Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Gustaf Henrik Mellin

svensk präst

Gustaf Henrik Mellin, född 23 april 1803 i Revolaks, Norra Österbotten i Finland (dåvarande östra Sverige), död 2 augusti 1876 i Norra Vrams socken i Skåne, var en svensk författare och präst. Han debuterade 1828 med novellen "Blomman på Kinnekulle". Historiska noveller och romaner med Walter Scott som förebild präglade stora delar av hans senare författarskap.[1]

Gustaf Henrik Mellin
G. H. Mellin. Litografi från 1846
G. H. Mellin.
Litografi från 1846
Född23 april 1803
Revolaks, Norra Österbotten, Finland Finland
Död2 augusti 1876 (73 år)
Norra Vrams socken, Skåne
YrkeFörfattare, präst
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1828–1876
G. H. Mellin på äldre dagar.

Innehåll

BiografiRedigera

Mellin blev tidigt föräldralös och uppfostrades av sin släkting skalden Frans Michael Franzén i Kumla. Han blev student i Uppsala 1821, prästvigdes 1829 och tjänstgjorde därefter en följd av år som pastorsadjunkt i Klara församling i Stockholm. Under denna tid utvecklade han en omfattande litterär verksamhet och intog en framskjuten plats i dåtidens litterära Stockholm.

Mellin blev 1848 bataljonspredikant vid Svea livgarde och var tillförordnad regementspastor där under expeditionen till Fyn samma år. År 1851 utnämndes han till kyrkoherde i Norra Vrams och Bjuvs pastorat, där han tillträdde 1852. År 1867 tilldelade Svenska Akademien honom Kungliga priset för vittra förtjänster.

Debutverken, historiska novellerRedigera

Mellin var en produktiv och mångsidig författare. Han gjorde sin litterära debut med monologerna Erik XIV och hans son, som 1828 vann Svenska akademiens andra pris. Egentlig namnkunnighet vann han året därpå, då Blomman på Kinnekulle, hans första historiska novell, utkom och mottogs med allmänt bifall, så att den på kort tid utgavs i tre upplagor (senast 1908; den är två gånger översatt till tyska).

Han offentliggjorde sedan i rask följd Sivard Kruses bröllop (1830; 2:a upplagan 1832), Anna Reibnitz (1831; 2:a upplagan 1833), Gustaf Brahe (1832) med flera. Dessa verk blev populära både bland kritiker och läsare. Den historiska novellen förblev också Mellins viktigaste genre och en samlad upplaga började utges 1846, med titeln Historiska minnen från fäderneslandets forntid. Denna utgåva har sedan, fullständigt samlad och ordnad, utkommit i ytterligare tre upplagor som Samlade svenska historiska noveller (3 delar, 1866–67; 1874–75; 1883).

1832 publicerades Öjungfrun. Denna berättelse om en ung flicka som blir skeppsbruten på en öde ö, återutgavs 1877 med undertiteln "Robinsonad för unga flickor".[2]

Sweriges sista strid, sederomanerRedigera

1840 utgav han framtidsskildringen Sweriges sista strid som skildrar ett Sverige erövrat av Ryssland. Motståndsrörelsen leds av författarens vän August Blanche, som svårt ärrad av striderna ändå lyckas fördriva ryssarna från Stockholm.[3]

Även på sederomanens område var Mellin ganska produktiv, särskilt i novellavdelningen av kalendern Vinterblommor, som han utgav för åren 1832–46 (utom för 1837, då kalendern inte gavs ut) och som bildade ett slags medelpunkt för den tidens poetiska författare. Novellen "Pavo Nissinen" inspirerade Johan Ludvig Runeberg när denne skrev Fänrik Ståls sägner.[4]

Lyrik, läroboksförfattareRedigera

Han uppträdde även som lyriker i "Vinterblommor", och ett par av hans dikter har belönats av Svenska akademien 1833 och 1840. Han utgav Samlade dikter (1852), Några nya smärre dikter (1864) och Vinterblommor (1871). Som utgivare av ovannämnda kalender och genom sitt vänsälla väsen var han en av stöttepelarna för det i Stockholm uppspirande litterära livet och förtrolig umgängesvän med Karl August Nicander, August Blanche, Oscar Patric Sturzen-Becker med flera.

På det historiska området verkade Mellin även som läroboksförfattare med anseende. Hans Fäderneslandets historia för fruntimmer (1836, 5:e upplagan 1859; översatt till tyska), Lärobok i fäderneslandets historia (1845; 2:a upplagan 1859), Lärobok i svenska litteraturens historia (1860) med flera hör hit. Mellin var även redaktör och författare av texten till åtskilliga planschverk såsom "Sveriges store män" (1840–49).

PredikningarRedigera

Han utgav också predikningar i samlingen Den christlige predikaren (3 årgångar, 1838–41).

Mellins efterlämnade papper tillhör nu Kungliga biblioteket. Efter hans manuskript utgav Henrik Keyser 1885 Prelaten. Historisk-romantisk skildring från unionstiden. Flera av Mellins arbeten är översatta till främmande språk, framför allt till tyska.

Konstnär och övrigtRedigera

Mellin var även verksam som konstnär. I planschverket Sverige framstäldt i teckningar (1837–1840) tecknade Mellin själv förlagorna till de flesta av illustrationerna.[5]

Mellins verksamhet gjorde sig även gällande på ganska många områden utöver skönlitteraturen. Han utgav flera historiska, biografiska och etnografiska verk av värde, som "Svenskt pantheon" (1832–36, tillsammans med Jakob Ekelund med flera), där han skrev många av levnadsteckningarna, Krigen och statshvälfningarna i våra dagar (1848–49), Den skandinaviska nordens historia (2 delar, 1850–55; ofullbordad), Skildringar af den skandinaviska nordens folklif och natur (4 delar, 1855–76) med flera.

BibliografiRedigera

1820-taletRedigera

1830-taletRedigera

1840-taletRedigera

1850-taletRedigera

  • Den skandinaviska Nordens historia. Stockholm. 1850–1852. Libris 2048582  – 2 volymer.
  • Kort berättelse om de fälttåg, och derunder förnämligast bataljerna vid Frauenstadt och Södra Stäket, i hvilka Södermanlands Kongl. regemente ärofullt har deltagit, och hvilkas namn och åratal läsas på regementets nya fanor. Stockholm. 1850. Libris 2908415 
  • Hemmet i öknen: berättelse för ungdom. Stockholm: J.L. Brudin. 1850. Libris 2092884 
  • Berättelse om de fältslag, i hvilka Smålands Kongl. Granadör-Batajon, medan den ännu tjenade till häst ärofullt har deltagit, och hvilka bataljers namn och åratal läsas på regementets nya fanor. Stockholm. 1850. Libris 2908404 
  • Berättelse om de fältslag, i hvilka Konungens Svea Lifgarde ärofullt deltagit, och hvilkas namn och åratal läsas på regementets nya fanor. Stockholm. 1850. Libris 2908403 
  • Fornnordiska hjeltesagor, bearbetade för fäderneslandets ungdom, af G.H. Mellin. Stockholm: J.L. Brundin. 1850. Libris 2706516 
  • Svenska örlogsminnen: kriget 1788. Stockholm. 1851. Libris 2612305  - Samlade av G. H. Mellin.
  • En resa kring jorden: beskrifven för ungdom. Stockholm: L:s Gust. Rylander. 1851. Libris 10654322 
  • Berättelse om fältslaget wid Lützen den 6 november 1632, hwilket namn och årtal står tecknadt å första lif-grenadier regementets nya fanor. Stockholm. 1851. Libris 2554303 
  • Samlade dikter. Stockholm. 1852. Libris 679725 
  • Skildringar af den skandinaviska Nordens folklif och natur. Stockholm: Bonniers. 1855-1876. Libris 1807781  - 4 volymer.
  • Orientaliska kriget: minnen och skildringar af G. H. M-n. Stockholm. 1855. Libris 2215257  – Med 8 litografier i tontryck av J.H. Strömer.
  • Berättelse om slagen vid Lützen och Clissow, i hvilka Upplands kongl.regemente ärofullt deltagit och hvilkas namn äro tecknade på regementets fanor. Stockholm. 1855. Libris 2908406 
  • Berättelse om de bataljer, i hvilka Helsinge regimente ärofullt deltagit och hvilkas namn och årtal åro tecknade på regimentets nya fanor. Stockholm. 1855. Libris 2908402 

1860-taletRedigera

1870-talet och postumtRedigera

Priser och utmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Forssberg, Einar (1926). Gustaf Henrik Mellin: biografisk och litteraturhistorisk studie. Västervik. Libris 1330012 
  • Karlsson, Gustaf E. (1979). ”Finlandsflyktingen som blev prost och författare”. Götiska minnen 1979(78),: sid. 10-12.  Libris 9477887
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustaf_Henrik_Mellin&oldid=45450868"