Robert Henrik Rehbinder
Robert Henrik Rehbinder, född 15 juli 1777 i Pemar, död 8 mars 1841 i Sankt Petersburg, var en finländsk greve och statsman.[1]
Robert Henrik Rehbinder var son till majoren friherre Reinhold Johan Rehbinder, som naturaliserats som finländsk friherre, och dennes hustru Christina Margareta af Palén, en ättling till Wallenstjerna och Bureätten.[2]
Rehbinder började sin ämbetsmannabana vid Åbo hovrätt och fortsatte den i Stockholm, där han även blev kammarjunkare vid hovet 1802. 1805 återvände han till Åbo hovrätt och utsågs 1808 till dess representant i den Finska deputationen hos Alexander I. Han vann tsarens förtroende genom sitt lugna, sansade omdöme och sitt världsmannasätt. 1809 utsågs han till medlem av kommissionen för finländska ärenden i Sankt Petersburg. Från 1811 var han föredragande för dessa ärenden hos tsaren, från 1834 med titeln ministerstatssekreterare.[3]
Hans inflytande på gestaltningen av Finlands styrelse var stort, och han följde där grundsatsen att söka bevara det mesta möjliga av det svenska arvet. Nikolaj I underskrev vid sin tronbestigning tack vare Rehbinders inflytande en regentförsäkran till Finlands folk.[3]
I Finlands nationalarkiv bevaras Rehbinders Souvenirs de ma vie.[3]
Han var gift med Anna Hedenberg men fick inga barn.[2]
KällorRedigera
- ^ Rehbinder, Robert Henrik i Biografiskt lexikon för Finland
- ^ [a b] Anrep, Gabriel: Svenska adelns Ättar-taflor.
- ^ [a b c] Rehbinder, Robert Henrik i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0