Amisulprid är ett antiemetiskt[1][2] och antipsykotiskt läkemedel vilket i låga doser behandlar illamående men även depression eftersom låga doser av Amisplprid resulterar i en ökning av dopaminaktiviteten. I högre doser är Amisulprid ett effektivt medel för behandling av schizofreni och vid akut psykos. Studier har visat att Amisulplrid är lite mer effektivt än Olanzapin[3] i terapeutiska doser.

Strukturformel

Det förekommer olika handlesnamn för Amisulprid beroende på användningsområde. Som antiemetiskt kallas det Barhemsys och som antipsykotika Solian samt för behandling av dystymi under varumärket Deniban.

Kemiskt sett är Amisulprid är ett benzamidderivat[4] och har en struktur och kemi som liknar den för Sulpirid och Sultoprid.

Amisulprid är förknippat med påtaglig prolaktinstegring, vilket kan orsaka amenorré och galaktorré hos kvinnor. Amisulprid ger inte viktökning särskilt ofta.[5][6][7][8]

Amisulprid "upptäcktes" år 1975[9] som tillhandhölls av läkemedelsföretaget Sanofi-Aventis. Amisulprid introducerades av Sanofi-Aventis första gången i England under november år 1997.[10][11] Efter att patentet gick ut under år 2008 finns även generiska läkemedel med substansen. Amisulprid är inte ett registrerat läkemedel i Sverige.

Amisulprid brukar administreras 2 gånger dagligen.[12] Beredningsformer av amisulprid är tabletter, oral lösning[13] och injektion.[14]

Amisulprid binder till ett lågt antal receptorer, men receptorer som är inblandade för dess farmakologiska verkan är: 5-HT2B, 5-HT7, dopamin D2 och dopamin D3 samt GHB-receptorn. Alla tros ha en viktig roll för amisulprids fungerade farmakologiska tillvägagångssätt.

Syntetiseringen och historiaRedigera

Amisulprid syntetiserades år 1975[15] och var bland de sista benzamidderivat som är antipsykotika att syntetiseras. Tidigare av samma serie var bland annat Sulpirid, som syntetiserades 1964.[16]

Tillgänglighet på olika marknaderRedigera

Amisulprid är inte godkänd av Food and Drug Administration för användning inom USA, men den används i vissa länder i Europa (bland annat i Frankrike, Tyskland, Italien, Schweiz, Ryssland och England) samt i Israel, Mexiko, Indien, Nya Zeeland och Australien för att behandla psykoser och schizofreni.[17][18]

Amisulprid är inte registrerat som läkemedel i Sverige, men kan användas efter tillstånd (licens) från Läkemedelsverket då läkaren ansöker åt patienten till läkemedelsverket för få den till användning.

ÖverdosRedigera

Överdoser av amisulprid har kopplats till torsades de pointes.[19]

EffektivitetRedigera

I en 2013 studie i en jämförelse av 15 antipsykotiska mediciner i effektivitet i behandling av schizofreniska symtomer, amisulprid var rankad tvåa. Den demonstrerade hög effektivitet. 11% mer effektiv än olanzapin (3:e), 32-35% mer effektiv än haloperidol, quetiapin, och aripiprazol, och 25% mindre effektivitet än klozapin (1:a).[3]

I en studie minskade ångest mätt med HAM-A total medelvärde signifikant mer med amisulprid 50 mg/dag (63%) än med fluoxetin 20 mg/dag (54%; P = 0.021).[20] En annan studie nyligen[21] anför att amisulprid är en första hands behandling för akut psykos. I Sverige betraktas amisulprid som ett tredje hands medel för behandling av schizofreni och alternativ till klozapin. [22]

Från studie som jämförde effekten bedöms Amisulprid (Solian) jämförbart med Olanzapin och Risperdal för dess effektivitet.[23]

FarmakokinetikRedigera

Amisulprid har en eliminationshalveringstid på 14.5 till 17.3 timmar.[24][25] Amisulprid når maximal plasmakoncentration efter 3–4 timmar.[26] Jämviktskoncentration uppnås efter ungefär 2–3 dagar.[27]

Det har studerats hur mat hade effekt på absorptionen av Amisulprid. Mat visade sig kunna öka upptag av medicinen med 1.5 gånger.[28]

FarmakologiRedigera

Amisulprid har visat sig ha en kraftig dopamin D2-ockupans i striatum.[29][30]

Amisulprid vid de lägre doserna stimulerar delvis dopamin D2-receptorn men vid högre doser så blockeras dopamin D2-receptorn. Låga doser av Amisulprid resulterar i en ökning av dopaminaktiviteten och därför har låga doser av amisulprid använts för att behandla klinisk depression.

Amisulprid har visat sig ha hög affinitet till GHB-receptorn. Amisulprid och dess släkting sulpirid har visats binda till och stimulera GHB-receptorn[31] i doser som används terapeutiskt. På grund av detta tror man att amisulprids och sulpirids stimulering av GHB-receptorn[32] kan bidraga till effektiviteten i behandlingen av psykoser. Enligt den forskning som bedrivits på Amispulprid anser man att D2 och särskilt GHB är effektkällor.

Amisulprid har en stark 5-HT7-antagonism.[33][34] Antidepressiva egenskaper hos läkemedlet kunde framhållas.

Amisulprid liksom Sulpirid och Sultoprid binder inte till 5-HT2A[35]. muskarina kolinerga receptorer eller till histaminreceptorerna. Det binder inte heller till alfa1-adrenoreceptorerna.

BiverkningarRedigera

Biverkningar av amisulprid inkluderar stegring av prolaktin, vilket orsakar amenorré och galaktorré hos kvinnor. Illamående förekommer och mindre vanligt är viktökning. Extrapyramidala bieffekter får 11% av de som tar medlet. Sömnlöshet förekommer bland 10% av användarna. Andra biverkningar inkluderar ångest (7%) och agitation (5%).[26] Allergisk reaktion kan inträffa. Mindre vanligt är att få förlängt Qt intervall (vilket kan orsaka allvarliga hjärtarrytmier). Överdoser av amisulprid har dock kopplats till torsades de pointes.[19]

ViktuppgifterRedigera

I en 4 veckors studie för psykossjukdomar rapporterade 5.2% av deltagarna att de gick upp i vikt (genomsnittlig viktuppgång på 2.73 kg).[5][6] I en period vid 8 veckor rapporterade 8.2% av deltagarna att de gick upp i vikt (genomsnittlig viktuppgång på 4.34 kg).[5][6]

Vid rapporterade biverkningar, där 921 personer hade Amisulprid rapporterade 6% av deltagarna att de får viktökning.[26]

Vid långtidsbehandling i en 6 månaders studie för schizofreni rapporterade 18% av deltagarna en ökning av kroppsvikten med 7% eller mer. Amisulprid hade därmed betydligt lägre viktuppgång än Risperidon där det setts viktuppgång hos 33%.[7]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.

NoterRedigera

  1. ^ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28801850/
  2. ^ https://pubs.asahq.org/anesthesiology/article/126/2/268/18609/Intravenous-Amisulpride-for-the-Prevention-of
  3. ^ [a b] Leucht, Stefan; Cipriani, Andrea; Spineli, Loukia; Mavridis, Dimitris; Örey, Deniz; Richter, Franziska; Samara, Myrto; Barbui, Corrado; et al. (2013). ”Comparative efficacy and tolerability of 15 antipsychotic drugs in schizophrenia: a multiple-treatments meta-analysis”. The Lancet 382 (9896): sid. 951–62. doi:10.1016/S0140-6736(13)60733-3. PMID 23810019. 
  4. ^ Curran, M. P.; Perry, C. M. (25 mars 2018). ”Amisulpride: a review of its use in the management of schizophrenia”. Drugs 61 (14): sid. 2123–2150. PMID 11735643. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11735643. 
  5. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180114132623/http://pubmedcentralcanada.ca/pmcc/articles/PMC4525523/. Läst 14 januari 2018. 
  6. ^ [a b c] Deepak, T. S.; Raveesh, B. N.; Parashivamurthy, B. M.; Kumar, Ms Narendra; Majgi, Sumanth Mallikarjuna; Nagesh, H. N. (1 juni 2015). ”Clinical Assessment of Weight Gain with Atypical Antipsychotics - Blonanserin vs Amisulpride”. Journal of clinical and diagnostic research: JCDR 9 (6): sid. FC07–10. doi:10.7860/JCDR/2015/13007.6066. PMID 26266134. PMC: PMC4525523. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26266134. 
  7. ^ [a b] Juruena, MF; Juruena, MF; de, EP Sena; de, IR Oliveira (25 mars 2018). ”Safety and tolerability of antipsychotics: focus on amisulpride.”. Drug, healthcare and patient safety 2. doi:10.2147/DHPS.S6226. http://europepmc.org/articles/PMC3108712/. 
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170829072304/http://schizophrenia.elsevierresource.com/sites/schizophrenia.elsevierresource.com/files/stahl_atypical_antipsychotic_booklet-digital.pdf. Läst 14 januari 2018. 
  9. ^ http://www.psychiatriapolska.pl/uploads/onlinefirst/ENGverHadrys_PsychiatrPolOnlineFirstNr142.pdf
  10. ^ Ayano, Getinet. ”Second Generation Antipsychotics: Pharmacodynamics, Therapeutic Effects Indications and Associated Metabolic Side Effects: Review of Articles”. Journal of Schizophrenia Research. http://austinpublishinggroup.com/schizophrenia/fulltext/schizophrenia-v3-id1027.php. 
  11. ^ Levi, Michael (6 juli 2016). ”Basic Notes in Psychopharmacology, Fourth Edition”. Basic Notes in Psychopharmacology, Fourth Edition. CRC Press. https://books.google.se/books?id=l0izDAAAQBAJ&pg=PA22&lpg=PA22#v=onepage&q&f=false. 
  12. ^ http://www.hawkesbay.health.nz/assets/Patient-Medication-Information/amisulpride-sulpiride.pdf
  13. ^ ”Solian Solution 100mg/ml - Summary of Product Characteristics (SmPC) - (eMC)”. www.medicines.org.uk. https://www.medicines.org.uk/emc/medicine/25310/SPC/Solian+Solution+100mg+ml. 
  14. ^ ”SOLIAN 200 mg/4 ml, solution injectable”. www.informationhospitaliere.com. http://www.informationhospitaliere.com/medicament-5695-solian-200-mg-4-ml-solution-injectable.html.  Arkiverad 26 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ http://www.psychiatriapolska.pl/uploads/onlinefirst/ENGverHadrys_PsychiatrPolOnlineFirstNr142.pdf
  16. ^ http://www.psychiatriapolska.pl/uploads/onlinefirst/ENGverHadrys_PsychiatrPolOnlineFirstNr142.pdf
  17. ^ Lecrubier Y, et al. (23 oktober 2001). ”Consensus on the Practical Use of Amisulpride, an Atypical Antipsychotic, in the Treatment of Schizophrenia.”. Neuropsychobiology "44" (1): ss. 41–6. doi:10.1159/000054913. PMID 11408792. 
  18. ^ Kaplan, Arline. (23 oktober 2004). ”Psychotropic Medications Around the World”. Psychiatric Times "21" (5). http://www.psychiatrictimes.com/showArticle.jhtml?articleID=175802519. 
  19. ^ [a b] Isbister G, Murray L, John S, Hackett L, Haider T, O'Mullane P, Gosselin S, Daly F (23 oktober 2006). ”Amisulpride deliberate self-poisoning causing severe cardiac toxicity including QT prolongation and torsades de pointes”. Med J Aust "184" (7): ss. 354–6. PMID 16584372. http://www.mja.com.au/public/issues/184_07_030406/isbister10786_fm.html. 
  20. ^ Smeraldi E (23 oktober 1998). ”Amisulpride versus fluoxetine in patients with dysthymia or major depression in partial remission: a double-blind, comparative study”. J Affect Disord "48" (1): ss. 47–56. doi:10.1016/S0165-0327(97)00139-0. PMID 9495601. 
  21. ^ Nuss, Philippe; Martina Hummer and Cédric Tessier (23 oktober 2007). ”The use of amisulpride in the treatment of acute psychosis”. Therapeutics and Clinical Risk Management "3" (1): ss. 3–11. doi:10.2147/tcrm.2007.3.1.3. PMID 18360610. 
  22. ^ Svenska Psykiatriska Föreningen.(2010) Schizofreni – kliniska riktlinjer för utredning och behandling, Gothia Förlag, Stockholm.
  23. ^ Komossa, Katja; Rummel-Kluge, Christine; Hunger, Heike; Schmid, Franziska; Schwarz, Sandra; Silveira da Mota Neto, Joaquim I.; Kissling, Werner; Leucht, Stefan (20 januari 2010). ”Amisulpride versus other atypical antipsychotics for schizophrenia”. The Cochrane Database of Systematic Reviews (1): sid. CD006624. doi:10.1002/14651858.CD006624.pub2. PMID 20091599. PMC: PMC4164462. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20091599. 
  24. ^ http://www.tsim.org.tw/journal/jour20-6/09.PDF
  25. ^ Magnani, M (1 januari 1994). Amisulpride: Pharmacological and biochemical aspects. "33". sid. 91–97. https://www.researchgate.net/publication/294649225_Amisulpride_Pharmacological_and_biochemical_aspects. 
  26. ^ [a b c] ”Wayback Machine”. Wayback Machine. 29 augusti 2017. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170829072304/https://schizophrenia.elsevierresource.com/sites/schizophrenia.elsevierresource.com/files/stahl_atypical_antipsychotic_booklet-digital.pdf.  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180125065320/https://pdfs.semanticscholar.org/d844/137687bc018dd3589995a73f92fd7a18120e.pdf. Läst 25 januari 2018. 
  28. ^ Jang, Yoo-Jung; Jeong, Tae Cheon; Noh, Keumhan; Baek, In-Whan; Kwon, Kwang-il; Kim, Eunyoung; Yoon, Young-Ran; Kang, Wonku (1 oktober 2014). ”Prandial effect on the systemic exposure of amisulpride”. Archives of Pharmacal Research 37 (10): sid. 1325–1328. doi:10.1007/s12272-014-0331-7. PMID 24469600. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24469600. 
  29. ^ Vernaleken, Ingo; Siessmeier, Thomas; Buchholz, Hans-Georg; Härtter, Sebastian; Hiemke, Christoph; Stoeter, Peter; Rösch, Frank; Bartenstein, Peter; et al. (1 december 2004). ”High striatal occupancy of D2-like dopamine receptors by amisulpride in the brain of patients with schizophrenia”. The International Journal of Neuropsychopharmacology 7 (4): sid. 421–430. doi:10.1017/S1461145704004353. PMID 15683553. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15683553. 
  30. ^ Martinot, J. L.; Paillère-Martinot, M. L.; Poirier, M. F.; Dao-Castellana, M. H.; Loc'h, C.; Mazière, B. (1 mars 1996). ”In vivo characteristics of dopamine D2 receptor occupancy by amisulpride in schizophrenia”. Psychopharmacology 124 (1-2): sid. 154–158. PMID 8935811. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8935811. 
  31. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5603804/
  32. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5603804/
  33. ^ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19337725/
  34. ^ https://www.researchgate.net/publication/24249470_Amisulpride_is_a_potent_5-HT7_antagonist_Relevance_for_antidepressant_actions_in_vivo
  35. ^ https://ajp.psychiatryonline.org/doi/pdf/10.1176/ajp.155.4.505