Frithiof Grafström

svensk ordensbiskop, kyrkoherde, författare och riksdagsman

Thor Frithiof Grafström, född 6 april 1827 i Solna socken, Stockholms län, död 13 augusti 1883 i Stocksund, Stockholms län, var en svensk ordensbiskop, kyrkoherde, författare och riksdagsman. Han var dotterson till Frans Michael Franzén, son till Anders Abraham Grafström och far till Erik Grafström. Han var gift med Heloise Hazelius (1836–1916) och mellan 1871 och 1883 ägare till Stockby gård i nuvarande Danderyds kommun.

Frithiof Grafström
Född6 april 1827[1][2][3]
Solna församling[1][2][3], Sverige
Död13 augusti 1883[1][3] (56 år)
Klara församling[1][3], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPräst[5][1][3], politiker[1][6][3], poet[1]
Befattning
Överhovpredikant (1872–)[3][7]
Förstakammarledamot, Västerbottens läns valkrets (1875–1883)[1][3][7]
Politiskt parti
Inget[3]
MakaHeloise Desmona Hazelius[5][3]
BarnFanny Louisa Grafström (f. 1863)[5][3]
Erik Grafström (f. 1872)[5][3]
FöräldrarAnders Abraham Grafström[1][2][3]
Redigera Wikidata

Grafström inskrevs vid Uppsala universitet 1845 och blev filosofie magister där 1851. Fyra år senare gick han över till den teologiska fakulteten. År 1857 prästvigdes han i Stockholm och blev pastorsadjunkt i Storkyrkoförsamlingen. Därefter var han legationspredikant i Paris och London.

Grafström var överhovpredikant[8] från 1872. I riksdagen var han ledamot av första kammaren 1874–1883, preses i Samfundet Pro Fide et Christianismo 1875–1883, invald i Västerbottens läns valkrets. År 1880 blev han av Oscar II utnämnd till ordensbiskop, men ärkebiskop Anton Niklas Sundberg vägrade att viga någon till biskop som saknade stift. Konungen hängde emellertid själv biskopskorset om halsen på honom. Efter Grafströms död blev befattningen som ordensbiskop vakant och återbesattes sedan aldrig mer.

I likhet med sin far framträdde han som poet, och hans Fjell-lappen prisbelönades av Svenska Akademien 1861. Carl David af Wirsén inledde hans Dikter 1883 med en minnesteckning.[9]

Bibliografi

redigera


Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h i] T Frithiof Grafström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13130, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Solna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1564/C I/1 (1768-1833), bildid: C0048775_00220, sida 394, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 12 april 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 348, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfb9g, läst: 17 februari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Grafström, FRITHIOF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 april 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 26 april 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges statskalender 1877, Kungliga Vetenskapsakademien, 1876, s. 74, läs onlineläs online, läst: 16 februari 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 215, Svenskt porträttarkiv: j6S8rJvx9lAAAAAAAABz1w, läs online, läst: 25 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ Svenska Bibelsällskapet Arkiverad 25 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932