Öppna huvudmenyn

Årsunda kyrka är en kyrkobyggnad i Årsunda, en mil söder om Sandviken. Den är församlingskyrka i Årsunda-Österfärnebo församling i Uppsala stift.

Årsunda kyrka
Kyrka
Årsunda kyrka 3.JPG
Land Sverige Sverige
Län Gävleborgs län
Ort Årsunda
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Årsunda-Österfärnebo
församling
Koordinater 60°31′19.97″N 16°44′25.21″Ö / 60.5222139°N 16.7403361°Ö / 60.5222139; 16.7403361
Invigd 1200-talet
Bebyggelse-
registret
21300000004058
Nattvardsgång 1958
Nattvardsgång 1958

Innehåll

KyrkobyggnadenRedigera

Årsunda kyrka är belägen på en rullstensås. Kyrkan består av rektangulärt långhus med utbyggd sakristia i öster och västtorn. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. I den östra delen av långhuset återstår en medeltida salskyrka tämligen intakt. Kyrkans exteriör präglas av den radikala ombyggnaden på 1770-talet. De vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Sydportalen har något utskjutande omfattning och ett runt fönster ovanför. Såväl långhus som sakristia har valmade sadeltak med plåttäckning. Tornet kröns av plåtslagen huv och lanternin. I kyrkans inre dominerar senmedeltiden. Det förnämliga, senmedeltida altarskåpet har brukats kontinuerligt från dess förskaffande.

HistorikRedigera

Årsunda kyrka en av Gästriklands bäst bevarade medeltidskyrkor med anor från 1200-talet. Salskyrkan välvdes under 1400-talets senare del eller 1500-talets början och försågs med kalkmålningar. Åren 1768-1774 tillbyggdes långhuset med en valvtravé och torn i väster; på långhusets östsida tillfogades en ny sakristia. Det medeltida kyrkorummets homogenitet är i huvudsak resultat av en omfattande restaurering 1924. Kyrkan återinvigdes den 7 december samma år av ärkebiskop Nathan Söderblom. Restaureringen var gjord under ledning av arkitekten i Kungliga Vitterhets-, Historie och Antikvitetsakademien, Sven Brandel.[1]

InventarierRedigera

Bland inventarierna märks:

OrglarRedigera

Cahmanorgeln till 1924Redigera

P. Furtwängler & Hammers orgelRedigera

Disposition:

Huvudverk I Svällverk II Pedalverk Koppel
Principal 8’ Rörflöjt 8’ Subbas 16’ II/I
Gedackt 8’ Salicional 8’ Gedackt 8’ (transm.) 16’ II/I
Oktava 4’ Principal 4’ Oktava 4’ (transm.) 4’ II/I
Kvinta 2 2/3’ Flûte octaviante 4’ 4’ II/II
Oktava 2’ Gemshornskvint 2 2/3’ 16’ II/II
Cornett IV-V ch. Ters 1 3/5’ I/P
Oboe 8’ II/P
Tremulant
Crescendosvällare

Cahmanorgeln efter 1924Redigera

  • 1930-1934: Den gamla mekaniska verket inventeras av fil. lic. Bertil Wester, Stockholm, och låter orgelbyggare J. A. Johnsson, Duvbo, provisoriskt sätta upp väderlåda, spelmekanik och bälgverk med tre spelbara orgelstämmor i tornrummet.
  • 1978-1980: Det gamla orgelverket återuppsätts på läktaren bakom den ursprungliga fasaden och restaureras av firma A. Magnussons orgelbyggeri, Mölnlycke.

Disposition:

Manual C-f³ Pedal C-g°
Borduna 16 fot (f.d. Quintadena 16 fot, 1714, ändrad 1837) bihängd
Principal 8 fot (fasad) (1714)
Flagfleute 8 fot (1714)
Gedact 8 fot, B (C-c#°) (1837)
Fugara 8 fot, D (d-f³) (1837)
Octava 4 fot (äldre än 1814)
Quinta 3 fot (eg. 2 2/3') (1714)
Octava 2 fot (1714)
Decima 4 fot (= ters 1 3/5) (1714)
Trompet 8 fot (1714)

KororgelnRedigera

1984: Firma Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad, installerar en kororgel med mekaniska slejflådor. Fasaden ritad av orgelkonsult Carl-Gustaf Lewenhaupt.

Disposition:

Huvudverk C-g³ Bröstverk C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Rörflöjt 8’ Gedackt 8' Subbas 16’ I/P
Principal 4' Rörflöjt 4' Gedackt 8' II/P
Gedacktflöjt 4’ Flageolett 2' II/I
Oktava 2’ Sifflöjt 1'
Kvint 1 1/3' Sesquialtera II chor. 2 2/3' + 1 3/5'
Mixtur III-IV chor. 1 1/3' Tremulant

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, 26:e årgången [5 oktober 1924 - 27 september 1925], D F Bonnier, Göteborg 1925, s. 188

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera