Malla Silfverstolpe
Magdalena "Malla" Sofia Silfverstolpe, född Montgomery, den 8 februari 1782 i Snappertuna i Nyland i södra Finland, död den 17 januari 1861 i Uppsala, var en svensk författare och den mest kända salongsvärdinnan i Sverige.
| Malla Silfverstolpe | |
 Malla Silfverstolpe. Teckning av Maria Röhl, 1843. | |
| Född | 8 februari 1782[1] Snappertuna[1], Finland |
|---|---|
| Död | 17 januari 1861[1][2] (78 år) Uppsala församling[1][2], Sverige |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[3][4] kartor |
| Nationalitet | Svensk |
| Sysselsättning | Salongsvärd, societet, dagboksskrivare[1], skribent[1] |
| Föräldrar | Robert Montgomery |
| Redigera Wikidata | |
BiografiRedigera
Silfverstolpe var dotter till överste Robert Montgomery i dennes äktenskap med friherrinnan Katarina Charlotta Rudbeck, dotter till Thure Gustaf Rudbeck (1714–1786) och Bureättling. Modern avled ett par månader efter födseln. 1783 flyttade hennes far, som då var regementschef i Finland, tillbaka till egentliga Sverige. Den ettåriga dottern uppfostrades framför allt av sin mormor Magdalena Rudbeck på Edsberg i Sollentuna socken. Hon debuterade i societetslivet vid femton års ålder och gifte sig 1807 med översten i generalstaben David Gudmund Silfverstolpe (1769–1819). Hennes äktenskap var inte lyckligt, i synnerhet inte efter att hennes makes "mjältsjuka" hade förvärrats.
SalongenRedigera
Hon flyttade till Uppsala 1812 och kom så småningom att inta en betydande plats stadens sällskapsliv. Från 1820, ett år efter att hon blev änka, höll hon "fredagsafton" efter exempel från de franska salongsdamerna. I hennes hem samlades de vetenskapliga kretsarna, liksom den högre societeten och betydelsefulla personer från utlandet. Salongen var under ett par årtionden inte bara en sällskaplig medelpunkt, utan även en samlande och sammanhållande makt inom de svenska romantiska kretsarna. Silfverstolpe var själv mycket mottaglig och bildningsintresserad och blev, trots att hon var uppfostrad i fransk bildning, helt medryckt av den nya, romantiska kulturen. Hon understödde också romantikens företrädare, inklusive Per Ulrik Kernell och Adolf Fredrik Lindblad, ekonomiskt.
Till Silfverstolpe skrevs flera dikter, av bland andra Atterbom, Geijer (Reseda) och Johan Olof Wallin. I striden om Almqvists Det går an deltog hon med Månne det går an? (1840).
MemoarernaRedigera
År 1822 började Silfverstolpe, efter Kernells enträgna uppmaningar, att skriva memoarer baserade på de dagboksanteckningar hon fört genom livet. De utkom i utdrag av Malla Grandinson i fyra delar 1908–11 och i en andra upplaga 1914. De är mycket innehållsrika som person- och kulturhistoriska skildringar. Hela den värld, där Sveriges främsta kulturpersonligheter levde under hennes tid, beskrivs med stor förtrogenhet, beundran och finkänslighet och ger viktiga bidrag till kunskapen om bland andra Carl Jonas Love Almqvist, Per Daniel Amadeus Atterbom, Erik Gustaf Geijer, Lindblad, Anders Fredrik Skjöldebrand, Esaias Tegnér, Adolf Törneros och Johan Olof Wallin. Även från Tysklands tongivande kretsar ger hon livfulla förstahandsintryck, som baseras på hennes vistelse där 1825–26. En tysk upplaga med inledning av Ellen Key utkom 1916.
EftermäleRedigera
Malla Silfverstolpes väg i Sollentuna är uppkallad efter henne. Hon ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[5]
BibliografiRedigera
- Månne det går an? : fortsättning af "Det går an". Uppsala. 1840. Libris länk. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/SilfverstolpeM/titlar/ManneDetGarAn/info
- Interiörer från Gustaf IV Adolfs tid : ur samtida anteckningar af Malla Montgoméry. [Illustr.]. Stockholm. 1905. Libris länk
- Ett samtal med konung Karl XIV Johan : Ur Malla Montgomerys anteckningar. Stockholm. 1907. Libris länk
- Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer. Stockholm: Bonnier. 1908-1920. Libris länk
- Del 1, 1782-1803. 1908. Libris länk. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/SilfverstolpeM/titlar/MallaSilfverstolpe1/info
- Del 2, 1804-1819. 1909. Libris länk. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/SilfverstolpeM/titlar/MallaSilfverstolpe2/info
- Del 3, 1819-1825 (Sept.). 1910. Libris länk. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/SilfverstolpeM/titlar/MallaSilfverstolpe3/info
- Del 4, 1825 (Sept.)-1861. 1911. Libris länk. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/SilfverstolpeM/titlar/MallaSilfverstolpe4/info
- Das romantische Deutschland : Reisejournal einer Schwedin (1825-1826) ; mit einer Einleitung von Ellen Key. Leipzig: Bonnier. 1912. Libris länk
- Den borttappade ringen : berättelse från Kaflås 11 juli 1836 / utg. till 11. juli 1960 av Reinhold Rudbeck. [Sollentuna]: [Utg.]. 1960. Libris länk
- Memoarer i urval och med inledning av Paul Fröberg. Levande litteratur, 99-0208799-X. Stockholm: Natur och Kultur. 1960. Libris länk
Vidare läsningRedigera
- Bergström, Carin (2013). Passion & skilsmässa : om spruckna äktenskap inom högadeln vid sekelskiftet 1800. Stockholm: Atlantis. Libris länk. ISBN 9789173536387
- Bjerkén, Anna (1994). En 1700-talsflickas lärandeaspekter på Malla Montgomery-Silfverstolpes lärande och utveckling. C1-uppsats / Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 99-1273291-X ; [19]94 :vt. Stockholm. Libris länk
- Fröberg, Paul (1975). Minnen och bikt : en studie i Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer. Svenska humanistiska förbundet, 0346-6027 ; 85. Stockholm: H. Ohlsson (distr.). Libris länk. ISBN 91-85158-02-X
- Göransson, Nils; Nyreröd Anna-Lisa, Julin Börje (1988). Bagare by och Turebergs gård : två försvunna Sollentunabegrepp. Sollentuna hembygdsförenings skriftserie, 0280-7459 ; 13. Sollentuna: Sollentuna hembygdsfören. Libris länk
- Holmquist, Ingrid (2000). Salongens värld : om text och kön i romantikens salongskultur. Kulturhistoriskt bibliotek, 99-1228966-8. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris länk. ISBN 91-7139-459-1
- Nordisk salonkultur : et studie i nordiske skønånder og salonmiljøer 1780-1850. Odense university studies in Scandinavian languages and literatures, 0078-3331 ; 38. Odense: Odense Universitetsforlag. 1998. Libris länk. ISBN 87-7838-345-5
- Persson, Ellen (2004). Kvinnligt musicerande i Uppsalasalongerna 1820-1840 : en studie av kvinnors musikutövning i Malla Silverstolpes och Erik Gustaf Geijers salonger. Uppsala: Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap. Libris länk
KällorRedigera
- Anrep, Gabriel, Svenska adelns Ättar-taflor
- Lundström, Gösta: Malla Silfverstolpe i Svenskt biografiskt lexikon (1985-1987)
- Österberg, Carin; Lewenhaupt, Inga; Wahlberg, Anna Greta (1990). Svenska kvinnor : föregångare nyskapare. Lund: Signum. Libris länk. ISBN 91-87896-03-6
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Silfverstolpe, 1904–1926.
NoterRedigera
- ^ [a b c d e f g h] Gösta Lundström, Magdalena (Malla) S Montgomery, s. 699, Svenskt Biografiskt Lexikon: 9478, läst: 24 februari 2017
- ^ [a b c] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11632/F/5 (1836-1861), bildid: C0004351_00172, död- och begravningsbok, s. no value, läst: 19 april 2018, ”17, framl(idne) Ö???? D. Silferstolpes Enk. Magdalena Sophia Montgomery....1,Ålderdom...,17,78,11,9...”
- ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Silfverstolpe, Malla, läs online, läst: 19 april 2018
- ^ Malla Silfverstolpe 1782–1861. Författare, Svenska kyrkan, läst: 26 maj 2019
- ^ ”Uppsala gamla kyrkogård, kvarter 4, gravplats 249”. Uppsala kyrkliga samfällighet. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=210000471&LOPNR=2024.
Vidare läsningRedigera
Externa länkarRedigera
- Silfverstolpe, Malla i Libris
Wikimedia Commons har media som rör Malla Silfverstolpe.
