstolpe, 1904–1926.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f] Gösta Lundström, Magdalena (Malla) S Montgomery, s. 699, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9478, läst: 24 februari 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d e] Magdalena ( Malla) Sofia Silfverstolpe 1782-02-08 — 1861-01-17 Salon hostess, author, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: MallaSilfverstolpe, läst: 25 juli 2020, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11632/F/5 (1836-1861), bildid: C0004351_00172, död- och begravningsbok, s. no value, läs online, läst: 19 april 2018, ”17, framl(idne) Ö???? D. Silferstolpes Enk. Magdalena Sophia Montgomery....1,Ålderdom...,17,78,11,9...”, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Svenska gravar, omnämnd som: Silfverstolpe, Malla, läs online, läst: 19 april 2018, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Malla Silfverstolpe 1782–1861. Författare, Svenska kyrkan, läs online, läst: 26 maj 2019, (Källa från Wikidata)
  6. ^ ”Uppsala gamla kyrkogård, kvarter 4, gravplats 249”. Uppsala kyrkliga samfällighet. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=210000471&LOPNR=2024. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Malla_Silfverstolpe&oldid=47713598"