Wikipedia

Åhus

tätort i Kristianstads kommun, Sverige
(Omdirigerad från Åhus stad)
Ej att förväxla med Århus.
För andra betydelser, se Åhus (olika betydelser).

Åhus är en tätort i Kristianstads kommun i Skåne län, belägen vid Helge ås norra utlopp i Hanöbukten utmed kusten som kallas för "Ålakusten". Åhus är kommunens näst största tätort, efter Kristianstad.

Åhus
Tätort
Centrala delar av Åhus med Sankta Maria kyrka, torget och Helge å.
Centrala delar av Åhus med Sankta Maria kyrka, torget och Helge å.
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Kristianstads kommun
Distrikt Åhus distrikt
Koordinater 55°55′43″N 14°17′42″Ö / 55.92861°N 14.29500°Ö / 55.92861; 14.29500
Area 1 189 hektar (2020)[1]
Folkmängd 10 487 (2020)[1]
Befolkningstäthet 8,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Åhus
Postnummer 296 3X
Riktnummer 044
Tätortskod T3184[2]
Beb.områdeskod 1290TB126 (1960–)[3]
Geonames 2727363
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Åhus
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Sankta Maria kyrka och annan bebyggelse från andra sidan Helge å.
Hamnen i Åhus.
Täppetstranden.
Silo i Åhus.
Åhus borg, förmodligen från 1000-talet

Åhus har 10 487 åretruntboende (2020)[4] och en betydande sommarpopulation. Statistiska centralbyrån (SCB) avgränsade 2015 två fritidshusområden i Åhus, ett i Äspet och ett i Täppet, med 480 respektive 305 fritidshus.[5] Varje år ordnas Åhus Beachhandboll Festival och Åhus Beachfotboll som lockar många spelare och besökare.

Historia redigera

Åhus historia går ända tillbaka till sen järnålder/vendeltid, då en betydande handelsplats var etablerad en bit uppströms om det nutida samhället. På 1000-talet uppfördes Åhus borg utanför staden efter kontinental förebild. Uppförandet av borgen tillskrevs länge den lundensiska ärkebiskopen Eskil, men fynd av träkol vid en arkeologisk undersökning 2010 antyder att den kan vara äldre än så.[6]

Åhus hette från början Aos (1296). Namnet betyder 'åmynning'. Under loppet av 1300-talet förändrades stavningen successivt till Åhus (Aahus 1330). Möjligen kan denna förändring ha skett genom lågtyskt inflytande.[7][8]

Staden var en betydande handelsplats i det danska riket. Sin blomstringstid som stad upplevde Åhus under 1200- till 1400-talet, då staden lydde under och gynnades av Lunds ärkestift. Bland annat uppfördes då en mur kring halva staden och en vall med vallgrav runt halva. Ruinerna av muren är de näst bäst bevarade resterna av en medeltida ringmur i det nuvarande Sverige efter Visby ringmur. De äldsta kända stadsrättigheterna är från 1326, men enligt ortens egen tradition räknar man med att den grundades 1149, då ärkebiskop Eskil fick den som förläning.

Åhus medeltida rådhus, vilket omnämns i skrift första gången 1431, är delvis bevarat i den byggnad vid torget som numera inrymmer Åhus museum.[9]

Åhus förlorade mycket av sin betydelse i och med reformationen på 1500-talet, ett århundrade då också svenska plundringar drabbade hårt och bland annat förvandlade borgen till den ruin i hamnområdet den är än i dag. Nedgångsperioden fullbordades med att Åhus förlorade sina stadsrättigheter 1617, när fästningsstaden Kristianstad grundades av Kristian IV. 1658 kom Åhus till Sverige genom freden i Roskilde.

Järnvägen redigera

1883 kom järnvägen till byn då Gärds Härads järnväg (GJ) anlade sin sidobana från Everöd. Den första stationsbyggnaden, som fick namnet "Åhus", inryms i dag i ett större huskomplex och har bland annat haft funktion som dagcenter och fritidsgård med namnet "Gärdskan" och "Stinsen 13". Intresset att från omlandet kring Kristianstad nå hamnen i Åhus, och som svar på konkurrensen från Gärdsbanan mot kanaltrafiken i Helge å, byggde bolaget Christianstad–Åhus Jernvägsaktiebolag (CÅJ) Åhusbanan 1886 över Viby och Rinkaby till Åhus. På grund av samarbetsproblem kunde man inte enas om en gemensam bangård och station i Åhus, varför denna bana fick anlägga en egen station precis norr om Gärdsbanans. Namnet på denna station blev "Åhus hamn". Detta problem kvarstod fram till 1936 då Gärdsbanan, som ingick i Östra Skånes Järnvägar, köptes upp av Kristianstadsbanorna under beteckningen Christianstad–Hessleholms Jernväg (CHJ), i vilken CÅJ ingick. Gärdsbanans station avvecklades och stationen "Åhus hamn" fick namnet "Åhus".

Persontrafiken försvann 1962 och i dag är det enbart godstrafik på linjen. Dock har godsmängden ökat genom åren och banan har successivt förstärkts. Intressant är det vodkatåg som går en gång i veckan från hamnen med cirka 25 fullastade vagnar.

Badort redigera

Åhus var sedan långa tider känd som badort. Redan på slutet av 1800-talet gick badtågen på Åhusbanan från Kristianstad till Åhus. Varma sommardagar kunde 4 000–5 000 personer stiga av i nuvarande Stubbagatans förlängning för att ströva omkring utmed Täppetstranden.

Administrativa tillhörigheter redigera

Åhus var kyrkby i Åhus socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Åhus landskommun, där Åhus municipalsamhälle inrättades den 11 juni 1887. Åhus köping bildades 1905 genom en utbrytning ur landskommunen och en del av municipalsamhället. Resterande del av municipalsamhället överfördes 1929 och resterande del av landskommunen uppgick 1952. Köpingskommunen uppgick 1971 i Kristianstads kommun.[10]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Åhus församling.[11]

Orten ingick till den 1 juli 1967 i Villands tingslag och därefter till 1971 i Kristianstads domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Åhus i Kristianstads tingsrätts domsaga.[12]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Åhus 1900–2020[13]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
 2 067 †
1960
  
 3 181
1965
  
 3 574
1970
  
 4 083
1975
  
 6 125
1980
  
 7 571
1990
  
 8 376 911
1995
  
 8 568 927
2000
  
 8 681 923
2005
  
 8 984 935
2010
  
 9 423 963
2015
  
 9 840 1 122
2020
  
 10 487 1 189
Anm.: Sammanvuxen med Östra sandar 2015.[14]
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Stadsbild redigera

 
Åhus från Helge å.

Centrum ligger norr om Helge å och består av mindre gränder och ett torg med tillhörande kyrka. Bostadsområdet som ligger söder om Helge å, på Yngsjö-sidan, heter Äspet och bostadsområdet mot stranden norrut heter Täppet. Vid Täppet ligger Kantarellenbadet och semester- och konferensanläggningen Åhus Seaside. Mellan Täppet och centrum ligger området Paradiset, och längre åt nordöst ligger området Östra sand, och i nordväst Pallersområdet. Söder om Pallersområdet ligger Vattentornsområdet och sydväst om detta bostadsområdet Transval.

 
Medeltida Åhus i bronsrelief. Skapad 2019 av skulptören Schwan Kamal.

Lokal politik och inflytande redigera

Ett lokalt politiskt parti, Åhuspartiet, har funnits sedan 1994 och har fram till 2018 haft representation i kommunfullmäktige.

Vägsamfällighet redigera

Åhus har en vägförening vid namn "Östra Täppet och Östra Sand Samfällighet".[15] Samfälligheten har 1 400 ingående medlemsfastigheter och bär huvudansvaret för stora vägsträckor i Åhus. Antalet medlemmar gör samfälligheten också till en av Sveriges största.

Näringsliv redigera

Ortens viktigaste industrier är franskägda spritfabriken i Åhus (tidigare Vin & Sprit) som drivs av The Absolut Company och tillverkar Absolut Vodka i fabriken. Knauf Danogips är en fabrik för gipsskivor. Den lokala möbeldesignbyrån Blå Station ligger i byn. Ateljé Lyktan har en fabrik i Åhus. En av hovleverantörerna, Studio Glashyttan, tillverkar glaskonstverk som smyckar delar av samhället.

Tyska riket hade ett honorärt vicekonsulat i Åhus 1900–1945. Där fanns också ett kungligt danskt vicekonsulat 1905–1936, även det honorärt.

Ålfiske redigera

Åhus är också känt för ålfiske. En känd profil i ålnäringen var Sven Vilhelm Nilsson, som bland annat startade AB Ålexporten.[16] Ålfisket har numera minskat i omfång, men har i stället blivit en viktig del av besöksnäringen i regionen och ett femtiotal olika nationaliteter besöker nu årligen Åhus för att uppleva ett äkta ålagille.

Bankväsende redigera

Åhus sockens sparbank grundades 1869 och var en fristående sparbank fram till 1972, när den uppgick i Kristianstads sparbank, senare en del av Sparbanken Skåne.

Kristianstads enskilda bank öppnade ett avdelningskontor i Åhus den 1 april 1892.[17] Denna bank uppgick sedermera i Handelsbanken.

Både Sparbanken Skåne och Handelsbanken hade 2021 fortfarande kontor i Åhus.

Utbildning redigera

I Åhus finns tre grundskolor, varav två låg-mellanstadieskolor, Sånnaskolan och Villaskolan, och en högstadieskola, Rönnowskolan.

Föreningsliv redigera

Det finns många lokala föreningar, däribland 23 idrottsföreningar.[18]

Kända personer redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 16 mars 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN. Läst 31 maj 2022. 
  5. ^ ”Fritidshusområden 2015, byggnader, areal, överlapp tätorter, koordinater” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/fritidshusomraden/pong/tabell-och-diagram/fritidshusomraden-2015-byggnader-areal-overlapp-tatorter-koordinater. Läst 10 februari 2017. 
  6. ^ Lilja/Wallin/Linderson. 2010
  7. ^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s. 377
  8. ^ Pamp, Bengt, Ortnamn i Skåne, 1983, s. 24 och 65
  9. ^ Rosenberg, Björn (1977). ”Rådhuset i Åhus”. Kring Helge å 1976 (Föreningen Gamla Christianstad, S:a Annas Gille, Villands härads hembygdsförening). 
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  12. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristianstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  13. ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2020”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN. Läst 31 maj 2022. 
  14. ^ ”Förändringar i antalet småorter 2010-2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 6 april 2019. https://web.archive.org/web/20190406092830/https://www.scb.se/contentassets/0578b89a315244b3bdcc359cfd078201/forandringar-i-antalet-smaorter-2010-2015.xlsx. Läst 3 februari 2017. 
  15. ^ Lantmäterimyndigheten Kristianstads Kommun (2002). Förrättningen 2002. Dnr LK 1 98/95. 
  16. ^ Nilsson, Sven-Wilhelm (1996). A-B Ålexporten Åhus. Åhus: S:ta Annas gille. Libris 2240932 
  17. ^ Christianstads Enskilda Bank, Kristianstadsbladet, 22 mars 1892
  18. ^ ”Föreningskatalog”. friwebb.kristianstad.se. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170804090137/http://friwebb.kristianstad.se/forening/default.aspx. Läst 21 oktober 2016. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Åhus&oldid=54633431”