Älvkarleö är sedan 2015 åter en tätort[6] i Älvkarleby kommun, belägen vid Dalälven, strax ovanför de riksbekanta Älvkarlebyfallen. I Älvkarleö bruks herrgård finns numera en kursgård som drivs av Lottornas Riksförbund[7]. Strax intill finns folklivsmuseet Söderhällgården.

Älvkarleö
Tätort
Älvkarleö bruk år 1798. Akvarellerad pennteckning av Elias Martin.
Älvkarleö bruk år 1798. Akvarellerad pennteckning av Elias Martin.
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Älvkarleby kommun
Distrikt Älvkarleby distrikt
Koordinater 60°32′17″N 17°24′57″Ö / 60.53806°N 17.41583°Ö / 60.53806; 17.41583
Area 73 hektar (2020)[1]
Folkmängd 250 (2020)[1]
Befolkningstäthet 3,4 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod TX224 (–2015)[2]
T0670 (2015–)[3]
Småortskod S1141[4]
Beb.områdeskod 0319TB106 (1960–1975)[5]
0319SB111 (1990–2015)[5]
0319TB105 (2015–)[5]
Ortens läge i Uppsala län
Ortens läge i Uppsala län
Ortens läge i Uppsala län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia redigera

Förr fanns här Älvkarleö bruk med masugnar, och senare, på 1930-talet stålmanufakturverk för fjädrar och stålsmiden. Bruket anlades år 1659 av Claes Depken (Anckarström) och David Leijel den äldre. Bruket var i familjen Leijels ägo till 1772 då det köptes av Tomas Tottie och år 1841 av friherre Per Adolf Tamm och Carl Östberg juniorÖsterbybruk och Söderfors. Genom arv efter Carl Östberg övergick bruket sedan till Pehr Gustaf Tamm och därefter (1873) till Söderfors Bruks AB. Senare ägdes bruket av Stora Kopparbergs Bergslags AB. Verksamheten upphörde 1972.

1982 startade mineralullstillverkning som lades ner 1990, då Anders Högberg övertog verksamheten. Han har medverkat till ett flertal etableringar på det tidigare bruksområdet[källa behövs]. Företagen sysselsätter omkring 30-35 personer.

Kommunikationer redigera

Genom Älvkarleö passerar den dubbelspåriga Ostkustbanan och var fram till 2005 ändpunkt för dubbelspåret som då började i Samnan strax norr om Gamla Uppsala, men som sedan 2017 är dubbelspårig hela vägen UppsalaGävle. Sedan hösttidtabellens införande 2006 stannar regionaltåg (tidigare Upptåget, numera Mälartåg) i Älvkarleö, men hållplatsen kallas Älvkarleby (efter den närliggande tätorten Älvkarleby). Älvkarleö järnvägsstation öppnades den 15 december 1874 och nedlades den 1 juni 1975 och återöppnades således 2005. ¨

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Älvkarleö/Älvkarleö bruk 1960–2020[8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 121
1960
  
369
1965
  
318
1970
  
294
1990
  
160 16#
1995
  
97 27#
2000
  
129 25#
2005
  
121 26#
2010
  
184 38#
2015
  
214 73
2020
  
250 73
Anm.: Upphörde som tätort 1975. Åter tätort 2015.
 † Som köpingsliknande samhälle 1900.
 # Som småort.

Se även redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 16 september 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 25 oktober 2016, läs online, läst: 30 januari 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Förändringar i antalet tätorter, 2010-2015” (excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3730f954f3d247c59b1e2f12e899db72/mi0810_2016a01_forandringar-i-antalet-tatorter-2010-2015.xlsx. Läst 30 januari 2017. 
  7. ^ ”lottarörelsen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. Arkiverad från originalet den 13 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220713132308/https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lottar%C3%B6relsen. Läst 13 juli 2022.  [inloggning kan krävas]
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Externa länkar redigera