Aripiprazol (Abilify) är ett neuroleptikum. Det är ett atypiskt antipsykotikum som kallats vid introduktionen för dopaminstabiliserare[1] eller "tredje generationens neuroleptikum". Den bygger på teorier av svenske nobelpristagaren Arvid Carlsson.[2]

Strukturformel för Aripiprazol
Förpackning som innehåller Aripiprazol, 10 mg.

Och Aripiprazol blev början på en kommande generation efter en säregen farmakologisk profil.

Lång halveringstid förfaller. En av fördelarna med Aripiprazol som väger för mot annan antipsykotika är att det sker en lätt sänkning av prolaktinhalten.[3] Dessutom finns det ingen QT-förlängning vid användning av Aripiprazol.[3] Hypotesen avseende verkningsmekanismen är att ”lagom” balans mellan blockering och stimulering av dopamin D2-receptorn skall leda till färre extrapyramidala bieffekter (EPS) och möjligen bättre effekt mot de så kallade negativa psykossymptomen.[3]

Aripiprazol kom först till USA, år 2002. Medicinen blev då godkänd av amerikanska myndigheten FDA för behandling av akut mani, blandade episoder av bipolär sjukdom samt vid schizofreni hos ungdomar 13-17 år gamla. Aripiprazol godkändes i USA av FDA.[4] Medlet utvecklades av läkemedelsföretaget Otsuka år 1988[5][6] i Japan och marknadsförs i Sverige av Bristol-Myers Squibb. Abilify kom till Sverige i juni år 2004.[1]

Den 4 juni 2004 beviljade Europeiska kommissionen ett godkännande för försäljning av Abilify som kom att gälla för hela Europeiska unionen.[7] Från 10 juni 2004 ingick Abilify i läkemedelsförmånerna inom Sverige.[8]

Patentet upphörde i Sverige 14 april 2015, därefter började generiska kopior komma ut på marknaden.[9]

Det framhölls till en början från tillverkaren utlovad mindre viktuppgång, däremot såg man många ungdomar gå upp i vikt av Aripiprazol när det kom till bruk allmänt och kan då förekomma bland nyinsjuknade i psykos.[10]

Preparatet har god effekt vid såväl positiva schizofrena symtom som vid akut mani och kan även minska depressiva symtom vid denna diagnos.

HistoriaRedigera

Aripiprazol utvecklades på eget initiativ av Otsuka år 1988 enligt Yukio Kobayashi (chef för Otsuka).[6][5]

Aripiprazol hette till en början i tidigt stadium OPC-14597.[11][5]

Under år 1999 var aripiprazol inne på klinisk prövning fas III.[6] Vid Fas II och Fas III fanns ungefär 5000 deltagare.[6]

Abilify registrerades i Australien den 21 maj 2003.[12]

Oralt sönderfallande tablett är godkänd sedan 7 juni 2006. Den intramuskulära injektionsformen av Abilify är godkänd sedan 20 september 2006.

Den 23 januari 2006 blev Abilify godkänd i Japan.[5] Fram till 25 januari 2006 var Abilify godkänd i mer än 40 länder över hela världen.[5]

FarmakologiRedigera

Bakgrund, inspirerade teorierRedigera

En tredjedel av personer med schizofreni svarar inte på antipsykotika som inte är Klozapin, trots höga nivåer av dopamin D2-beläggning. De svarar inte heller på manipulationer som tappar presynaptisk dopamin heller. Implikationen är att för ett betydande antal patienter involverar den patofysiologiska grunden för deras symtom mer än dopaminergt överskott, eller kan vara relaterat till dopaminerg dysfunktion. Har visat att dopaminsyntesförmåga verkar höjdes hos individer med en behandlingsresponsiv sjukdom men inte hos behandlingsresistenta patienter. Detta är i överensstämmelse med tidigare fynd som fann att ökad synaptisk dopamin var förutsägbar för behandlingssvar. Sammantaget antyder detta att det kan finnas en “icke-dopaminerg” underart av schizofreni. Även om dopaminerg dysfunktion har kopplats till negativa och kognitiva symtom, och det finns troliga mekanismer för att förklara detta, har kausalitetsriktningen ännu inte fastställts. Dessutom ger utmaningsstudier bevis på att dopaminhöjning, om än till suprafysiologiska nivåer, minskar negativa symtom. vilket inte överensstämmer med en enkel modell av presynaptisk dopamin-dysregulering som ligger bakom negativa symtom. Detta kan redovisas av hypotesen att det finns regionala selektiva förändringar, med låg kortikala dopamin som står för negativa och kognitiva symtom. Trots detta är effekterna av dopaminantagonister och partiella agonister på kognitiva försämringar och negativa symtom i bästa fall blygsamma i klinisk praxis.[13]

FarmakodynamikRedigera

Aripiprazol blev början på en kommande generation efter en ny farmakologisk profil.[14]

Aripiprazol är en arylpiperazin quinolinon som har fått en stor uppmärksamhet i kliniska och grundläggande vetenskapslitteraturer. Dock så är medlets effektivitet inte större än andra generationens antipsykotiska läkemedel eller första generationens, inte ens på negativa symtom av schizofreni. Aripiprazol har hög affinitet till alfa1, alfa2 och till histamin H1-receptorerna. Fastän, insats till dessa mål för antipsykotisk effekt är inte riktigt känd eller klarlagd.[15]

På ett plan finns likhet med Risperidon genom en avsaknad affinitet till kolinerga muskarinerga receptorer, vilket kan ge vissa fördelar angående vilken biverkningsprofil medlet får.[16]

Aripiprazol har en signifikant affinitet till 5-HT1A, 5-HT2A, 5-HT2C och till 5-HT7-receptorer. Alla tros ha en viktig roll i patofysiologin och farmakoterapin för schizofreni.[17]

Aripiprazol stimulerar 5-HT2A-receptorn, dvs. aktiverar 5-HT2A-receptorn.[18] Forskning har visat att 5-HT2A-aktivering kan inducera visuella hallucinationer.[19]

Aripiprazol kan både stimulera och blockera 5-HT2C-receptorn, vid hög serotonergisk aktivitet i hjärnan så blockeras 5-HT2C-receptorn av Aripiprazol, och då ge viktökning[20][21][22], kan särskilt då inträffa om Aripiprazol används samtidigt ihop med serotoninhöjande antidepressiva preparat.[23][24][25] Om det sker stimulering av 5-HT2C-receptorn kan det möjligen minska risken för viktökning eftersom stimulering av 5-HT2C kan leda till minskad aptit.[26]

Aripiprazol kan stimulera 5-HT7-receptorn.[27]

Hypotesen avseende verkningsmekanismen är att ”lagom” balans mellan blockering och stimulering av dopamin D2-receptorn skall leda till färre extrapyramidala bieffekter (EPS) och möjligen bättre effekt mot de så kallade negativa psykossymptomen.[28] ”Lagom” balans mellan blockering och stimulering av dopamin D2-receptorn, förekommer genom att Aripiprazol stimulerar presynaptiska dopamin D2 och blockerar postsynaptiska dopamin D2. Alltså viss "site" på dopamin D2 är det agonist på, men potent antagonist på andra "siter" av dopaminet D2. Det leder till mindre risk för EPS, bättre effekt mot de så kallade negativa psykossymptomen och den kraftiga aktiveringen av 5-HT1A – är en väldigt relevant anledning för mindre förekomst av extrapyramidala bieffekter.

Partiell agonism vid dopamin D2-receptorerna har visats normalisera dopaminerg aktivitet i områden där dopaminaktiviteten kan vara hög eller låg, som i mesolimbiska och mesokortikala områdena av den schizofrena hjärnan, respektive. Det är dock svårt att säga innan behandlingen hur användaren kommer att reagera, och hur GABA-systemet påverkas i hjärnan. Det är svårt att fastställa att agonisten går partiellt med dopamin D2-receptorn, och att GABA-systemet hämmas istället för att utjämnas. Det kan få konsekvenser som att patienten får en plötslig mani, eller för att vid lång behandling gå ned i depression på grund av obalans i GABA-systemet och obalans i dopamin nivåerna orsakad av den moderata 5-HT1A-receptorn. Användaren kan till exempel då känna ett leende på sina läppar, utan att känna glädje- som resultat av obalans i GABA-systemet.

Aripiprazol är känd som stabiliseraren och det balanserar snarare än att bara bromsa. Substansen vid låga dopaminnivåer, stimulerar dopaminreceptorerna (bland annat D2) eftersom den är partiell agonist där men kan även få ner D2-receptorer. Den är omvänd agonist till 5-HT2B-receptorn, vilket innebär att den framkallar motsatt effekt än vid en normal agonist. Affiniteten/interaktionen för 5-HT2B-receptorn i serotonin med Aripiprazol är hög. Aktivering av 5-HT2B-receptorn har med G-proteinet att göra. När 5-HT2B är aktiverad, leder det till aktivitet vid G-proteinet (G-proteinet omplaceras vilket ibland kan skapa instabilitet, eftersom påverkat G protein påverkar hur andra egenskaper kommunicerar). Dopaminet D1 och D2:s kommunikation har sin roll igenom G proteinet bland annat. Inaktivering av hämmande för G proteinet leder till ökning av dopamintransmission. Onormalt hög dopaminergt transmission har kopplats till psykos och schizofreni. Det som händer med Aripiprazol är att det hämmar ständiga omplaceringar av G proteinet, håller ordning vilket i sin tur även påverkar balansen, nivåerna samt kommunikationen.

Aripiprazol verkar genom att modulera neurotransmissionsöveraktivitet av dopamin, vilket tros minska schizofreni-symtom.[29]

ÖvrigtRedigera

Aripiprazol ökar nivåerna av BDNF (Brain-derived neurotrophic factor) och PSD-95 (postsynaptic density protein 95) .

Aripiprazol ökar NADPH nivåerna i PC12 cellerna genom att minska ROS generationerna. Pyruvatkinas aktivitet blev förbättrad av Abilify. Dessa observationer indikerar att Abilify eventuellt har en farmakologisk överlägsenheten gentemot Klozapin och haldol i ROS-generationen och justeringen av de glykolytiska vägarna.

Verkningsmekanismen för aripiprazol är att den binder till flera olika receptorer på ytan av nervcellerna i hjärnan. Detta påverkar de signaler som överförs mellan hjärncellernas så kallade signalsubstanser; kemiska ämnen som gör det möjligt för nervcellerna att kommunicera med varandra men som främst stimulerar aktivitet och normaliserar all dopaminaktivitet.[30]

Nobelpristagaren Arvid Carlsson uppger att genom att blockera receptorn för dopamin så kan aripiprazol därigenom dra ner på överaktiviteten i dopaminsystemet vid schizofreni. Omvänt kan det höja aktiviteten i systemet när dopaminhalten är så låg att dopaminreceptorerna får otillräcklig stimulans.[31]

FarmakokinetikRedigera

Aripiprazol har linjär kinetik med en eliminationshalveringstid på 72 timmar.[32][33] Jämviktskoncentration inträder inom omkring 14 dagar. Maximal plasmakoncentration uppnås 3-5 timmar efter tablettintag.

Annan källa uppger att halveringstiden med Aripiprazol är 60-70 timmar.[34]

En aktiv metabolit av Aripiprazol, dehydroaripiprazol har en halveringstid på 90 timmar.[35]

Biotillgängligheten vid tablettintag är 87%. Läkemedlet metaboliseras i levern (dehydrogenation, hydroxylation och N-dealkylation). Den aktiva huvudmetaboliten är dehydro-aripiprazol med en eliminationshalveringstid på omkring 94 timmar. Det ursprungliga läkemedlet utsöndras bara spårvis, och metaboliterna, vare sig aktiva eller inte, utsöndras via avföring och urin.

MetabolismRedigera

Aripiprazol metaboliseras av cytokrom P450 isoenzymer 3A4 och 2D6. I enlighet med detta kan aripiprazol interagera med mediciner som kan inhibera (till exempel paroxetin, fluoxetin) eller inducera (till exempel karbamazepin) dessa metabola enzymer och kan därmed öka eller minska plasmakoncentrationerna av aripiprazol.

KemiRedigera

Aripiprazol är ett arylpiperazin quinolinon derivat[36] och är kemiskt besläktat med Nefazodon, Etoperidon och Trazodon. Aripiprazol har en kolatom i quinolinon ringsystemet.

EffektivitetRedigera

I en 2013 studie i en jämförelse av 15 antipsykotiska mediciner i effektivitet i behandling av schizofreniska symtomer, aripiprazol demonstrerade standard effektivitet. 9-12% mer effektiv än ziprasidon, klorpromazin, och asenapin, ungefär lika effektiv som haloperidol och quetiapin, och 14% mindre effektiv än paliperidon.[37]

Vid behandling med medlet höll sig 66% av deltagarna friska på Abilify och 34% av deltagarna återinsjuknade i psykossjukdom.[38]

Aripiprazol har 72 timmar som halveringstid[32][33], vilket är betydligt längre än de flesta andra atypiska neuroleptika. Dosering 1 gång per dag räcker.[39]

För personer med schizofreni var Aripiprazol inte riktigt lika bra eller effektiv som på en nivå för olanzapin.[40] Aripiprazol hade likvärdig effektivitet som med Risperdal.[40] Aripiprazol var något bättre än ziprasidon, dock förekom mer viktökning bland aripiprazolbehandlade.[40]

Doser som överskrider 10 milligram visade ingen signifikant förbättring hos flesta ungdomar som använde medlet.[39]

BiverkningarRedigera

Vanliga biverkningar är sömnsvårigheter och akatisi samt högt blodsocker.[41][42][42][43]

Biverkningar för aripiprazol inkluderar akatisi (hälften så vanligt som vid medicinering med Haldol, men dubbelt så vanligt som utan medicinering), andra extrapyramidala symptom (hälften så vanligt jämfört med Haldol). Aripiprazol saknar Haldols förebyggande effekt mot utbrott av mani.

Ett antal av användarna får svårare att tänka klart. Kan även framkalla biverkningar såsom ryckningar i ansiktsmuskulaturen. [44] [45]

Huvudvärk, insomnia och mani rapporteras i samma utsträckning som för patienter som inte behandlas med något antipsykotikum. Jämfört med Haldol-behandling ger aripiprazol mindre risk för problem med muskelstelhet. Då aripiprazol är en dopaminantagonist kan den även vid behandling framkalla biverkningar såsom ryckningar i ansiktsmuskulaturen.[46]

Med Abilify var dyspepsi och illamående vanligare än bland användare som hade Ziprasidon.[47]

Enligt FASS är vanligaste biverkningarna[48]:

  • diabetes
  • viktökning
  • känsla av rastlöshet
  • känsla av ångest
  • oförmåga att vara stilla, svårighet att sitta stilla
  • sömnlöshet (insomnia)
  • ryckigt motstånd vid passiv rörelse när musklerna spänns och slappnar av, onormalt ökad spänning i muskler, långsamma kroppsrörelser.
  • akatisi (en obehaglig känsla av inre rastlöshet och ett starkt behov av att ständigt röra på sig)
  • skakningar eller darrningar
  • okontrollerbara ryckiga, knyckiga eller vridande rörelser
  • förändringar av vakenhetsnivån, dåsighet
  • sömnighet
  • yrsel
  • huvudvärk
  • muskelstelhet

ViktuppgifterRedigera

Vid jämförelse med Kariprazin så uppges det att viktuppgång var vanligare med Aripiprazol.[49]

Det framförs att viktuppgång är vanligast hos yngre personer. Och bland yngre personer har det setts viktuppgång.[50]

Men liksom fler andra neuroleptika kan även vissa gå ner i vikt. Aripiprazol har blivit associerat med att kunna ge viktminskning hos en del överviktiga personer. För personer som har olanzapin eller klozapin och som lägger till aripiprazol som ”addon”-preparat så kan kroppsvikten minska lite.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Läkemedel som stabiliserar dopamin godkänt mot schizofreni”. Läkemedel som stabiliserar dopamin godkänt mot schizofreni. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2004/06/08/lakemedel-som-stabiliserar-dopamin-godkant-mot-schizofreni/. 
  2. ^ ”Ny medicin inte bättre mot schizofreni - DN.SE”. Ny medicin inte bättre mot schizofreni - DN.SE. 20 september 2005. http://www.dn.se/arkiv/sverige/ny-medicin-inte-battre-mot-schizofreni/. 
  3. ^ [a b c] https://janusinfo.se/download/18.691fcf616219e10e93da8/1535626601007/aripiprazol_hela_050916.pdf
  4. ^ http://www.accessdata.fda.gov/scripts/cder/ob/docs/obdetail.cfm?Appl_No=021436&TABLE1=OB_Rx
  5. ^ [a b c d e] ”Otsuka's Antipsychotic Abilify® Is Approved in Japan, January 23, 2006 - Otsuka Pharmaceutical Co., Ltd.”. www.otsuka.co.jp. https://www.otsuka.co.jp/en/company/newsreleases/2006/20060125_1.html. 
  6. ^ [a b c d] Company, Bristol-Myers Squibb. ”Bristol-Myers Squibb and Otsuka Announce Commercialization Agreement For Aripiprazole”. www.prnewswire.com. Arkiverad från originalet den 2016-10-31. https://web.archive.org/web/20161031085146/http://www.prnewswire.com/news-releases/bristol-myers-squibb-and-otsuka-announce-commercialization-agreement-for-aripiprazole-74479187.html. Läst 30 oktober 2016. 
  7. ^ https://www.ema.europa.eu/en/documents/overview/abilify-epar-summary-public_sv.pdf
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818024101/http://www.tlv.se/Upload/Beslut/BES_040609_abilify.pdf. Läst 2 augusti 2016. 
  9. ^ ”Abilify patentet har gått ut i Sverige”. Bli friskare, bli Viskare!. http://www.viska.se/index.php/nyheter1/334-lakemedel/5888-abilify-patentet-gar-ut-20-april-i-usa. 
  10. ^ https://www.lakemedelsvarlden.se/antipsykotiska-ger-viktokning-hos-unga/
  11. ^ ”Aripiprazole - Bristol-Myers Squibb/Otsuka Pharmaceutical - AdisInsight”. adisinsight.springer.com. http://adisinsight.springer.com/drugs/800001612. 
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313203148/http://health.gov.au/internet/main/publishing.nsf/Content/foi-disc-log-2012-13/$File/FOI%2030-1213%20Document%202%20-%20As%20released.pdf. Läst 4 augusti 2016. 
  13. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4902122/
  14. ^ https://janusinfo.se/behandling/nyalakemedel/arkiv/nyalakemedelarkiv/aripiprazolnyttantipsykotikumsomintearbattreanhaloperidol.5.691fcf616219e10e93d0d.html
  15. ^ Lemke, Thomas L.; Williams, David A. (24 januari 2012). ”Foye's Principles of Medicinal Chemistry”. Foye's Principles of Medicinal Chemistry. Lippincott Williams & Wilkins. https://books.google.se/books?id=Sd6ot9ul-bUC&pg=PA465&lpg=PA465. 
  16. ^ Lemke, Thomas L.; Williams, David A. (24 januari 2012). ”Foye's Principles of Medicinal Chemistry”. Foye's Principles of Medicinal Chemistry. Lippincott Williams & Wilkins. https://books.google.se/books?id=Sd6ot9ul-bUC&pg=PA465&lpg=PA465. 
  17. ^ Lemke, Thomas L.; Williams, David A. (24 januari 2012). ”Foye's Principles of Medicinal Chemistry”. Foye's Principles of Medicinal Chemistry. Lippincott Williams & Wilkins. https://books.google.se/books?id=Sd6ot9ul-bUC&pg=PA465&lpg=PA465. 
  18. ^ Lemke, Thomas L.; Williams, David A. (24 januari 2012). ”Foye's Principles of Medicinal Chemistry”. Foye's Principles of Medicinal Chemistry. Lippincott Williams & Wilkins. https://books.google.se/books?id=Sd6ot9ul-bUC&pg=PA465&lpg=PA465. 
  19. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30288594
  20. ^ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23469329/
  21. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3583771/
  22. ^ https://www.researchgate.net/publication/235883387_Aripiprazole_Partial_Agonism_at_5-HT2C_A_Comparison_of_Weight_Gain_Associated_With_Aripiprazole_Adjunctive_to_Antidepressants_With_High_Versus_Low_Serotonergic_Activities
  23. ^ https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23469329/
  24. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3583771/
  25. ^ https://www.researchgate.net/publication/235883387_Aripiprazole_Partial_Agonism_at_5-HT2C_A_Comparison_of_Weight_Gain_Associated_With_Aripiprazole_Adjunctive_to_Antidepressants_With_High_Versus_Low_Serotonergic_Activities
  26. ^ Lemke, Thomas L.; Williams, David A. (24 januari 2012). ”Foye's Principles of Medicinal Chemistry”. Foye's Principles of Medicinal Chemistry. Lippincott Williams & Wilkins. https://books.google.se/books?id=Sd6ot9ul-bUC&pg=PA465&lpg=PA465. 
  27. ^ https://ajp.psychiatryonline.org/doi/pdf/10.1176/appi.ajp.2007.07071043
  28. ^ https://janusinfo.se/download/18.691fcf616219e10e93da8/1535626601007/aripiprazol_hela_050916.pdf
  29. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2958217/
  30. ^ http://www.ema.europa.eu/docs/sv_SE/document_library/EPAR_-_Summary_for_the_public/human/002755/WC500156106.pdf
  31. ^ ”Hopp om ny hjärnmedicin”. Hopp om ny hjärnmedicin. 25 april 2008. http://www.unt.se/nyheter/uppsala/hopp-om-ny-hjarnmedicin-302530.aspx. 
  32. ^ [a b] Yatham, Lakshmi N.; Kusumakar, Vivek (14 februari 2011). ”Bipolar Disorder: A Clinician's Guide to Treatment Management”. Bipolar Disorder: A Clinician's Guide to Treatment Management. Taylor & Francis. https://books.google.se/books?id=_X0QlkEPR9AC&pg=PA500&lpg=PA500#v=onepage&q&f=false. 
  33. ^ [a b] Martin, Andres; Scahill, Lawrence; Kratochvil, Christopher (14 december 2010). ”Pediatric Psychopharmacology”. Pediatric Psychopharmacology. Oxford University Press, USA. https://books.google.se/books?id=JbERDAAAQBAJ&pg=PA315#v=onepage&q&f=false. 
  34. ^ https://pdfs.semanticscholar.org/4018/9306070fc25d116328377edfa223fd1a4d25.pdf
  35. ^ Lemke, Thomas L.; Williams, David A. (24 januari 2012). ”Foye's Principles of Medicinal Chemistry”. Foye's Principles of Medicinal Chemistry. Lippincott Williams & Wilkins. https://books.google.se/books?id=Sd6ot9ul-bUC&pg=PA465&lpg=PA465. 
  36. ^ https://www.chemicalbook.com/ChemicalProductProperty_EN_CB8210870.htm
  37. ^ Leucht, Stefan; Cipriani, Andrea; Spineli, Loukia; Mavridis, Dimitris; Örey, Deniz; Richter, Franziska; Samara, Myrto; Barbui, Corrado; et al. (2013). ”Comparative efficacy and tolerability of 15 antipsychotic drugs in schizophrenia: a multiple-treatments meta-analysis”. The Lancet 382 (9896): sid. 951–62. doi:10.1016/S0140-6736(13)60733-3. PMID 23810019. 
  38. ^ Läkemedelsverket. ”Abilify (aripiprazol) - Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency”. lakemedelsverket.se. https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Monografier-varderingar/Monografier-Humanlakemedel/Humanlakemedel-Arkiv/Abilify-aripiprazol/. 
  39. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161008154358/http://schizophrenia.elsevierresource.com/sites/schizophrenia.elsevierresource.com/files/stahl_atypical_antipsychotic_booklet-digital.pdf. Läst 13 mars 2017. 
  40. ^ [a b c] Khanna, Priya; Suo, Tao; Komossa, Katja; Ma, Huaixing; Rummel-Kluge, Christine; El-Sayeh, Hany George; Leucht, Stefan; Xia, Jun (2 januari 2014). ”Aripiprazole versus other atypical antipsychotics for schizophrenia”. The Cochrane Database of Systematic Reviews (1): sid. CD006569. doi:10.1002/14651858.CD006569.pub5. PMID 24385408. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMH0014023/. 
  41. ^ ”Abilify - FASS Allmänhet”. www.fass.se. http://www.fass.se/LIF/product?nplId=20040607006245. 
  42. ^ [a b] ”Aripiprazole: MedlinePlus Drug Information”. medlineplus.gov. https://medlineplus.gov/druginfo/meds/a603012.html. 
  43. ^ ”Abilify - Reported Adverse Drug Reactions - drug-data.com”. drug-data.com. http://drug-data.com/drugs/A/abilify.html. 
  44. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160820014212/http://www.mvbcn.org/shop/images/Abilify.pdf. Läst 20 augusti 2016. 
  45. ^ ”Abilify (Aripiprazole) - Side Effects, Dosage, Interactions - Drugs”. Abilify (Aripiprazole) - Side Effects, Dosage, Interactions - Drugs. http://www.everydayhealth.com/drugs/abilify. 
  46. ^ ”- Abilify - Sverige”. www.abilify.se. http://www.abilify.se/se/vardpersonal/tolerabilitet-/-sakerhet/tolerabilitet--sakerhet---ny/. 
  47. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130220000739/http://www.la-press.com/redirect_file.php?fileId=3361&filename=2474-JCNSD-Ziprasidone-Hydrocloride:-What-Role-in-the-Management-of-Schizophrenia.pdf&fileType=pdf. Läst 2 augusti 2016. 
  48. ^ https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20121208000105
  49. ^ Schatzberg, Alan F.; Nemeroff, Charles B. (10 maj 2017). ”The American Psychiatric Association Publishing Textbook of Psychopharmacology”. The American Psychiatric Association Publishing Textbook of Psychopharmacology. American Psychiatric Pub. https://books.google.se/books?id=v9wnDwAAQBAJ&pg=PA849&lpg=PA849#v=onepage&q&f=false. 
  50. ^ ”ABILIFY® (aripiprazole) - Schizophrenia in Adolescents - Safety”. ABILIFY® (aripiprazole) - Schizophrenia in Adolescents - Safety. 22 juli 2016. Arkiverad från originalet den 22 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160722082657/https://www.abilifyhcp.com/schizophrenia/adolescent/safety.aspx. 

Externa länkarRedigera

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.