Ovansjö kyrka

kyrkobyggnad i Sandvikens kommun

Ovansjö kyrka är en kyrkobyggnad i Kungsgården en knapp mil väster om Sandviken. Den tillhör Ovansjö församling i Uppsala stift.

Ovansjö kyrka
Kyrka
Ovansjö kyrka i juni 2010
Ovansjö kyrka i juni 2010
Land Sverige Sverige
Län Gävleborgs län
Ort Kungsgården
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Ovansjö församling
Plats Kungsgården
 - koordinater 60°36′21″N 16°36′58″Ö / 60.60583°N 16.61611°Ö / 60.60583; 16.61611
Höjd 40 m
Bebyggelse‐
registret
21300000005981
Altaret
Altaret
Altaret

Kyrkobyggnaden

redigera

Ovansjö kyrka består av långhus med rakt avslutat kor i öster, i väster ett trubbigt torn och i öster bakom koret en tillbyggd sakristia. Långhuset är utvändigt prytt med pilastrar och har brutet tak.

Huvudingången ligger i väster med glasdörrar i entrén till långhuset, Kyrkan har en ljus interiör med stora rundbågade fönster och tunnvälvt tak. Interiören domineras av den stora altaruppsatsen i barockstil bestående av målningar i en snidad omramning. Även predikstolen är ett snidesarbete. Kyrkan äger många medeltida skulpturer och en gotländsk dopfunt, som är samtida med den första stenkyrkan.

Historik

redigera

Ovansjö första stenkyrka började byggas vid mitten av 1200-talet. Tidpunkten styrks bl.a. av innehållet i en inventarielista från 1296, upprättad av kaniken Benno i Uppsala. Där finns också det tidigaste kända omnämnandet av Ovansjö socken. Först uppfördes en rektangulär byggnad med små rundbågiga fönster och innertak av trä. Den innehöll långhus och rakt avslutat östligt kor. I södra väggen fanns en ingångsportal, som ännu är bevarad.

Under de två följande århundradena tillkom en sakristia vid nordväggen och ett vapenhus vid sydväggens ingångsportal. Någon gång under medeltiden utvidgades kyrkan troligen åt öster. Under 1400-talet slogs tegelvalv.

År 1645 insattes ankarband för att staga upp väggarna och år 1662 installerades en predikstol tillverkad av Ewerdt Friis. År 1665 höggs fönstren upp och interiören vitlimmades. Tjugo år senare, år 1685, fick kyrkan även en ingång från väster. Västportalen gjordes i röd sandsten och donerades av Isac Mackey och Anna Leufstadia. Två år därefter tillverkades nya kyrkbänkar och ett nytt korskrank tillkom med pyramider av Jöran Snickare. År 1688 revs klockstapeln och en ny uppfördes. År 1690 insattes en altaruppsats och samma år ritade Ulf Christoffersson av kyrkans exteriör.

Under 1700-talet behövdes det mer utrymme i kyrkan och 1713 byggdes därför en läktare för kvinnor. Trappan upp till predikstolen försågs 1743 av Petter Blom, Gävle, med kraftiga kolonner försedda med vinrankor.

Emellertid var det fortfarande trångt och man diskuterade en större ombyggnad. Uppdraget att utarbeta planer för en sådan gick till stadsbyggmästare Daniel Lundkvist i Gävle, och i augusti 1759 kunde ombyggnaden påbörjas. Norra och västra kyrkmurarna revs och nya uppfördes utanför. I detta arbete deltog dagligen mellan 80 och 150 man. långhuset försågs med tunnvalv av tegel, sydväggens vapenhus revs och den skulpterade kalkstensportalen från 1200-talet flyttades till sin nuvarande plats mitt på väggen. Väster om långhuset byggdes ett torn och öster om koret en ny sakristia. År 1763 var ombyggnaden klar.

Redan efter tio år fick man åtgärda sprickor i valven och åren 18951897 vidtogs under ledning av stadsarkitekten E. A. Hedin i Gävle en restaurering och renovering, som bl.a. innebar att man murade ett tvärställt tunnvalv över koret. Väggarna beströks invändigt med brun oljefärg och valvet försågs med schablonmålningar i blått och brunt. På grund av sprickor i väggarna så fick en ny grund göras på norra sidan där den östra hönan fick stötas upp betydligt. Arbetet leddes av byggmästare N. P. Andersson som även ledde snickeriarbetena. En ny läktare gjordes med två spiraltrappor av gjutjärn som ledde ditupp. Nya öppna och bekväma bänkar anskaffades. Måleriarbetena i kyrkan utfördes av målarmästare Johan Otto Gottfrid Boltzius (1849-1903) i Gävle. Bildhuggeriarbetena utfördes av Karlström hos firma Wilhelm Hoffman i Stockholm. Renovering av altartavlan, predikstolen och en mängd andra tavlor utfördes av dekorationsmålaren Karlgren från dekorationsmålarfirman Berg i Stockholm.[1]

Efter ritningar av arkitekt J. Thomé gjordes 19631964 en förnyad restaurering. Valvet förstärktes och 1800-talets interiörmålningar togs bort. I stället försågs väggar och valv med ljus puts. Under detta arbete upptäcktes stenar med rester av medeltida kalkmålningar, som lämnats kvar vid ombyggnaderna under 1700-talet, men nu imder 1900-talet oförlåtligt blästrades bort. Det vidtogs också en renovering av vapenhusets innerdörrar. Dessa är numera av glas i järnomfattning.

Övrigt

Under arbetena 1895-97 så fann man under golvet flera stycken kistor med balsamerade lik som legat där länge.

Inventarier

redigera

Cahmanorgeln

redigera

Disposition (enligt Hülphers ms):

Manual C/E-c³ (kort oktav)
Qvintadena 16 fot
Principal 8 fot (fasad)
Flachfleut 8 fot
Octava 4 fot
Decima 4 fot [1 3/5']
Quinta 3 fot (eg. 2 2/3 fot)
Octava 2 fot
Sesquialtera II chor. (2 2/3 + 1 3/5 fot)
Scharff III chor.
Trompet 8 fot

[2]

Kronologi:

  • 1742: Orgelverket flyttas från korläktaren till övre västläktaren.
  • 1747: Fasadpipornas labier förses med gubbfigurer av Johan Bring, Gävle, som också målar och förgyller orgelfasaden.
  • 1756: Rengöring av A. Bäckman.
  • 1762: Orgelverket flyttas till den nybyggda kyrkans västläktare.
  • 1789: Orgeln säljs till Årsunda kyrka.

Ekengrenorgeln

redigera
  • 1789: Orgelbyggare Jonas Ekengren, Stockholm, bygger en 18-stämmig orgel med egen ritad fasad.

Setterquistorgeln

redigera

Disposition:

Manual I Manual II Pedal
Borduna 16’ Basetthorn 8’ Violon 16’
Principal 8' Rörflöjt 8’ Subbas 16’
Flöjt 4’ Oktava 4’ Borduna 8’
Kvinta 2 2/3’ Waldflöjt 2’ Oktava 4’
Oktava 2’ Larigot 1 1/3’ Nachthorn 2’
Ters 1 3/5’ Sifflöjt 1’ Terzian II chor.
Mixtur III chor. Cymbel II chor. Basun 16’
Trumpet 8’ Crescendosvällare

1964: Gustaf Hagströms orgelverkstad, Härnösand, bygger om och ut orgeln bakom Hedins fasad till 31 stämmor på 3 manualer och pedal. Mekaniska slejflådor med elektriska koppel.

Disposition:

Manual I Manual II Manual III Pedal Koppel
Borduna 16’ Salicional 8’ Gedakt 8’ Subbas 16’ I/P
Principal 8' Rörflöjt 8’ Kvintadena 8’ Kvintbas 10 2/3’ II/P
Borduna 8’ Principal 4’ Spetsgedakt 4’ Bordun 8’ III/P
Oktava 4’ Waldflöjt 2’ Svegel 2’ Oktava 4’ II/I
Flöjt 4’ Nasard 1 1/3’ Sifflöjt 1’ Nachthorn 2’ III/I
Kvinta 2 2/3’ Zimbel III chor. Mixtur V chor. Mixtur III chor. III/II
Oktava 2’ Krumhorn 8’ Rankett 16’ Basun 16’
Ters 1 3/5’ Tremulant Tremulant
Mixtur III chor.
Trumpet 8’

Kororgeln

redigera

1977: Firma Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad, installerar en kororgel med mekaniska slejflådor. Den flyttas till Hammarby kapell 2006.

Disposition:

Manual C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Gedackt 8’, B/D Subbas 16’ Man./ped.
Principal 4', B/D
Rörflöjt 4’, B/D
Waldflöjt 2’, B/D
Cymbel II chor., B/D
Dulcian 8’, B/D

Allenorgeln

redigera

År 2004 installeras en amerikansk digitalorgel, Allen R380, av Svensk orgelkonsult AB. Den uppgraderas 2013 till Allen Q390.

Bildgalleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] ”Ofvansjö kyrka. Den 28 sistlidne april torde kunna räknas som en viktig dag för Ofvansjö socken.”. Gefleposten, artikel 3:e kolumn. 6 maj 1897. https://tidningar.kb.se/2598846/1897-05-06/edition/172990/part/1/page/2/?newspaper=GEFLEPOSTEN%20WECKOUPPLAGAN&from=1897-05-06&to=1897-05-06. Läst 13 januari 2023. 
  2. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 259-260. Libris 2413220 

Källor

redigera

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera