Dubbletter och tripletter av orter i/på Irland

redigera

När jag för ett tag sedan började att titta på Irland märkte jag att det också där, liksom på Island, går att hitta orter som har blivit dubbletter eller (åtminstone i ett fall) har blivit triplett, genom att Lsjbot har lagt till orter som redan finns på svwp. Svårigheten med Irland är att det finns massvis av orter där, till skillnad mot det glesbefolkade Island. Den triplett jag har hittat är Athlone (manuell artikel) och de två botskapade Athlone (ort i Irland, lat 53,43, long -7,95) och Athlone (ort i Irland, lat 53,42, long -7,94). Jag har sökt Athlone bland Användare:Lsjbot/Anomalier, Anomalier2, Anomalier3 , där den borde ha funnits, men jag har inte lyckats hitta den där. Till skillnad mot för Island, har många irländska botskapade dubbletter senare omdirigerats av Lsjbot till manuella artiklar, t.ex. Youghal. Det gäller då att hitta de som inte är omdirigerade, och några har jag redan fixat. Ytterligare problem är Irlands tvåspråkighet. Orten Muine Bheag, som i sin manuella svwp-version har hetat så sedan 2006, heter i sin Lsjbot-version Bagenalstown (ort i Irland). De språklänkar som finns till orten hänvisar alla, inklusive enwp, men exklusive cebwp, till Muine Bheag. Finns det någon som kan tipsa mig om hur man lämpligast ska bearbeta Irland? Sjunnesson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 12.10 (CET)Svara

Att sedan de manuella artiklarna är uppdelade på en massa grevskap, medan de botskapade är uppdelade på fyra historiska provinser, samt att många irländska orter med samma namn kan finnas på två eller flera platser på ön, gör det i det närmaste omöjligt att, åtminstone när det gäller mindre orter, slå samman botskapade och manuellt skapade artiklar. Det får räcka med de som har minst 3000 invånare, annars blir det lätt fel. Sjunnesson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 17.43 (CET)Svara
För Irland som för många andra länder saknar jag artiklar om administrativ indelning ner på den nivån som lsjbot har skapat artiklar. För Irland saknas till exempel en:Civil parishes in Ireland. I samband med Ring (Waterford) hittade jag [1] som kanske hjälper eller [2]. Men du kanske redan har sett detta. Maundwiki (diskussion) 1 mars 2017 kl. 17.49 (CET)Svara
Nej, så långt har jag inte kommit, den byn är ju inte så stor. Främst har jag börjat med orter med minst 10 000 inv. och till en del också med de som har minst 3000 inv. Sjunnesson (diskussion) 1 mars 2017 kl. 18.16 (CET)Svara
Ett sätt att se vilka koordinatsatt artiklar som finns i närheten av en viss artikel är att göra sådana länkar. I detta fall visas de som ligger högst 2000 meter ifrån koordinaterna för Drumcondra_(ort). Sådana borde ganska enkelt kunna fixas med exempelvis en lista med denna fråga till petscan) och ett kalkylblad (denna fråga kan användas för att få informationen till sitt kalkylbladsprogram. Kunde man få ut en lista med koordinater från en kategori kunde man konstruera länkar till wiki-map.com men det vet jag inte hur man gör med standardverktyg eller om det går. Att du kan se närliggande artiklar på wiki-map, genom att klicka på koordinaterna i artikeln och sedan välja den nedersta av karttjänsterna under global, vet du säkert redan. Taxelson (diskussion) 1 mars 2017 kl. 18.40 (CET)Svara
@Sjunnesson, Taxelson: Nu har väl Lsjbot (tyvärr?) inte stoppat in koordinaterna för de skapade artiklarna/objekten i Wikidata. Men för de koordinatsatta objekt i Wikidata som finns på Irland och har en artikel på svwp kan den här frågan användas för att få en lista sorterad på objektens avstånd från en viss punkt, jag valde Dublin. Listan är sorterad efter detta avstånd så genom att bläddra igenom den kan man rätt lätt identifiera objekt som har samma avstånd och därmed är potentiella dubbletter. Listan innehåller även latitud och longitud så att man kan bortse från platser som "råkar" ligga lika långt från Dublin men åt olika håll. Man kan till exempel se att det finns inte mindre än sex objekt på avståndet 229.11256436547285 kilometer från Dublin. Vet inte om det här är till nån nytta i detta städprojekt, men det kanske kan ge lite inspiration till vad som går att göra om man stoppar in koordinaterna i Wikidata. --Larske (diskussion) 1 mars 2017 kl. 23.03 (CET)Svara
När listan har två eller flera platser med litet olika namn och samma (eller nästan samma) belägenhet, kan man hitta dubbletter, eller troliga sådana (Beginish - Beginish Island, Fastnet Rock - Fastnet (fyr)), men när samma plats förekommer exempelvis fyra gånger på listan med samma namn (som Baile na nGall) är det ingen dubblett i svwp, eftersom ju exakt samma namn bara kan finnas en gång här. Sjunnesson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 09.02 (CET)Svara
Ja, precis. Att det inte är frågan om en dubblett ser du på att det är samma objekt (Q-nummer) som kommit med flera gånger i listan. I fallet Baile na nGall har det objektet två olika koordinater i Wikidata vilket förefaller lite märkligt. Det verkar ha uppstått när objektet slagits ihop med ett annat objekt som hade "nästan samma" koordinater. Samma objekt kan även komma med flera gånger i listan om det är "en instans av" flera olika klasser. Exempelvis är Tearaght Island klassat både som ett berg och som en ö. Legobot definierade objektet som ett berg 28 mars 2013 och 5 september 2014 la PoulpyBot till att det också var en ö. --Larske (diskussion) 2 mars 2017 kl. 10.06 (CET)Svara

Nära nog obefolkad

redigera

Botens information om hur befolkade traker är kan behöva kontrolleras. Nasas data är baserad på befolkningsstatistik för administrativa områden. Det ger konstiga resultat när de administrativa områdena är stora och har ojämnt fördelad befolkning. I till exempel Moberly Rapids, Peden's Point och McDonald Island (ö i Kanada, Alberta) står att trakterna runt är nära nog obefolkade. Men de ligger nästan mitt i Fort McMurray, en ort med över 60000 invånare och 1000 inv/km². I det fallet har kommunen Wood Buffalo stor yta men nästan hela befolkningen finns i orten Fort McMurray. 81.237.245.154 25 februari 2017 kl. 16.54 (CET)Svara

Aha, jag undrade ju tidigare hur platser i Antarktis inom den Nya Zeeländska zonen av Antarktis kunde räknas som "glest befolkade" när de är helt obebodda, trodde då att det handlade om bosättningarna på forskningsstationerna på den argentinska delen några hundra mil bort, men då lär det handla om att de räknas till något administrativt område där även befolkade delar ingår.FBQ (diskussion) 25 februari 2017 kl. 17.14 (CET)Svara
Om artiklarna bara beskriver genomsnittlig befolkningstäthet i regionen, länet/kommunen skulle jag säga att uppgifterna alla fall är överflödiga då finns uppgifterna i den artikeln som redan är länkad och om de avser något annat så är det ju bara missvisande att ange dem i fel artikel.FBQ (diskussion) 11 mars 2017 kl. 12.26 (CET)Svara
Nasas webbplats finns lite information om datat som roboten använder (se "About this dataset" och kolla både "basic", "intermediate" och "advanced"). Det framgår inte exakt vilka administrativa enheter som används. Befolkningstätheten borde stämma bättre områden med mindre administrativa enheter. Att de skriver "such as state or county-level" låter inte så bra, men åtmnistone för Kanada set det ut vara baserat på den lägsta nivån ("census subdivisions") som det finns statistik för.
Mycket av innehållet i många av artiklarna är överflödigt eftersom det inte handlar om det som beskrivs i artikeln utan om det vaga "trakten runt". Dessutom är källorna svåra att kontrollera när det hänvisas till stora datafiler som man själv måste bearbeta med lämpliga algoritmer för att få fram värden för en viss plats.
För Antarktis verkar det som att roboten hanterar det här annorlunda. Det finns ingen källhänvsning till Nasa. Och i filerna från Nasa har alla koordinater i Antarktis värdet 1 inv/km² (minimivärdet i Nasas skala 1-10000 inv/km²), så hela Antarktis borde få samma information om befolkningstäthet. 81.237.245.154 11 mars 2017 kl. 16.18 (CET)Svara
Jag känner ju att om man hur tättbefolkat det är kring ett berg eller en vik menar man i viken eller i bergets omgivningar fram till närmaste område som kan sägas utgöras av ett annat objektet. Är det oklart och en miljonstad ligger några kilometer därifrån och resten av området saknar befolkning skriver man det. Ligger objektet i en stad då beskriver man hur befolkningstätheten ser ut i staden eller helst just den del av staden där objektet ligger. Vill man ha genomsnittet för regionen så kan man ju slå upp artikeln för regionen. Därför kan jag tycka att uppgifterna är överflödiga. Men jag har inte alls fördjupat mig i hur de tagits fram och om det finns några undantag där det finns en poäng att ha dem med.FBQ (diskussion) 11 mars 2017 kl. 22.49 (CET)Svara

Hur hantera ökonglomerat (Finland)

redigera

Fick just fram en siffra på problemet med att många öartiklar avser delar av samma ö, d.v.s de ligger i samma öpolygon. Vanligen framgår det inte att det är en del av en ö (geonamnes åtskillnad mellen "ö" och "del av ö" är mycket ofullständig), och dessa ödelar kan man inte skriva mycket om, och förvirring uppstår mycket lätt. Jag skulle helst se att endast en bot-artikel per sådant konglomerat behölls, och de övriga nämns i denna om de kan bekräftas med god källa, och omdirigerar dit. En del av detta borde möjligen gå att göra halvautomatiskt, men avgöra vilken artikel som är huvudartikel kan knappast göras med bot. De skulle alltså behöva märkas upp, men att med bot lägga t.ex {{infoga}} på 1500 artiklar är förstås en mycket dålig idé. En ny mall: {{Ökonglomerat}}, där övriga ingående "öar" anges som parameter, med uppmaning att identifiera huvudarikel och omdirigera de andra, samt en varning om att yta och längd (som jag avser lägga till) avser hela ön och därför kan vara missvisande. En bortkommenterad lista över de ingående öarna skulle kunna läggas till i alla artiklarna, som kan putsas och tas fram i den som behålls. Vorde detta acceptabelt? Bättre förslag? Och är vi ense om att botskapade ödelar bör omdirigeras/slås ihop? Ett exempel på hur det kan se ut när i detta fall 10 "öar" ligger på samma ö:

Karta över alla koordinater från Wikimap eller OSM
Exportera alla koordinater som KML
Exportera alla koordinater som Geo RSS

Taxelson (diskussion) 3 mars 2017 kl. 10.41 (CET)Svara

Det är fråga om en gång enskilda öar som landhöjningen gjort sitt med. I Kvarken där landhöjningen är som kraftigast är det här mycket vanligt. bbx (diskussion) 3 mars 2017 kl. 14.29 (CET)Svara
@Bbx: Ja, så är det ofta, och de före detta öarna borde i princip vara relevanta, men jag skulle säga att det saknas källor som kan användas av bot för att säga något vettigt om dem, och därför borde de som endast är botartiklar infogas och det kan räcka med ett omnämnande (+koordinat?) i artikeln om den ö de nu ingår i - om någon handskapar utifrån andra källor är det dock ok med egen artikel. (De som smält samman med fastlandet är f.ö inte kategoriserade som öar i Östersjön, och dem har jag inga planer för just nu. I insjöar händer samma sak genom sjösänkning och igenväxning, samt i vissa fall genom väg- eller järnvägsbyggen). Taxelson (diskussion) 3 mars 2017 kl. 15.28 (CET)Svara
Låter som en vettig hantering av botskapade artiklar. I folkmun lever dessa forna öar kvar i högsta grad och förtjänar något slags omnämnande. Jag fixade för ett tag sedan till Alören, Nykarleby, ett exempel på hur man manuellt kan lösa det. Riksarkivet har kartor från 1800-talet över Finlands socknar som kan vara till hjälp. bbx (diskussion) 3 mars 2017 kl. 15.49 (CET)Svara

Orter i Nicaragua

redigera

Jag har nu städat färdigt bland drygt hundra orter i Nicaragua, och tänkte att det kunde vara lämplig att avge en rapport. Alla ortsartiklarna hade fel invånartal, och ofta var det stora fel med en befolkningssiffra som var mer än dubbelt så stor som den korrekta. De felaktiga talen har antingen raderats eller ersatts med siffror från befolkningsräkningen från 2005. Information om närmaste större ort var felaktig i ungefär 1/3 av artiklarna. Diverse andra felaktigheter har också korrigerats eller eliminerats, tillsammans med en del fluff. Botmallen har tagits bort för alla dessa artiklar. Två orter raderades då de inte existerar. En ort, Santa Maria de Pantasma (ort), har anmälts för relevanskontroll. Martinogk (diskussion) 11 mars 2017 kl. 07.58 (CET)Svara

Bra jobbat Kitayama (diskussion) 11 mars 2017 kl. 08.09 (CET)Svara
Även jag instämmer i berömmet! Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2017 kl. 13.31 (CET)Svara
Bra jobbat att gå igenom artiklarna. Det här är inte avsett som kritik mot det arbete som gjorts här, utan är mer för framtida genomgångar av andra typer av platser och andra länder. När fakta i robotartiklarna verifieras mot bra källor bör nya källhänvisningar till de källorna stoppas in i artiklarna. Nu används fortfarande Geonames ofta som källa till vilken typ av plats något är, till höjd över havet, och ibland till andra uppgifter. Det är problematiskt eftersom vi kommit fram till att Geonames inte är en pålitilig källa. Redan vad som är en ort enligt geonames är inte självklart. Nasa används fortfarande som källa till klimatdata. Det är nog inget fel på Nasas väderdata, men den data de har är inte det som vi använder den till i artiklarna. 81.237.245.154 11 mars 2017 kl. 16.46 (CET)Svara
Instämmer. Jag har vid mina granskningsövingar försökt hitta riktiga källor, t ex lokala, officiella, kartor för höjduppgifter och "normala" källor för befolkningsuppgifter. Geonames får stå som källa endast i undantagsfall. Kitayama (diskussion) 11 mars 2017 kl. 17.15 (CET)Svara
Tack Martinogk för ditt jobb! Intressant med rapport också. Min erfarenhet av tusentals botskapade estländska artiklar är att uppgifterna om avstånd till närmsta stad tillsammans med koordinater och administrativ tillhörighet är någorlunda tillförlitliga, i motsats till uppgifter om area, antal invånare och höjd över havet som vanligtvis är helt felaktiga.--Gotogo (diskussion) 12 mars 2017 kl. 14.34 (CET)Svara
81.237.245.154: Du har helt rätt angående Geonames. Det kan mycket väl finnas en del fel kvar i ortsartiklarna för Nicaragua. Jag har tagit bort uppgifter som jag vet var fel, samt en del som jag misstänker kan ha varit fel. Ett annat vanlig fel som tagits bort, förutom de jag nämnde ovan, är uppgifter om befolkningstäthet. Jag har verifierat ortens namn, ortens existens, administrativ tillhörighet, och dess koordinater, men ej exempelvis höjd över havet, klimat, terräng och växtlighet, förutom att de är rimliga baserat på min egen lokalkännedom. Borde vi ta bort mer information ur artiklarna? Det skulle ta alldeles för lång tid att verifiera allt detta, och då vore det mindre jobb att helt enkelt skriva om artiklarna från början. Martinogk (diskussion) 12 mars 2017 kl. 14.46 (CET)Svara
Är de rimliga utifrån Din lokalkännedom behöver det inte rensas mer. Tostarpadius (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.09 (CET)Svara
Har vi goda skäl att anta att information kan vara felaktig bör den tas bort, t.ex. om den kommer från en källa som visat sig innehålla många felaktigheter.
andejons (diskussion) 12 mars 2017 kl. 18.02 (CET)Svara

Arkivering?

redigera

Denna diskussionssida börjar bli lång nu. Skulle vi kunna etablera en arkivsida och låta en bot arkivera trådar som har varit inaktiva i exempelvis 30 dagar? Stigfinnare (diskussion) 12 mars 2017 kl. 13.48 (CET)Svara

Bra idé. Martinogk (diskussion) 13 mars 2017 kl. 00.18 (CET)Svara
Jag skulle föredra en längre arkiveringstid, säg 90 dagar. Många diskussioner kunde visserligen arkiveras snabbare, men vi har också en del som mer är av "kom ihåg" på sådant som borde göras, men ingen ännu tagit sig an. Notera också slutinlägget från Essin i den första tråden, som flyttades hit från BB: Arkivering av diskussioner leder vanligtvis till att de avslutas och glöms bort. Hellre i så fall ett nystartat projekt där den här tråden kan inleda diskussionssidan. //Essin (diskussion) 9 december 2016 kl. 21.24 (CET) Ett alternativ är att arkivering görs för hand efter bedömning om huruvida trådarna är avslutade. Taxelson (diskussion) 13 mars 2017 kl. 12.23 (CET)Svara
Nja, jag ser denna sida som en guide för vad som bör göras med de botskapade artiklarna, svåröverskådlig ja men troligen bättre på ett ställe. Maundwiki (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.45 (CET)Svara

Botkod

redigera

Enligt denna ändring [3] verkar boten wikilänka till orter när den borde ha wikilänkat till kommuner. Möjligt att fix med en bot? Maundwiki (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.49 (CET)Svara

Orter i/på Island och i Republiken Irland

redigera

Jag har gått igenom i det närmaste alla orter på Island och fixat de dubbletter som fanns, liksom Islands kommuner, som nu alla har sina rätta namn och deras dubbletter är omdirigerade. En mindre insats har jag också gjort med Färöarna. Bortåt 25-30 orter i Irland har jag också fixat beträffande dubbletter. Dessutom har jag, bl.a. med hjälp av Larske, fått bort en mängd felaktiga namnuppgifter beträffande "native name" och "other name" i geoboxar för berg, kullar, dalar o.sv., o.s.v. på Island. Uppgifter om 50 platser i Island och Irland som enligt Lsjbot har tropiskt klimat har jag ändrat till den korrekta uppgiften. Det har varit en lärorik tid, dessa cirka tre månader, men jag lämnar nu det här städprojektet. Det finns så mycket annat att göra på Wikipedia. Sjunnesson (diskussion) 18 mars 2017 kl. 10.55 (CET)Svara

  Väl gjort! Jag höll själv på ett tag, men det var möjligen tröstlösare då, när det hela tiden skapades mer arbete. -- Innocent bystander (diskussion) 18 mars 2017 kl. 10.57 (CET)Svara

Botuppdatering finländska havsöar

redigera

Hantering av svårverifierade svenska namn på finländska öar.

redigera

I arbetet med att koda ett skript för att uppdatera finländska havsöar med data främst från lantmäteriverket stödde jag på ett problem: Tillgänglig kartdata, som överensstämmer med kartplatsen, saknar ofta svenskt namn på öar där svenskt namn finns i GeoNames och alltså i Lsjbotartiklen. Geonames har samtidigt ibland namn som är hel- (eller halv)tokiga, så jag vill gärna ersätta den med lantmäteriverkets data när det går. Jag gjorde en testedit med skriptet på artikeln som tidigare hette Haragrund. Borde man låta det gamla namnet står kvar som "other_name" i geoboxen, eller nämna att Geonames har namnet Haragrund, i brödtexten. Synpunkter önskas. Taxelson (diskussion) 18 mars 2017 kl. 22.02 (CET)Svara

Det är uppenbart att det finska namnet Harakrunni är baserat på ett svenskt (Haragrund eller något liknande), liksom ofta i den här trakten (jmf Noormarkku). Det är olyckligt om sådana svenska namn helt försvinner, men utan trovärdig källa är det ju vanskligt att låta dem vara kvar i själva artiklarna. Just för Satakunda tror jag det finns goda källor där många svenska namn kunde bekräftas, om det finns något sätt att lätt hitta artiklarna. För fortfarande tvåspråkiga regioner torde namnen vara ännu lättare att bekräfta. --LPfi (diskussion) 20 mars 2017 kl. 08.36 (CET)Svara
Jag tycker att det är en bra kompromiss att låta det svenska namnet stå kvar som "other_name" i dessa fall.--Gotogo (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.09 (CET)Svara
Det blir en bedömning från fall till fall. Eftersom det är fråga om artikelflytt tillåter inte scriptet botuppdatering i dessa fall. Men det är 2400 havsöar som vill ha handpåläggning av olika skäl, så det kommer att ta sin tid (ca 11000 "enklare fall" körs igenom med awb för närvarande). Taxelson (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.26 (CET)Svara
Hargrund på lantmäteriverkets karta från 1800-talet. Det är ett drygt jobb att gå igenom kartorna men inte omöjligt. De finns på http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?o=0 (Sastmola listat under Merikarvia). bbx (diskussion) 23 mars 2017 kl. 01.40 (CET) Edit: Tydligen funkar det inte att länka direkt till arkivet. Ni får söka er fram själva. bbx (diskussion) 23 mars 2017 kl. 08.02 (CET)Svara
Jag tror att det är mindre bra att använda geonames som källa för alternativnamn. OK om de är inmatade från en bra databas men det vet vi inte. Vi har ingen brådska och när någon hittar via kartan kan det läggas till. Lägg t.ex <!-- --> runt namnet så finns det där för att senare kollas. Maundwiki (diskussion) 23 mars 2017 kl. 21.20 (CET)Svara

Spara vissa höjduppgifter?

redigera

Gotogo skrev här följande mycket adekvata fråga, som jag kopierar hit: Ursäkta att jag bryter in här med en fråga, men är verkligen "omkring 32 meter över havet" ett lämpligt ordval i ett uppslagsverk? Min erfarenhet av lsjbot:s höjduppgifter avskräcker, men de är kanske bättre i Finland än Estland som jag känner till. Enligt denna topografiska karta över Finland finns ingen 30-meters kurva på Haplot. Har dock full tillförsikt att ni löser detta på ett klokt sätt.--Gotogo (diskussion) 19 mars 2017 kl. 18.18 (CET)Svara

@Gotogo: Tack för respons. Jag har tittat på ett antal öar - kanske inte nog många? - och tyckt att de gånger uppgift om högsta punkt varit angiven denna varit såpass rimlig att den tillför värde till artikeln då det visar om det är en platt sandö eller en ö med högre profil, men kanske är det dumt? Avrundning till jämna 5-meter och omformulering kunde möjligen hjälpa: t.ex "Ön höjer sig omkring 30 meter över havsytan.", och avstå från att lägga in uppgiften i geoboxen (Övriga höjduppgifter, och alla i geoboxen, verkar däremot helkonstiga, och ska givetvis tas bort.) Bättre förslag? Taxelson (diskussion) 19 mars 2017 kl. 18.51 (CET)Svara
Jag tycker din ändringar i artikeln om Haplot är en klar förbättring. När det gäller uppgiften om högsta höjd tycker jag båda varianterna funkar, med tanke på tveksamheterna kring geonamnes är kanske din nya version ("Ön höjer sig omkring 30 meter över havsytan") mest lämplig. Viktigast är väl att man gör några stickprov för att testa kvaliteten i uppgifterna (jag vet att du redan gjort det i viss utsträckning). Finns det någonstans beskrivet hur man gör för att räkna ut arean som du gör med hjälp av terrängkartan? Vore intressant att förstå. Några kommentarer, take it or leave it: Ska man placera kommentarsavsnittet efter fotnoterna och kanske som en underrubrik till denna? Egentligen är det nog ganska få som begriper vad som står där. Ska "i den sydvästra delen av landet" strykas och ersättas av "en ö i sydvästra Finland" i första meningen?--Gotogo (diskussion) 21 mars 2017 kl. 10.38 (CET)Svara
Hur man beräknar ytan av en polygon. Jag "googlade" och hittade många sidor bl.a denna pedagogiska sida, vars skript jag modifierade. Eftersom jag lämnat plankoordinaterna i originalfilen och konverterat till wgs84, så blir det lite krångligare. min php-funktion ser ut så här:
function area($kml){//returnerar ytan av en "kml"-fil. varning: innerboundary kommer att adderas - inte subtraheras, så skicka en i taget! 
	$grk=1852*60; # meter/grad	
	preg_match_all("/((-|\d)+((\.|\d))* *, *(-|\d)+((\.|\d))* *)/",$kml,$tmp);
	for ($i=0; $i<count($tmp[0]); $i++){
		$coo=explode(",",$tmp[0][$i]);
		$lat[$i]=$coo[1]; $long[$i]=$coo[0];
	}
	$area = 0;         // Accumulates area in the loop
	$j = count($lat)-1;  // The last vertex is the 'previous' one to the first
	for ($i=0; $i<count($lat); $i++){
		$prop=cos(($lat[$i]+$lat[$j])*pi()/360);//krökningen beräknad på medelvärdet av koordinatparets latituder.
		$area += ($long[$j]+$long[$i])*$grk*$prop/2 * $grk*($lat[$j]-$lat[$i]); 
		$j = $i;  //j is previous vertex to i
	}
	return (round(abs($area))); //ytan i m2
}
Nackdelen med att stoppa in mer i första meningen är att det är svårt att se vad som är källbelagt. Denna uppgift är beräknad, och istället för att återanvända Lsjbots uppgift kollar jag i vilket av 8 väderstreck från en ganska godtyckligt vald punkt nära Vesanto kustön ligger, vilket tekniskt dels är något enklare än återanvändning, dels ifrågasattes Lsjbots utgångspunkt, som utgick från landets geografiska mittpunkt, som ligger så nordligt att väderstrecken inte alltid kändes rimliga. Ändra ordningen på rubriker tror jag inte jag ger mig på. Taxelson (diskussion) 21 mars 2017 kl. 11.44 (CET)Svara

Norra etc Finland igen

redigera

Noterade att Julle invände mot påståendet att en finlänsdk ö i Bottenviken ligger i norra delen av landet. Saken diskuterades efter att ha påtalats av bbx här, och jag har i enlighet med bbx förslag valt att beskriva kustöarnas läge i 8 väderstreck från en punkt nära Vesanto. Detta är gjort för ca 12000 artiklar. Taxelson (diskussion) 4 april 2017 kl. 01.13 (CEST)Svara

Ah, jag var inte medveten om den tidigare diskussionen. Jag är helt med på att Maakrunni trots sitt geografiska läge inte bör beskrivas som i centrala Finland utifrån en norr–syd-definition, eftersom det för tankarna längre söderut. Frågan är väl snarare om det är så att vi alls bör beskriva alla platser utifrån "norra", "centrala" och så vidare när vi har såväl geografiska som demografiska definitioner – finns både karta och koordinater kanske det bäst lämnas åt läsaren? /Julle (disk.) 4 april 2017 kl. 13.18 (CEST)Svara

Indian reservation duplicates

redigera

(Kopierat från Bybrunnen.)

I do not speak Swedish, so I do not know if this problem is already known to the communities of sv.wp and ceb.wp. I noticed this while searching for "Mount Currie" at Wikidata. There are a lot of duplicated Indian reservations created by Lsjbot:

Each pair has the same coordinates. The only difference is the name (probably taken from GeoNames) in English and in French. Both sv.wp and ceb.wp are affected by this and subsequently Wikidata.

There are probably hundreds of duplicates in Kategori:Områden i Kanada and the sub-categories like Kategori:Områden i British Columbia. -- Reise Reise (diskussion) 24 mars 2017 kl. 10.21 (CET)Svara

@Reise: De har i de fall jag kollat exakt samma koordinater. Bör alltså gå att sätta en bot på att leta motsvarigheter, fylla på med fransk motsvarighet (om vi behåller engelska namnet som artikelnamn) och omdirigera den franska. Om man kollar att det inte är samma koordinater p.g.a t.ex minut-avrundning, så finns väl chans att det ska gå att genomföra med någorlunda träffsäkerhet. Återstår sedan att slå ihop wd. Fast jag avser inte att själv sätta igång med detta för närvarande. (~As far I have seen, the duplicates have exactly the same coordinates, so there seems to be a good chance to construct a bot to achieve the merging here, but how to deal with it at wd is beyond my view. I am not going to take care of this myself, in the near future at least, but maybe some one else will...) Taxelson (diskussion) 29 mars 2017 kl. 21.41 (CEST)Svara
Ett stort problem är väl att exakt samma strul finns på cebwiki. När en av sidorna görs till omdirigering, så MÅSTE WD-länken tas bort i omdirigeringen, annars kommer WD för alltid ha dubbletter här. -- Innocent bystander (diskussion) 30 mars 2017 kl. 07.31 (CEST)Svara

Interaktiv karta

redigera

Jag har gjort en ny leksak som kan kryssas i här. Den lägger till en interaktiv karta om en sida har koordinater och inte redan har en interaktiv karta. Det kanske hjälper någon i det här projektet? Nirmos (diskussion) 25 mars 2017 kl. 15.55 (CET)Svara

Platser som bytt namn, typ och koordinater i Geonames

redigera

Jag har hittat några konstiga omdirigeringar som beror på att platser i geonames fått nytt namn, ny typ och nya koordinater:

Det här sjöarna och reservaten verkar inte ha något med varandra att göra och ligger 10-tals mil från varandra. Finns samma problem i artiklar om andra typer av platser? Går det att kontrollera på något sätt?81.237.245.154 4 april 2017 kl. 19.39 (CEST)Svara

Area

redigera

I t.ex. Parque Nacional del Café saknas data för att visa area på rätt sätt (snyggt) i infoboxen. Det fungerar med t.ex. Yta i area_type = och area_label = men är anledningen att det finns inget i 1= ? Hittar ingen dokumentation för 1= . Även area_unit = saknas. Antar det är en batch med detta problem. Någon med en robot som kan kolla/fix? Maundwiki (diskussion) 7 april 2017 kl. 16.20 (CEST)Svara

"1=" är så vitt jag vet resultatet av en Lsjbugg, och har ingen funktion. Istället verkar vara fråga om någon slags konflikt i geobox som gör att denna generella (och parameter-överlastade) versionen inte fungerar. Jag testade att lägga till en fiktiv area på Hyllyväisensuo (en skog i Finland som har samma parameter-version av mallen), med samma resultat - areasiffran, men ingen förklaring visades. Det verkar inte heller ha någon betydelse vad som står i huvudet: Ö-versionen har {{geobox | Island , och den visar area-raden korrekt antingen man anger area_type eller inte, (testade med Haviskobben), men på parken eller skogen hjälper det inte att lägga till något i huvudet. Att ta bort area_type, eller ange något värde, hjälper inte heller. Och att lägga till "Island" ger ingen effekt, så felet ligger nog någon annanstans. Kanske Larske kan lista ut hur det hänger ihop. Sedan borde man konstruera en bot att rensa i dessa överdrivna parameterskogar, men det är kanske en annan fråga. Taxelson (diskussion) 7 april 2017 kl. 17.17 (CEST)Svara
  Fixat Att räkna upp vissa parametrar utan av tilldela dem några värde verkar få en oönskad effekt i detta fall. Antingen får man ge parametrarna värden eller så får man utelämna dem för att få standardvärdena. Håller med om att det bör rensas rejält i den här typen av mallanrop. Det borde räcka med att ha med en parameter av varje slag, till exempel mountain, och sedan fylla på när behov uppstår. Finns det många artiklar med samma fel? --Larske (diskussion) 7 april 2017 kl. 17.38 (CEST)Svara
Jag såg flera artiklar med namn som började på Parque Nacional. Stickprov i "Kategori:Områden efter land" för andra områden ger inget liknande. Kollade geonames men det finns ingen yta. Kan den vara framräknad? Om så bör uppgiften troligen raderas. Maundwiki (diskussion) 7 april 2017 kl. 18.03 (CEST)Svara
@Maundwiki: Var ytan kommer ifrån förstår inte jag heller, men borde vara geoNames, då någon annan källa kanppast kan användas för ytberäkningar - osm skulle kunna, men finns ju inte angiven som källa. På osm finns f.ö en polygon som ser ut att säkert kunna vara 96 hektar, i så fall alltså 100* fel (ett fel jag sett nu och då i en del andra artiklar också). @Larske: Jag vet att den gigantiska geobox-mallen åtminstone finns i Kategori:Skogar efter land (8k) och Kategori:Områden efter land (21k), men vet inte vilka fler. Taxelson (diskussion) 7 april 2017 kl. 19.18 (CEST)Svara
Ytor kommer ofta från andra wikipedior. Ibland har roboten missat att ytorna där är angivna i hektar. Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla platser/Arkiv 2015#Bumbunga Lake. 81.237.245.154 7 april 2017 kl. 21.41 (CEST)Svara
Det går att ändra Mall:Geobox så att standardvärdena visas om en tom typparameter används. Men det är nog sällan man behöver ändra _type (utom kanske för numrerade parametrar som area1, length2, ...), så det är ändå en bra idé att plocka bort tomma _type. /EnDumEn 7 april 2017 kl. 21.04 (CEST)Svara
Jag gillar tomma när jag lägger till information eftersom jag inte behöver kolla efter parameternamnet i mallen. Eftersom källa saknas eller är oklar bör troligen informationen tas bort. Maundwiki (diskussion) 7 april 2017 kl. 21.24 (CEST)Svara
Vi ska inte ta bort alla tomma, men det bör gå att välja ut vilka som är relevanta och ta bort dem med högre nummer, men det är lite svårt när man inte riktigt förstår vad alla r till för. Jag gjorde ett försök att städa en skog, se här. "Områden" kan vara så mycket, så jag vet inte vad som kan/bör tas bort där. Kanske någon annan kan titta. Vet vi vad som ska tas bort, så bör det väl gå att göra med bot. Taxelson (diskussion) 8 april 2017 kl. 10.23 (CEST)Svara

Orter och administrativa enheter i Tyskland

redigera

Lsjbot hann aldrig till att skapa artiklar om orter eller administrativa enheter i Tyskland, men har skapat ett antal förgreningssidor. I förgreningen Mosbach finns flera problematiska avskiljningar och benämningar. Den största tveksamheten rör Mosbach (kommun) (i Baden-Württemberg), det är osäkert om den finns. Enligt dewp:s artikel de:Kommun är stads- och landskretsar de minsta administrativa enheterna i Tyskland, jag kan iallafall inte hitta någon mindre. Enligt dewp är de:Mosbach de:kreisstadt i de:Neckar-Odenwald-Kreis som om vi följer den vanligaste namngivningen för landskretsar i Tyskland skulle namnges Landkreis Neckar-Odenwald (se exempelvis Landkreis Barnim. Den artikel som Lsjbot skulle namngivit Mosbach (distriktshuvudort) borde istället namnges Mosbach (ort) eller Mosbach (stad) för att skilja den från Mosbach (vattendrag) i Hessen. Skulle orten istället ha behövt skiljas från en annan ort med samma namn i en annan delstat borde avskiljningen ha varit Mosbach (Baden-Württenberg), men nu finns ingen sådan ort i just det här fallet. Lsjbot specificerar dessutom att Mosbach i Baden-WWürttemberg ligger i "Region Karlsuhe", men om vi skulle följa den vanligaste namngivningen på svwp ligger Mosbach och Landkreis Neckar-Odenwald i Regierungsbezirk Karlsruhe (också en problematisk förgrening) (se exempelvis Regierungsbezirk Köln). Svwp är lite inkonsekvent i namngivningen av tyska administrativa enheter, samtidigt som vi namnger enheter med de tyska benämningarna landkreis och regierungsbezirk (begrepp som vi alltså också har artiklar om) har vi artikeln Kretsfri stad. För att få den framtida namngivningen av tyska orter och administrativa enheter enhetlig behövs en omfattande revidering av namngivningen i Lsjbots förgreningssidor./Ascilto (diskussion) 12 april 2017 kl. 22.31 (CEST)Svara

Regierungsbezirk Karlsruhe

redigera
@Ascilto: Regierungsbezirk Karlsruhe should be an article about the regeringsdistrikt in Baden-Württemberg, while the city Karlsruhe (a Kreisfri stad) is described in the article Karlsruhe (so there is no need for an article Karlsruhe (kommun). There is also no need for a disambiguation Regierungsbezirk Karlsruhe, because there is only one regeringsdistrikt with that name. The city Karlsruhe is simply the seat of administration of the Regierungsbezirk Karlsruhe. Karlsruhe is also the seat of administration for the Landkreis Karlsruhe, although it is (as a Kreisfri stad) not part of that Landkreis.
The disambiguation at Regierungsbezirk Karlsruhe is linking to Karlsruhe Region for an article about Regierungsbezirk Karlsruhe. All other articles about Regierungsbezirke are using the naming scheme Regierungsbezirk XYZ (examples in Hessen and Nordrhein-Westfalen). That is the official name and IMO the better choice.
BTW: 2 articles are linking to Karlsruhe (Regierungsbezirk) instead of Regierungsbezirk Karlsruhe. As above: The latter is the official name, so that one should be used. -- Reise Reise (diskussion) 16 april 2017 kl. 09.41 (CEST)Svara

Varför skiljer lsjbotartiklarna på berg och kullar?

redigera

Jag undrar vad det är för vits med att lsjbot har gett kategori Berg en underkategori Kullar. Om man tar den isländska regionen Suðurland som exempel, så finns det 254 berg och 305 kullar enligt lsjbot. Liknade siffror finns också för Islands övriga regioner. Jag upplever Island som bergigt men inte som kulligt. Om man tittar på den officiella isländska kartan (som stickprov) är det få av dessa kullar som verkligen är kullar, och dessutom finns det kullar bland de som lsjbot betecknar som berg. En del av "kullarna" är i själva verket "åsar", som inte lsjbot har någon isländsk kategori för (inte heller för åsar över huvud taget). Nu har jag bara tittat på Island, men det är säkert samma sak med andra länder som lsjbot har gjort artiklar för. Är det verkligen meningsfullt att skapa så många artiklar om kullar, när inte roboten på ett någorlunda säkert sätt kan skilja ut vad som är kullar? För hela världen blir det många tusen "kullar", och om resultatet är lika illa för andra länder som för Island, så är det inte alls bra. Kanske bör kategorin Kullar tas bort helt? Alla dessa höjder kan då kategoriseras som Berg. Sjunnesson (diskussion) 20 april 2017 kl. 10.50 (CEST)Svara

@Sjunnesson:den här sidan finns "Geonames feature codes". Där definieras "hill" och "mountain" så här:
  • (T.HLL) – a rounded elevation of limited extent rising above the surrounding land with local relief of less than 300
  • (T.MT) – an elevation standing high above the surrounding area with small summit area, steep slopes and local relief of 300m or more
Här finns en "översättningslista" från de koderna med engelska definitionerna som Geonames bygger på och de svenska begrepp som Lsjbot har översatt dem till. Denna diskuterades här. --Larske (diskussion) 20 april 2017 kl. 11.35 (CEST)Svara
@Larske: Tack Larske! Det är det här med "rounded elevation" som jag oftast inte tycker stämmer när jag tittar på den isländska kartan. Dessutom: När det gäller "ås" står det ofta i brödtexten när det är en sådan, men kategorin är ändå "kullar". Det är lite grann som att kalla en fjord för en bukt, som jag har reagerat mot förut. Jag har tidigare sett att en del användare inte tycker att det gör så mycket om kategorin misstämmer med artikelinnehållet, men den åsikten kan jag inte alls hålla med om. Sjunnesson (diskussion) 20 april 2017 kl. 12.02 (CEST)Svara

Savanner och savannskogar

redigera
Hitflyttad från min diskussionssida --Larske (diskussion) 20 april 2017 kl. 12.49 (CEST)Svara

Hej Larske! Tack för det du berättade om "kullar". Jag har nu en annan fråga som troligen inte har med Geonames att göra. Jag har upptäckt savanner och savannskogar i mängder där de rimligtvis inte bör vara: savanner i Kanada och savannskogar i norra Medelhavområdet. Vad jag kan se hanteras växtlighet av NASA Earth Observations. Finns det någon förteckning över hur de karakteriserar olika vegetationstyper? Att det tidigare stod att Reykjaviks flygplats omges av savannskog kan kanske vara en bugg, men när det anges att det finns savannskog på 1770 platser i Spanien och savann på 2753 platser i Kanada (förutom på 8 platser i Finland) blir man ju lite fundersam. Sjunnesson (diskussion) 20 april 2017 kl. 12.25 (CEST)Svara

Information om NASA Earth Observation och "Land Cover Classification" finns här.
Se liknande diskussioner (du hittar kanske fler om du letar):
@Taxelson: Vad hände med dina planer på {{Lsjbot-SavannskogST}} och {{Lsjbot-SavannA}}?
--Larske (diskussion) 20 april 2017 kl. 13.09 (CEST)Svara
@Taxelson: Jag har läst vad du har skrivit i Användardiskussion:Lsjbot/Projekt_alla_platser/Arkiv_2016#Savann_i_Finland.3F Följande har jag invändningar mot: "En del finns runt medelhavet (Spanien och Balkan), och det är kanske riktigt - Medelhavssavannskog nämns i Savann...". Det är inte Medelhavssavannskog som nämns där utan Medelhavssavann. Tyvärr har den artikeln ingen mer källa än en bok om Tropical Savannas. När man läser artiklarna Savann och Savannskogar i Nationalencyklopedin står det inget om att det skulle finnas savanner och savannskogar i Europa, utan endast i Afrika, Asien, Latinamerika och Australien. Inte heller står det i Nationalencyklopedins artiklar om Grekland och Spanien att det skulle finnas savannskogar i de länderna. För Grekland nämns macchia och för Spanien "matorral" (en sorts buskvegetation). Kanske dessa båda vegetationstyper kan motsvaras av "savannskog". Men, om det gäller "macchia" ska det kallas just så, inte "savannskog". Sjunnesson (diskussion) 20 april 2017 kl. 15.45 (CEST)Svara
@Larske: Vad den kanadensiska "savannen" avser vet jag fortfarande inte, och har därför inte heller någon lämplig formulering. @Sjunnesson: Man behöver nog kolla kartan och se att NASAs färgkodning ligger rätt i förhållande till utbredningen av macchia respektive matorral. I så fall går det ju att byta för just dessa länder, men det kan bli knepigt för exempelvis resten av Balkan, där inget av dessa namn kanske är adekvat? Taxelson (diskussion) 22 april 2017 kl. 12.18 (CEST)Svara
@Taxelson: Enligt Nationalencyklopedin och Nordisk familjebok finns macchia runt hela Medelhavet. Det gäller alltså hela Balkan och inte enbart Grekland. När det gäller Spanien (Pyreneiska halvön) står det i Nordisk familjebok dels om ris- och halvbuskvegetation och dels om macchia. Jag har ingen klar uppfattning om vad Nationalencyklpedins matorral ska räknas som, och inte heller vet jag vad Lsjbot har kallat savannskog i Spanien. Kanske finns det någon wikipedian som är bra på växtlighet, som kan tala om hur "savannskog" respektive "savann" ska ersättas när det gäller norra Medelhavsområdet resp. Kanada? Färgkodningen i "Land Cover Classification" förstår jag mig inte på, jag kan nog inte hitta rätt där. Finns det färgkodning för enskilda länder, utöver den som gäller världen i sin helhet? Det här är saker som jag har för liten kännedom om, jag tycker bara att savannskog är fel beteckning i de norra Medelhavsländerna. Sjunnesson (diskussion) 23 april 2017 kl. 08.00 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Se avsnittet "About this dataset" på NASA Earth Observations. Klicka på knappen "Advanced" för att få mer detaljer. NASA använder alltså ett system för klassificering av landtyper över hela klotet som bygger på en standard med 17 olika typer varav "Savannas" och "Woody Savannas" är två. Jag tror inte att Lsjbot att lagt till några egna kriterier angående vad olika vegetationstyper kallas i olika länder utan helt enkelt använt denna klassificering, i såväl Kanada som Spanien och alla andra länder. Det som Lsj har gjort är att översätta "Savannas" till "Savann" och "Woody Savannas" till "Savannskog". Det finns många dokument som beskriver kriterierna för vad som räknas som vad bland de 17 olika typerna, här är ett (se sidan 4). --Larske (diskussion) 23 april 2017 kl. 10.21 (CEST)Svara
@Larske: A/ Vad jag kan se har alltså "Land Cover Classification" inga delkartor över vegetationen på jorden, utan bara en enda över hela planeten. Det är då svårt att urskilja hur växtligheten fördelar sig i t.ex. Spanien. B/ Det var bra att du visade mig den beskrivning som de har för olika vegetationstyper. Precis som du skriver har Lsjbot låtit alla områden på jorden som är likartade ur vegetationssynpunkt beskrivas med samma vegetationsbeteckningar, t.ex. "savannskog" eller "savann". Och då är det nog heller inte något fel (ur Lsjbot-synpunkt) att några platser på Island, t.ex. Reykjaviks flygplats, har fått savannskog i sina omgivningar, för det finns väl någon sorts skog där. För Islands del är det i så fall lågvuxen björkskog som gäller, kanske med inslag av rönn och vide. Och det skulle jag inte kalla savannskog. Jag ser då ingen möjlighet att det ska gå att ändra på alla de här felaktiga beteckningarna, praktiskt sett. Taxelson har gjort en bra insats med att får bort savannerna från Finland, nu finns det bara 2 savannskogar (som vid Jorvanperänjärvi) och 8 savanner (t.ex. vid Painopää) kvar där. Island, som bara hade 5 savannsskogar, var lätt att fixa, likaså skulle Vitryssland, med några få savannskogar, gå lätt att ordna. Men att få ordning på Kanada och Medelhavsområdet är nog värre. Sjunnesson (diskussion) 23 april 2017 kl. 12.12 (CEST)Svara
@Sjunnesson: A/ Den bild med högst upplösning som man kan se via sidan är 3 600×1 800 pixlar, det vill säga varje datapunkt motsvarar ett område på 0,1×0,1 grader vilket i Spanien motsvarar ungefär 11×9 kilometer. Det finns alltså i Spanien flera tusen olika datapunkter som var och en har åsatts en av de 17 möjliga landtyperna enligt IGBP. Det borde väl räcka för att se "hur växtligheten fördelar sig i Spanien". (Troligen finns en CSV-fil med dessa data som Lsjbot har använt, men jag hittar inte den nu.)
B/ Problemet, som jag ser det, är att en standardiserad och källbelagd klassificering av landtyper "råkar ha benämningar" som inte överensstämmer med POMMF för vad man kallar växtlighet i olika länder. Om det i artikeln i stället för "savannskog" hade stått "savannskog (IGBP typ 8, Woody savannas)" hade det kanske varit lättare att förstå att det inte rör sig om något "hittepå" av Lsjbot, men knappast mer lättläst. --Larske (diskussion) 23 april 2017 kl. 13.06 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Problemet är vad vegetationstypen i ett visst område ska kallas: Vet man det är det en ganska enkel sak att fixa med bot. Att jag valde en mallösning för Finlands och Kanadas "sanvannskogar" var främst en osäkerhet om min formulering var bra nog; med en mall kan man ju ändra formuleringen i efterhand i alla artiklar genom att ändra i mallen istället för i tusentals artiklar. Så är vi bara rimligt säkra på att medelhavsländernas savannskog avser macchia, så går detta utan svårighet att lägga in med bot för de aktuella länderna - gör vi det med mall, kan vi ångra oss om dispyt skulle uppstå. Men vad ska vi kalla "savannen" i Kanada respektive Medelhavsområdet för? Beskrivande förklaring är väl så bra som något bestämt ord, som kan vara svårare. Och det bör givetvis vara olika ord/beskrivningar i de båda områdena, förstås. Taxelson (diskussion) 23 april 2017 kl. 13.33 (CEST)Svara
Hmm. Namnen på den där sidan stämmer mycket dåligt med vad Lsj-bot faktiskt skrivit ut. Här sägs klimatet på Jersey vara "tropiskt monsunklimat", vilket inte stämmer med någon av kategorierna på sidan ovan. Det kan också noteras att en:Savannah har en definition som inte stämmer med den i savann. På engelska verkar "savann" vara en bredare kategori än på svenska.
andejons (diskussion) 23 april 2017 kl. 14.10 (CEST)Svara
@Andejons: Vegetationstyp och klimattyp är två olika saker. Den här tråden handlar om vegetationstyp. --Larske (diskussion) 23 april 2017 kl. 14.32 (CEST)Svara
@Larske: Tack, nu fick jag bättre storlek på kartan. Jag visste inte riktigt hur jag skulle göra förut.
@Taxelson: Det kan vara svårt att veta vad vegetationstypen i ett visst område ska heta. Jag har nu kollat på Kanada var olika lokaliteter av "savann" kan finnas. Det verkar som alla finns i den norra hälften av Kanada. Det närmaste jag kan komma vegetationstyp där skulle vara skogstundra. Medelhavsområdet är jag osäker på. När jag har försökt att hitta vilken betydelse "savannskog" har, har jag svårt att hitta något lämpligt. Det jag skrev förut, macchia och matorral, verkar kunna karakteriseras som buskskog, och det uppfattar jag inte att "savannskog" ska vara. Så frågan är då, vad är det? Kan det ändå vara så att "savannskog" via Lsjbot har kommit att i Medelhavsområdet kommit att beteckna "buskskog"? För annars är det en gåta för mig vad det är, när det tydligen är så allmänt förekommande i Grekland och Spanien som det verkar av Lsjbot-artiklarna. Sjunnesson (diskussion) 23 april 2017 kl. 17.16 (CEST)Svara
Karta med endast savann och savannskog medtaget (och vatten för att ge orientering). Den bygger på tiff-bilden, och färgerna är därför entydig tillskillnad för hur det ser ut på jpg-versionen. Man kan ladda ner den och titta på den via bildvisningsprogram, så ser man tydligare. Taxelson (diskussion) 24 april 2017 kl. 15.26 (CEST)Svara

Vegetationstypernas lokala benämningar

redigera

Om någon vill ta ett helhetsgrepp över de 17 vegetationstypernas benämningar för olika länder i de robotskapade artiklarna kanske ett första steg kan vara att komplettera nedanstående "avvikelsetabell" för alla länder som Lsjbot har skapat artiklar för och där de globala benämningarna inte "duger". Det skulle gå att göra en mall som gör en "tabellslagning" i en sådan "avvikelsetabell" för att behålla maximal flexibilitet vad gäller "icke-globala benämningar".

Landcover classification
# Färg
(NASA)
Benämning
(IGBP)
Lsjbot (svwp)
(globalt)
Avvikande benämning för...
Finland Island Kanada Spanien Övriga länder
kring Medelhavet
och så vidare...?
1      Evergreen Needleleaf Forest[a] barrskog (138 platser)
2      Evergreen Broadleaf Forest[b] städsegrön lövskog (0 platser)
3      Deciduous Needleleaf Forest[c] lövfällande barrskog (0 platser)
4      Deciduous Broadleaf Forest[d] lövfällande lövskog (7 platser)
5      Mixed Forests[e] blandskog (1 167 platser)
6      Closed Shrublands[f] buskskog (35 platser)
7      Open Shrublands[g] öppet busklandskap (1 142 platser)
8      Woody Savannas[h] savannskog gles och ofta lågvuxen subarktisk skog.[i] lågvuxen och gles björkskog gles och ofta lågvuxen subarktisk skog.[j] växer huvudsakligen gles och ofta lågvuxen subtropisk skog.[k]
(1 769 platser)
växer huvudsakligen gles och ofta lågvuxen subtropisk skog.[l]
9      Savannas[m] savann består huvudsakligen av skogstundra.[n] (8 platser) består huvudsakligen av skogstundra.[o] ? (310 platser) ?
10      Grasslands[p] gräsmarker (572 platser)
11      Permanent Wetlands[q] (0 platser)
12      Croplands[r] jordbruksmark (3 836 platser)
13      Urban and Built-up[s] tätbebyggt (321 platser)
14      Cropland/Natural Vegetation[t] en mosaik av jordbruksmark
och naturlig växtlighet
(485 platser)
15      Permanent Snow and Ice[u] (0 platser)
16      Barren or Sparsely Vegetated[v] ofruktbar med lite
eller ingen växtlighet
(54 platser)
17      Water[w] (0 platser)
Ingen typ i artikeln (18 205 platser)
Totalt antal artiklar (28 041 platser)
Definitioner av de 17 vegetationstyperna

Notera att "cover" har en central roll för dessa definitioner. Det är också "cover" som man lättast kan mäta med de globala satellitbilder som NASA har använt snarare än den exakta arten, till exempel "björk".

  1. ^ Lands dominated by needleleaf woody vegetation with a percent cover > 60% and height exceeding 2 m. Almost all trees remain green all year. Canopy is never without green foliage.
  2. ^ Lands dominated by broadleaf woody vegetation with a percent cover >60% and height exceeding 2 m. Almost all trees and shrubs remain green year round. Canopy is never without green foliage.
  3. ^ Lands dominated by woody vegetation with a percent cover >60% and height exceeding 2 m. Consists of seasonal needleleaf tree communities with an annual cycle of leaf-on and leaf-off periods.
  4. ^ Lands dominated by woody vegetation with a percent cover >60% and height exceeding 2 m. Consists of broadleaf tree communities with an annual cycle of leaf-on and leaf-off periods.
  5. ^ Lands dominated by trees with a percent cover >60% and height exceeding 2 m. Consists of tree communities with interspersed mixtures or mosaics of the other four forest types. None of the forest types exceeds 60 % of landscape.
  6. ^ Lands with woody vegetation less than 2 m tall and with shrub canopy cover >60%. The shrub foliage can be either evergreen or deciduous.
  7. ^ Lands with woody vegetation less than 2 m tall and with shrub canopy cover between 10% and 60%. The shrub foliage can be either evergreen or deciduous.
  8. ^ Lands with herbaceous and other understory systems, and with forest canopy cover between 30% and 60%. The forest cover height exceeds 2 m.
  9. ^ En något fri tolkning av källan som anger Woody Savannas
  10. ^ En något fri tolkning av källan som anger Woody Savannas
  11. ^ En något fri tolkning av källan som anger Woody Savannas
  12. ^ En något fri tolkning av källan som anger Woody Savannas
  13. ^ Lands with herbaceous and other understory systems, and with forest canopy cover between 10% and 30%. The forest cover height exceeds 2 m.
  14. ^ Tolkning av källan som anger Savannas.
  15. ^ Tolkning av källan som anger Savannas.
  16. ^ Lands with herbaceous types of cover. Tree and shrub cover is less than 10%.
  17. ^ Lands with a permanent mixture of water and herbaceous or woody vegetation. The vegetation can be present either in salt, brackish, or fresh water.
  18. ^ Lands covered with temporary crops followed by harvest and a bare soil period (e.g., single and multiple cropping systems). Note that perennial woody crops will be classified as the appropriate forest or shrub land cover type.
  19. ^ Land covered by buildings and other man-made structures.
  20. ^ Lands with a mosaic of croplands, forests, shrubland, and grasslands in which no one component comprises more than 60% of the landscape.
  21. ^ Lands under snow/ice cover throughout the year.
  22. ^ Lands with exposed soil, sand, rocks, or snow and never have more than 10% vegetated cover during any time of the year.
  23. ^ Oceans, seas, lakes, reservoirs, and rivers. Can be either fresh or salt-water bodies.

--Larske (diskussion) 23 april 2017 kl. 14.33 (CEST)Svara

De finska savannerna

redigera
Flyttat från Användardiskussion:Taxelson

Hej Taxelsson! Hur gjorde du när du fixade de finska "savannskogarna"? Vilken beteckning ersatte du "savannskog" med? Jag kan föreställa mig att det skulle gå att tillämpa samma förfaringssätt på Kanada. Fast det kanske är olika klimatförutsättningar för de båda länderna? I artikeln Skogstundra står det att "Den breder ut sig över norra Ryssland och norra Nordamerika, från Kolahalvön till Indigirka, från Yukonfloden till Goose Bay." Om Finland står följande i Nationalencyklopedin: "Norr om tajgabältet finns en zon med björkskog." Kan det vara den zonen som Lsjbot betecknar som "savannskog"?

Jag antar att om Lsjbot skulle skriva artiklar om Sverige och Norge skulle vi få "savannskogar" (och kanske "savanner") här också, liksom det blev i Finland och Kanada (och i viss mån på Island). Mvh Sjunnesson (diskussion) 24 april 2017 kl. 07.33 (CEST)Svara

Enligt min magkänsla skulle jag beteckna de som "öppna lövskogar" men jag vet inte om det är ett fackord. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 24 april 2017 kl. 07.38 (CEST)Svara
@Sjunnesson, Nordelch: Se till exempel den här diffen och {{Lsjbot-SavannskogSA}}. Mallen {{Lsjbot-SavannskogST}} (för subtropiska områden) ser inte ut som om den har förverkligats ännu. --Larske (diskussion) 24 april 2017 kl. 07.52 (CEST)Svara
@Taxelson, Nordelch: Jag såg med hjälp ovanstående att savannskogen i Finland har ersatts med subarktisk skog för Ala-Suovesi och därmed antagligen också för de andra platserna i Finland. Enligt tabellen Vegetationstypernas lokala benämningar i slutet av https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipediadiskussion:Projekt_alla_platser-st%C3%A4dning skulle den "subarktiska skogen" i Finland (som är björkskog) motsvaras av tabellens Deciduous Broadleaf Forest (lövfällande lövskog), vilket också motsvarar förhållandena på Island. Då är det svårt att förstå varifrån Lsjbot har fått "savannskogen" i Finland (och på Island). Kanske är det fel i den källa som boten har använt? Sjunnesson (diskussion) 24 april 2017 kl. 08.15 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Det finns bara 17 olika vegetationstyper i den klassificering som NASA har använt. Är det någon av de 16 andra av IGBP:s vegetationstyper som du tycker passar bättre på några platser som har klassats som "Woody savanna"? För att klassas som "(lövfällande löv)skog" ska täckningsgraden vara mer än 60 %. Savannskog har 30–60 procent trädtäckning, savann 10–30 procent och gräsmarker mindre än 10 procent. Jag har lagt in definitionerna som noter under tabellen nu.
(Den här diskussionen hör väl bättre hemma på projektdiskussionssidan än på Taxelsons diskussionssida).
--Larske (diskussion) 24 april 2017 kl. 08.46 (CEST)Svara
Savannskogen i Finland avser inte (fjäll)björkskog utan om gles taigaskog bestående främst av vanligen småvuxen tall, gran och björk, ofta på myrlänt mark. I Kanada är det samma vegetationstyp, men andra arter. Taxelson (diskussion) 24 april 2017 kl. 09.36 (CEST)Svara
@Taxelson: Eftersom det är samma vegetationssätt i Kanada skulle du väl kunna behandla det på samma sätt som du har gjort i Finland och beskriva det som "subarktisk skog"?
@Sjunnesson: Savannskogarna i kanada bör vara åtgärdade (ca 10000). Hittar du fler? Taxelson (diskussion) 24 april 2017 kl. 10.53 (CEST)Svara
@Larske: När jag tittar på tabellen du har lagt in ser jag att du har skrivit 310 platser för savannskog och 1769 för savann i Spanien. Ska det inte vara tvärtom? Det har jag fått fram från Lsjbots artiklar. När det gäller skogens täthet skulle det mycket väl kunna vara så att det som Nationlencyklopedin kallar "matorral" för Spaniens del (enligt dem är det "tät buskvegetation, 2-4 m hög") skulle motsvara "savannskog". För "Macchia" ger de beskrivningen "lågvuxen, ständigt grön skog eller högbuskvegetation ..." Det kan också motsvara "savannskog". Kanske kan det vara mer lågvuxen vegetation av macchia, och i så fall skulle det motsvara "Closed shrublands" eller "Open shrublands". Jag ser att du har listat 1142 platser med "Open shrublands" i Spanien, som då kanske motsvarar en mer lågvuxen form av macchia eller matorral. Tyvärr är mina kunskaper begränsade beträffande Medelhavets växtlighet. Sjunnesson (diskussion) 24 april 2017 kl. 10.43 (CEST)Svara
Jovisst, jag förväxlade antalen för savann och savannskog när jag kopierade uppgifterna. Det är rättat nu. Tack för påpekandet. --Larske (diskussion) 24 april 2017 kl. 10.49 (CEST)Svara
@Taxelson: Jag blandade nog ihop två olika saker för Kanada. Det var "savannerna" jag tänkte på, och av dem finns det 2753 i Kanada. Men motsvarigheten till Kanadas "savanner" är väl inte det som i Finland kan kallas "subarktisk skog". Då kanske det är "skogstundra" som är rätt beskrivning, eftersom det är sämre växtbetingelser där, och träden växer inte så tätt. Sjunnesson (diskussion) 24 april 2017 kl. 11.19 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Ja, det är olika saker, och vad som avses med "savann" är oklart för mig, men jag tror att du nog har rätt om att skogstundra är rätt begrepp. Jag skapade {{Lsjbot-SavannA}} och ska lägga in den på Kanadas savanner. Taxelson (diskussion) 24 april 2017 kl. 12.00 (CEST)Svara

Savanner och savannskogar i Medelhavsområdet

redigera

I tabellen Landcover classification har jag för Grekland bytt ut macchia mot gles och lågvuxen medelhavsskog för "savannskog". Det motsvarar då växtlighet som är definierat för savannskog i tabellen. Fördelen med det är att man slipper blanda in sådan medelhavsvegetation som macchia och matorral. Åtminstone macchia kan nog ibland understiga 2 meters höjd och båda växtlighetstyperna är nog för tätväxande för att kallas savannskog. Då får man vara mer ospecificerad, som Taxelson varit när det gället Kanadas "savannskogar": "gles och ofta lågvuxen subarktisk skog". Det skulle nog vara rätt ofarligt att på samma sätt döpa om hela norra Medelhavsområdets "savannskogar" till "lågvuxen gles medelhavsskog" (eller "lågvuxen gles subtropisk skog)". Då slipper man den olämpliga benämningen savannskogar (olämplig enligt POMMF).

Vad beträffar Spaniens "savanner" vet jag inte hur man kan ändra benämningen, så det får väl stå kvar tills någon kommer på något bättre. Sjunnesson (diskussion) 25 april 2017 kl. 08.11 (CEST)Svara

Jag tror att medelhavsskog är en bra benämning, för är inte det egentligen en typ av vegetation som skapats av människan. Jag har läst mig till att romarna överavverkade medelhavets från början lummiga skogar, tänk Arkadien. /Ascilto (diskussion) 25 april 2017 kl. 18.49 (CEST)Svara

Kinas robotgeografi

redigera

Jag har tänkt att göra något åt robotartiklarna om Kina och behöver några upplysningar innan jag ätter igång. Jag uppfattar Kina som en enhet av samma storlek som Europa - nästan dubbelt så stor befolkning, 31 enheter på provinsnivå jämfört med 44 stater i Europa. Jag har hittills bara sett på uppgifter om Shanxi-provinsen. Jag har läst något i gamla diskussioner här men har inte fått med mig allt. Jag jämför Shanxi (35 miljoner invånare) med Sverige, de 11 "städerna på prefekturnivå" med svenska län, och indelningen på häradsnivå med svenska kommuner. Sockennivån motsvarar svenska socknar, församlingar och numera distrikt. Det finns manuellt skapade artiklar ner på prefekturnivå. Häradena räknas upp i dessa och är klickbara men ibland utan annat innehåll än namnet.

En godtycklig artikel på lägsta nivå är Baitouli (sockenhuvudort i Kina, Shanxi Sheng, lat 39,90, long 112,49). Den innehåller som synes koordinater men illustreras med en karta över Eurasien. Den innehåller inga upplysningar om vilken socken, härad eller prefektur den ligger i. Däremot får man veta avståndet till Peking och läget (väster) i förhållande till demma stad. Detta antyder att orten är i norra delen av provinsen, annars skulle det ha stått sydväst. Klickar jag på koordinaterna i artikeln, får jag en karta med kinesisk text och är fortfarande utan hjälp. De demografiska upplysningara visar ett stort mansöverskott, som det hade varit intressant att förstå (arbetsläger militärförläggning eller gruvindustri?). Höjden över havet är 1378 meter, så det är tydligen i provinsens bergstrakter och detta styrks av att orten finns på Google Maps, inte så väldigt långt från Datong, gruvstaden i provinsens norra del. Men detta måste man arbeta med för att få tag i. Sedan ges det upplysningar om naturens beskaffenhet och klimatet.

Jag menar att artikeln inte är helt meningslös, men det är inte långt ifrån, eftersom den inte ger användbar information om ortens läge. Min fråga är om det finns tillgängliga databaaser med upplysning om ortens administrativa tillhörigheter? Är det i så fall möjligt att lägga in dem maskinellt?

Baitouli är ett unikt namn trots den långa titeln. För enheter på högre nivå finns ofta manuellt redigerade artiklar vid sidan av robotartiklarna. Finns det någon praxis för hur man sovrar i robotartiklarnas information, när man slår ihop dessa. Tänkta exempel på svenska lågnivrobotåartiklar skulle vara om Kungsträdgården eller om Sibräcka (gamla kommunalhuset i Stenkyrka på Tjörn). Är det intressant med klimatupplysningar och avstånd till Stockholm eller Bryssel i sådana? - Jag skulle tro att uppslagsverket skulle vinna på om man utelämnade upplysningar som inte är särskiljande på de lägre nivåerna.

Det finns frågor om Kina-artiklarna som rör specifikt kinesiska förhållanden. Jag avser att diskutera dem under Wikipedia:Projekt Kina. Roufu (diskussion) 25 april 2017 kl. 10.24 (CEST)Svara

Att tala om socknar, härader och köpingar i Kina känns väldigt märkligt. Tror mig ha sett någon tidigare diskussion om detta, men glömt hur den konkluderade. Rubriken bör ju ändras och särskiljningsledet tas bort. I övrigt kan jag Kina för dåligt, men generellt kan man - tycker jag - gallra/avfluffa ganska rejält i robotartiklarna.--Gotogo (diskussion) 25 april 2017 kl. 17.58 (CEST)Svara
Jo, jag tror det faktiskt är så de brukar benämnas på svenska. Men det behöver verifieras av någon som är bättre på uppochner-geografi än jag. -- Innocent bystander (diskussion) 25 april 2017 kl. 18.04 (CEST)Svara
Frågan om vad de olika slagen av administrativa enheter skall kallas på svenska har diskuterats på Diskussion:Administrativa regioner i Kina#Aktuell översättningspraxis. Jag har egna synpunkter på detta ämne, och tar upp dem separat. Roufu (diskussion) 26 april 2017 kl. 08.56 (CEST)Svara

Merge Beyne-Heusay (kommun i Belgien) & Beyne-Heusay (ort)

redigera
Anmälan från Wikipedia:Bybrunnen#Merge Beyne-Heusay (kommun i Belgien) & Beyne-Heusay (ort). --MagnusA 3 maj 2017 kl. 19.47 (CEST)Svara

Hello, sorry for writing in English, please feel free to translate this.

I don't know why Lsjbot made two articles about this municipality but you should merge these ones, delete the disambiguation page and join the result to this element on Wikidata. Regards, Reptilien.19831209BE1 (diskussion) 2 maj 2017 kl. 08.24 (CEST)Svara

@Reptilien.19831209BE1: Beyne-Heusay (ort) is not about any municipality. It's about an Urban agglomeration. If they should have two or one article is of course an open question. We have many articles about urban agglomerations in Sweden who are not municipalities on this project, and some users thinks we therefor should have that system also when we describe other nations. -- Innocent bystander (diskussion) 2 maj 2017 kl. 08.38 (CEST)Svara
It's quite strange, I don't think this concept really exists in Belgium, where an agglomeration is considered as an ambiguous term to describe a town (big municipality or important municipality (fr:Chef-lieu) of a province). I can see that Ciney (ort) is linked to fr:Ciney (the town), should we do the same thing with fr:Aubel linked to nothing ? How to proceed ? Reptilien.19831209BE1 (diskussion) 2 maj 2017 kl. 09.33 (CEST)Svara
GeoNames obviously consider it a term in most nations, and that is unfortunately not much of a source. Let the process take its time is my advise! We will not solve this today. I know Eurostat has this kind of data, but I do not know how it treats Beyne-Heusay. -- Innocent bystander (diskussion) 2 maj 2017 kl. 09.46 (CEST)Svara

Kommuner och orter är principiellt olika saker och bör därför behandlas i skilda artiklar. Däremot bör grensidorna bort. Tostarpadius (diskussion) 3 maj 2017 kl. 19.58 (CEST)Svara

Återstår att bevisa att det finns användbar statistik för belgiska orter! -- Innocent bystander (diskussion) 3 maj 2017 kl. 20.45 (CEST)Svara
I många länder i Europa är kommunen i princip identisk med orten, dvs har samma utsträckning och i många fall finns det en kommun per ort. Även i ett så närliggande land som Norge är det så i viss utsträckning, och då blir det meningslöst att separera på tätort och kommun. /Grillo (diskussion) 3 maj 2017 kl. 21.12 (CEST)Svara
Samma situation i Estland, och jag håller helt med Grillo vad gäller det meningslösa i att ha två separata artiklar i sådana fall.--Gotogo (diskussion) 3 maj 2017 kl. 21.22 (CEST)Svara
De må sammanfalla totalt i många länder, men vi bör av principiella skäl ha skilda artiklar, precis som vi har flera för samma geografiska områden i Sverige. Tostarpadius (diskussion) 3 maj 2017 kl. 21.25 (CEST)Svara
Men det kan vänta tills det finns något att fylla en sådan artikel med. GeoNames är en urusel källa på "orter". -- Innocent bystander (diskussion) 3 maj 2017 kl. 21.26 (CEST)Svara
Jag anser att det rimmar dåligt med det globala tänket i Wikipedia att tillämpa svenska förhållanden på andra länder. I Sverige är det helt rätt att skilja på kommun och ort, det gör även källorna i form av myndigheter, statistikorgan. I andra länder gör man precis tvärtom och då bör vi följa principen som gäller i de länderna. Det är alltså principiellt fel att ha artikel både för "ort" och "kommun" i de länder där dessa sammanfaller statistikmässigt och i landets eget tänk. Tänk globalt/lokalt, inte svenskt! Kitayama (diskussion) 4 maj 2017 kl. 06.33 (CEST)Svara
Ungefär som Kitayama har jag tänkt hela tiden. Vi bör följa den standard som redan finns på tex. enwiki, eswiki osv. YesDi (diskussion) 4 maj 2017 kl. 07.25 (CEST)Svara
Standarden på enwiki och eswiki är att man inte kan sära på begreppen alls. På båda projekten finns Malmö stadsvapen i tätortsartikeln, trots att delar av tätorten ligger i Burlöv. -- Innocent bystander (diskussion) 4 maj 2017 kl. 08.32 (CEST)Svara
Vi ska inte följa andra wikis standarder. Däremot ska vi följa det brukliga för varje land, baserat på de källor som finns för landet. I Sverige med flera länder finns ett statistikbegrepp tätort som återfinns i många källor. Alltså ska vi använda det. I t ex Tyskland är kommun den minsta enheten för statistik; där finns inte orten officiellt. "Orten" finns alltså inte i någon källa. Då ska vi följa det. Samma gäller Japan (mitt specialområde), det finns inga källor som stödjer detaljering på lägre nivå än kommun. Givetvis gäller inte detta resonemang för platser som är relevanta för en egen artikel av annan orsak än bara bebyggelsens existens. Kitayama (diskussion) 4 maj 2017 kl. 09.52 (CEST)Svara
Det är ett sätt att resonera som jag kan ställa mig bakom! GeoNames är inte en källa bra nog här! -- Innocent bystander (diskussion) 4 maj 2017 kl. 10.52 (CEST)Svara

Vi har i Sverige artiklar för socknar, församlingar och lanskommuner. Det är samma geografiska område sett i olika perspektiv. Det tänkandet bör vi applicera globalt. Allt annat vore ett stort baksteg (om man nu kan uttrycka sig så, men det torde vara begripligt). Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2017 kl. 13.14 (CEST)Svara

@Tostarpadius: JAg säger inte emot dig om principen, men den första meingen i Beyne-Heusay (ort) som säger att "Beyne-Heusay är en ort i Belgien" har inget stöd i någon trovärdig källa!!! -- Innocent bystander (diskussion) 5 maj 2017 kl. 13.39 (CEST)Svara
Vad har kommunen då sitt namn ifrån? Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2017 kl. 14.37 (CEST)Svara
Vad har Ytterlännäs kommun, församling och socken fått sitt namn ifrån? Det är absolut INTE från en ort med namnet Ytterlännäs som man kan få intryck av genom att titta i GeoNames! I själva verket finns det ingen ort med namnet Ytterlännäs. Namnet kommer från orten "Näs" som ligger någon kilometer österut vid dem gamla kyrkan. "Ytter" är en kontrast till ett annat "Näs" som ligger uppströms.
Kartor antyder (det bevisar dock inte mycket) att det finns en ort med namnet "Berney" och en annan med namnet "Heusay" inom kommunen. Det mest sannolika är att kommunen fått sitt namn från dessa två orter, inte från någon med namnet "Beyne-Heusay". Tätortsmässigt ser dock ingen av dessa ut att vara självständiga tätorter, utan allt ser ut att vara en del av tätorten Liege. Det behöver vi dock källor från EU eller Belgien för att bestämma. -- Innocent bystander (diskussion) 5 maj 2017 kl. 15.01 (CEST)Svara
Min franska är inte perfekt men utifrån kommunens hemsida skulle jag säga att namnet kommer från de två byarna Beyne och Heusay som tillsammans med byn Neuville bildade kommunen cirka 1800. Murmeldjuret (diskussion) 5 maj 2017 kl. 15.06 (CEST)Svara
Om det stämmer finns det tre orter (tidigare byar, numer tätortsdelar) att skriva om och en kommun, men ingen ort Beyne-Hussay. /Ascilto (diskussion) 5 maj 2017 kl. 15.10 (CEST)Svara
Och det finns åtminstone en god källa till att dessa tre orter existerar! Det finns det inte om "Beyne-Hussay" som är en raderingskandidat. -- Innocent bystander (diskussion) 5 maj 2017 kl. 15.23 (CEST)Svara
Återigen handlar det om källor. Socknar, församlingar och landskommuner är tre olika typer av objekt som alla återfinns i källor. Men de s k "orter" som finns i Geonames finns ofta inte källbelagda. Instämmer därför i Asciltos påstående. Det finns en kommun och tre orter. Ingen av orterna har samma namn som kommunen. Kitayama (diskussion) 5 maj 2017 kl. 15.31 (CEST)Svara
Då är jag övertygad i detta enskilda fall. Då bör vi, så fort källor dyker upp, skapa artiklar om de tre byar som ursprungligen ingick. Jag uppfattade detta som ett av de tillfällen då ort och kommun sammanfaller. Det är då jag kämpar för att vi skall ha separata artiklar, i motsats till de flesta andra språkversioner. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2017 kl. 15.42 (CEST)Svara
Värt att tänka på är väl att det finns två typfall när orter eller administrativa enheter får dubbelnamn: 1. Två tidigare enheter har slagits samman, som i det här fallet. 2. Orter har fått ett förled för att skilja dem från andra orter med samma namn, som Ale-Skövde där förledet anger det gamla häradet. Källor måste avgöra vad som gäller. /Ascilto (diskussion) 5 maj 2017 kl. 15.47 (CEST)Svara
Hello, may I have a little resume, please :-) ? Reptilien.19831209BE1 (diskussion) 6 maj 2017 kl. 17.29 (CEST)Svara
@Reptilien.19831209BE1: Well, we tend to still have some different opinions about this subject in general, but in this specific case we came to the conclusion that there is no such place as "Beyne-Heusay".
It is only the name of a municipality/commune/city, not of a populated place (ort in Swedish). It has taken its name from two 19th century villages with the names Beyne and Heusay. The Vallone city/municipality is now described in the article Beyne-Heusay since we now only have one article with this name. After I have looked around a little, there is a sub-commune with the name "Beyne-Heusay", but sub-communes has no influence over people outside of Antwerpen. -- Innocent bystander (diskussion) 6 maj 2017 kl. 17.47 (CEST)Svara
Exactly, Beyne-Heusay is the result of the merger of two little villages : Beyne (Binne in Walloon) and Heusay (Heuzea in Walloon). Later, in 1975 (Fusion of the Belgian municipalities), this municipality merged with other municipalities (called today sections in French) : Bellaire, Queue-du-Bois and Moulins-sous-Fléron (witch was not a municipality but a section of Fléron municipality). So, currently Beyne-Heusay contains 4 sections : Beyne-Heusay (old municipality area), Bellaire, Queue-du-Bois and Moulins-sous-Fléron. The sections I'm talking about are maybe the agglomerations or places you considered as ort ? I hope to be clear to you :-\ Reptilien.19831209BE1 (diskussion) 6 maj 2017 kl. 18.37 (CEST)Svara

Platser som ligger i sjöar

redigera

Jag undrar hur vanligt det är att någon plats (t.ex. en ort, en bergskedja, en kulle, en dal, en bergstopp osv.) uppges ligga i en sjö ("Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas."). Är det i sådana fall fel på källan Viewfinder Panoramas eller det lsjbot som med hjälp av sin algoritm räknar fel? Jag har hittat fyra länder där det här händer: Island, Montenegro, Kosovo och Mexiko. På Island finns det ett åttiotal sådana platser, i Mexiko närmare 400, i Montenegro närmare 100 och i Kosovo 40 st. Från Island kan nämnas Kálfafellstindur, om vilken det uppges: "Kálfafellstindur ligger i sjön Fífutjörn". Sjön är en liten tjärn, och intill den ligger bergstoppen Kálfafellstindur, 304 m ö.h. Kálfafellstindur ligger allså vid den lilla tjärnen. Men vilket värde har det överhuvud taget att nämna det? När det gäller Montenegro finns en sjö, Pivško Jezero, i vilken det ska finnas 48 olika platser, som orten Plužine, 693 m ö.h. och orten Goransko, 1 010 m ö.h. Dessutom finns det i sjön bergskedjor, dalar, kullar osv. Se Geonames, som visar att alla 48 platserna ligger i närheten av sjön, men inte i den. I Kosovo finns bland annat sjön Batlavsko Jezero, i vilken det ska finnas 23 olika platser. Samma sak där: de ligger i närheten av sjön. Självfallet har jag inte kontrollerat så många av de som finns i Mexiko, men ett exempel är Laguna Cuitzeo som innehåller ett par kommuner och ett flertal orter (som förstås istället ligger runt omkring sjön). Sjunnesson (diskussion) 13 maj 2017 kl. 13.03 (CEST)Svara

Misstänker, utan att tittat närmare på dina exempel, att det är sjöareaproblematiken, kanske i kombination med oprecisa koordinater, som gör att vissa saker hamnar inom de sjöytor som Lsjbot identifierat. För finlands del var det ofta väldigt ihopnystat och krävde ändringar i många artiklarsom påstods ligga i eller vid något som i verkligheten var en pyttesjö många kilometer bort. I sjöns artikel finns antagligen en kml-fil kopplad till en mall långt ner på sidan. Med hjälp av den kan man se hur Lsjbot identifierat sjön. Är den heltokig bör man ta bort uppgiften i det mesta som länkar till den, men det är ofta ett grannlaga arbete... Taxelson (diskussion) 13 maj 2017 kl. 13.43 (CEST)Svara
Jag har inte upptäckt någon sjö som det finns någon artikel om, av alla dessa, i de fyra länderna, där något ligger i en sjö, med ett undantag, den blålänkade sjön Mývatn på Island, där två öar är korrekt placerade av Lsjbot. I övrigt är sjöarna rödlänkade. Kan rödlänkningen ha gjort att det blev fel, att det blev svårare för Lsjbot att placera platserna rätt då? För Kosovo har vi inte en enda artikel om insjöar, för Montenegro finns det 1 artikel och för Mexiko har vi 5 insjöartiklar. Detta till skillnad mot Grekland, där vi har många insjöartiklar, och där finns det inte ett enda fel av den beskrivna typen, fast Lsjbot hade skapat väldigt många Greklandsartiklar. Kanske var det så med Finland, att det var med rödlänkade sjöar det blev just detta fel? Sjunnesson (diskussion) 13 maj 2017 kl. 17.45 (CEST)Svara
Det har säkert inte med rödlänkningen i sig att göra. Varför Fífutjörn aldrig blev skapad kan ha tekniska orsaker, men det bör ha funnits någon (felaktig) areaberäkning för sjön, som boten utgick ifrån. Det framgår av noten att uppgiften baseras på "VP". Det kan t.o.m tänkas att sjön aldrig skapades därför att felaktigheten uppdagades, men att länkningen inte stoppades. Nu blir det dessvärre ganska svårt att hitta dessa felaktiga länkar som torde finnas i ett okänt antal islandsartiklar... Taxelson (diskussion) 13 maj 2017 kl. 21.43 (CEST)Svara

Parametern "type" i mallanrop av "coord", särskilt Finländska förgreningssidor

redigera
flyttat från Användardiskussion:Taxelson Taxelson (diskussion) 13 maj 2017 kl. 13.51 (CEST)Svara

Hejsan, jag undrar varför du i exempelvis den här redigeringen:

  • tar bort (eller utelämnar) värdet "isle" för parametern "type" för öar i Finland?
  • lägger till ett odokumenterat värde som "4" för parametern "type" för en del öar?

Har även sett exempel på andra tal som "0", "2", "6", "7" eller "8" och "14" som du har lagt in, men kan inte se något mönster som kan förklara vad det handlar om. Är detta avsiktligt eller är det en bug i något skript som du använder?

Jag hittade dessa "konstiga värden" när jag listade och åtgärdade alla artiklar med mallanrop med type satt till något annat än vad som finns angivet på malldokumentationssidan. --Larske (diskussion) 12 maj 2017 kl. 01.08 (CEST)Svara

Hm. Ja, skälet är delvis enkelt men knappast godtagbart: Jag använder i stort sett ett gammalt skript, som jag konstruerade för att lägga till koordinater på de svenska sjögrensidorna, och valde då att inte sätta något type (plockar coord genom att analysera sidans innehåll, inte genom api-fråga, som jag inte kände till när jag skrev det för flera år sedan), och vid uppdatering konstruerar de en ny coord-mall enligt samma metod och tar bort sådana som eventuellt redan finns. Den konstiga siffran måste vara en bugg, som jag inte visste om. Tack. Jag låter tillsvidare bli att uppdatera grensidor, tills jag eventuellt bygger om verktyget någon gång. Taxelson (diskussion) 12 maj 2017 kl. 09.21 (CEST)Svara
@Larske: Tack för dina omfattande städinsatser efter mig! Är det så att du vet något rationellt sätt att ta reda på vilken "type" en sida genererar, via api e.d? Taxelson (diskussion) 13 maj 2017 kl. 10.24 (CEST)Svara
Här kan man via api:t se vilken type sidor har. 90.227.175.244 13 maj 2017 kl. 17.16 (CEST)Svara
Mycket bra! Stort tack! Taxelson (diskussion) 13 maj 2017 kl. 17.56 (CEST)Svara

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Det blev ett långt svar på en kort fråga. Flytta gärna tråden till projektdiskussionssidan om du vill.

Det kanske finns något API för att lista geotags, men jag använder Quarry för detta. Jag hittade en tabell som heter geo_tags (och som märkligt nog inte finns beskriven i Mediawiki Database Layout). Den innehåller följande fält:

Field Type Null Key Default Extra
gt_id int(10) unsigned NO 0
gt_page_id int(10) unsigned NO None
gt_globe varbinary(32) NO None
gt_primary tinyint(1) NO None
gt_lat decimal(11,8) YES None
gt_lon decimal(11,8) YES None
gt_dim int(11) YES None
gt_type varbinary(32) YES None
gt_name varbinary(255) YES None
gt_country binary(2) YES None
gt_region varbinary(3) YES None

Observera att såväl gt_country som gt_region får sina värden från parametern "region" i mallen "coord".

Via gt_page_id kan man "indexera" andra tabeller såsom page för att ta fram listor över vilka artiklar som använder vilka parametrar i sina geotags.

Med hjälp av den här SQL-frågan:

USE svwiki_p;
SELECT gt_type, COUNT(*) AS Antal FROM geo_tags
LEFT OUTER JOIN page on page_id = gt_page_id
WHERE page_namespace = 0
GROUP BY gt_type
ORDER BY Antal DESC

fick jag fram den här listan över vilka type, och hur många av varje slag, som används i artikelnamnrymden på svwp:

När jag började studera geotags så fanns det en hel del andra "type" i listan (by, cemetary, cottage, church, hut, industry, golfcourse, lake, land, monastery, museum, org, park, ...) förutom ett antal felstavningar av till exempel landmark och många anrop med "," i stället för "_" för att separera "region" och "type". Det var när jag rensade bort dessa fel som jag också såg att det fanns många med "type:" utan något värde eller med ett tal som värde.

För att svara på din specifika fråga om vilken "type" en sida genererar kan man använda den här frågan:

USE svwiki_p;
SELECT gt_name, gt_type, gt_country, gt_region, gt_lat, gt_lon, gt_dim FROM geo_tags
INNER JOIN page ON gt_page_id = page_id
WHERE page_title = 'Lista_över_Finlands_sjöar_enligt_kommun' AND page_namespace = 0
ORDER BY gt_name

vilket ger följande lista:

I den listan (Lista över Finlands sjöar enligt kommun) är det inte någon sida som har genererat type' utan användaren som lagt in koordinatera har haft möjlighet att välja vilken typ som används i Mall:Coord. Mall:Geobox genererar koordinater med typ baserat på vilken platstyp som står i {{Geobox|1=Platstyp. Jag ändrade där så att platstypen "Lake" inte ger typ "landmark" i koordinaterna. 90.227.175.244 13 maj 2017 kl. 17.08 (CEST)Svara
Javisst (utom att "1=" är meningslöst. {{Geobox|Platstyp är nog. Frågan gäller här alltså hur man bäst tar reda på vilken "type" som är satt för en viss sida, oberoende av vilken överordnad mall som skapar den. Dessa bör vid uppdatering av grensidorna läsas av från respektive länkad sida, eftersom de kan ha uppdateras sedan Lsjbot först skrev dem. Taxelson (diskussion) 13 maj 2017 kl. 17.51 (CEST)Svara

Åländska berg?

redigera
Fortsättning på flyttat från Taxelson

En annan observation som jag har gjort men gärna vill höra din åsikt om är de åländska "klippor" (TR RK i Geonames) som har taggats som "mountain". Det finns 440 sådana "mountain" på Åland!

SELECT CONCAT('[[', page_title, ']]') AS Sida, gt_name, gt_type, gt_lat, gt_lon FROM geo_tags
INNER JOIN page ON gt_page_id = page_id
WHERE gt_country = 'AX' AND gt_type = 'mountain' 
ORDER BY page_title

Min känsla är att de allra flesta av dessa geotaggar, kanske alla på förgreningssidorna, borde ha typen isle snarare än mountain, men du vet kanske om detta har diskuterats tidigare.

--Larske (diskussion) 13 maj 2017 kl. 12.32 (CEST)Svara

Jo, det är alla "klippor" som gjorts om till "skär", och som jag ofta (alltid?) har ändrat "mountain" till "island" i artiklarna. Det är tämligen godtyckligt vad som kallats "klippa" (--> "Skär") eller "ö" i GeoNames. Det är inte uppdaterat i grensidorna, eftersom det finns någon type alls... (Det finns mycket omdirigeringar som skulle behöva rätas ut och koordinater som behöver uppdateras också. Har korrigerat många koordinater per bot). Ett sammanhängande problem är att när "mountain-geoboxen" används, fast den nu kallas "Island", saknas en del nyttiga parametrar för öar, en notering att hålla i minnet om man försöker addera nya värden botledes. Taxelson (diskussion) 13 maj 2017 kl. 13.04 (CEST)Svara

Infogningar från artiklar i Användare:Lsjbot/Dubletter

redigera

Förslag för historiken: I samband mede infogning i en artikel i artikelrymden flytta Användare:Lsjbot/Dubletter/XXXX till XXXX (lsjbot) i artikelrymden, töm och omdirigera till artikeln XXXX. Maundwiki (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.44 (CEST)Svara

Hur noga behöver man följa det som står om manuell kontroll av robotskapd lista?

redigera

Jag har tittat på Mall:Robotskapad/Lista och sett efter vad man ska kontrollera i robotskapade geografiartiklar. Det här borde jag förstås ha läst igenom redan vid årsskiftet, eftersom det var ungefär då jag började arbeta med WP:Projekt alla platser-städning.

Två saker som tydligen är viktiga, har jag inte gjort. Kontroll av koordinater och kontroll att befolkningstalet är så aktuellt som möjligt. Det sistnämnda har jag nu börjat arbeta med när det gäller Island, både med manuellt skapade ortsartiklar och med robotskapade sådana. Jag har sett att andra användare har upptäckt felaktiga befolkningssiffror i andra länder, men det har inte jag beträffande Island. I de robotskapade artiklarna är befolkningstalet från 2013, och vad jag kan se stämmer siffrorna för det året. När det gäller manuellt skapade artiklar är det rätt ofta ett äldre befolkningstal, bl.a. från 2009. Men de här artiklarna har jag alltså börjat uppdatera. När det gäller koordinaterna har jag inte gjort någon noggrann kontroll, men jag har inte upptäckt några koordinater i Islandsartiklarna som verkar vara mycket fel. Jag har sett att andra användare har gjort en noggrannare kontroll och hittat felaktigheter i andra länder, men det verkar inte vara så för Island.

Det står också att det är bra att kontrollera höjduppgifter med hjälp av Google Earth. Jag använder ibland de kartorna, men jag vet inte hur man hittar höjduppgifter. För Island är det samma sak som med koordinaterna: jag kan inte se att det skulle vara några större fel. Men det är möjligt att jag också skulle hitta koordinatfel och felaktiga höjduppgifter om jag skulle göra noggranna kontroller. Men de flesta Islandsartiklar finns fortfarande kvar att kontrollera, och då är det ju bra om artiklarna är så rätt som möjligt när man tar bort robotmallen. Sjunnesson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 08.56 (CEST)Svara

Jag ser ofta artiklar där jag tycker mallen borde ha tagits bort, men ändå står kvar. Det är ofta fall när stora delar av brödtexten skrivits om , lagts till eller tagits bort och källor ofta tillförts. Om det då funnits grova konstigheter av typen att det påstås ligga i någon liten sjö långt bort, eller har felaktiga koordinater, hade detta säkert upptäckts. Skulle det finns kvar något robotskapat som man inte kan bedöma så är det nog bättre att markera det med någon annan mall eller på annat sätt, än att låta robotmallen hänga kvar på en artikel som till stor del är handskriven. Detta som en reflexion utan att svara på din fråga. Taxelson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 10.02 (CEST)Svara
@Kitayama:, @Martinogk:, @Bibsol: m.fl.: Hur mycket och hur grova fel har ni upptäckt i olika länder när ni har kontrollerat sådana här siffror; befolkning, höjduppgifter, koordinater? Sjunnesson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 10.26 (CEST)Svara
Befolkning: Oftast "korrekt" (Vi har ju ingen tidsstämpel på Geodatas uppgifter). Ett problem är dock att i länder med både orter och kommuner så ligger kommunens befolkningssiffra även på orten. På orten finns i regel ingen officiell siffra, eftersom orten inte existerar som ett officiellt objekt. Höjduppgifter: Mycket ofta fel om de skapats av boten, däremot ofta korrekt om de kommer från Geonames. Koordinater: Ofta fel på ett par kilometer, i synnerhet för naturobjekt som uddar etc. Jag har alltid försökt verifiera varenda uppgift i artikeln. Det som inte kunnat verifieras och som inte verkar troligt har jag tagit bort uppgiften. Höjduppgifter har jag använt Google Maps höjdfunktion. Mycket bra för att få rätt koordinater och höjd för berg. Jag var inte medveten om mallen du länkar till, utan jag har arbetat efter egen erfarenhet av att arbeta med data. Kitayama (diskussion) 23 maj 2017 kl. 10.55 (CEST)Svara
Koordinater: i Finland inte sällan grova fel - flera kilometer, jämför {{Oprecis koordinatangivelse}}
Höjduppgifter: För mindre öar är de flesta konstiga. De verkar beräknade på olika sätt, när en ös högsta punkt anges är det oftast ganska korrekta värden, men alltför exakt angivet. Då har jag avrundat. I övriga fall avses höjden vid koordinatpunkten, och den är i huvudsak missvisande/irrelevant, men formuleringarna i Lsjbots text skiljer sig då åt. Jag har botfixat många finländska öar så här. (I detta och ca 11000 andra fall har jag dock inte tittat själv och därför inte tagit bort botmallen. Hade jag gjort samma från mitt ordinarie konto hade jag jag gjort det). Artiklar med befolkningssiffror har jag just inte ägnat mig åt. Andra fel som man behöver vara uppmärksam på är sammanblandning av öar och ögrupper (mycket svårt att hantera även med nationella data) och allt som har med sjöutsträckningsproblematiken att göra. (Sjö)areor från geonames är ibland 100* fel (ha tolkats som km2). Taxelson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 11.07 (CEST)Svara
Höjduppgifterna i Estland är mycket ofta felaktiga och här krävs det handpåläggning i nästan samtliga artiklar. När det gäller koordinater kontrollerar jag alltid dessa genom att undersöka om nålen i geonames ligger rätt på kartan. Utgår ifrån att det räcker som kontroll, koordinaterna är väl hämtade från geonemes? Givet att det räcker som kontroll tycker jag att koordinaterna ofta är ganska ok, det finns dock en ganska lång lista med tveksamma koordinater även för Estland som Taxelson förtjänstfullt upprättat (Kategori:Artiklar med troligen alltför avrundade koordinater i Estland).--Gotogo (diskussion) 23 maj 2017 kl. 11.19 (CEST)Svara
I Nicaragua, Befolkning: Nästan alla ortsartiklar hade fel befolkningstal, ofta grovt fel, och ibland mer än dubbelt större än den korrekta siffran. Koordinater: Oftast korrekt för orter. För berg har knappt hälften mer än 100 meter fel. Höjd: De flesta berg har felaktiga höjduppgifter. Cirka hälften har ett fel på mer än 20 meter och vissa har ett fel på flera hundra meter. Martinogk (diskussion) 24 maj 2017 kl. 16.33 (CEST)Svara

Ligger i sjön

redigera
Flyttat från: Användardiskussion:Innocent bystander (rubriken var då "Koordinater")

En del lokaliteter på Island har felaktigt hamnat i rödlänkade sjöar. Jag tar tre exempel, av bortåt 80 möjliga isländska lokaliteter. Koordinaterna i de tre exemplen är något olika om man jämför dem två och två, så då borde väl inte kullar, hedar osv. hamna i en närbelägen sjö?

1/ Nauthæðir, 65.11451|-20.84048, som är en kulle, ligger i sjön Núpsvatn, Núpsvatn (sjö i Island, Norðurland vestra), 65°07′34″N 20°49′45″V / 65.12611°N 20.82917°V / 65.12611; -20.82917.

2/ Bláskógaheiði, 64.45|-21.0, som är en hed, ligger i sjön Reyðarvatn (sjö i Island, Västlandet, lat 64,48, long -21,06).

3/ Hvalfell, 64.3858|-21.2066, som är ett berg, ligger i sjön Hvalvatn (sjö i Island). Den blålänkade sjön Hvalvatn (som inte är skriven av Lsjbot) har koordinaterna {{coord|64|23|16|N|21|9|43|W|. Kan du utifrån koordinaterna se vad som har gått snett i de här tre fallen? Det är, förutom Island, några andra länder i tre olika världsdelar som sammanlagt har minst 1000 sådana här fel (och med dessa Lsjbotskapade rödlänkade sjöar). Kan du själv avgöra hur det skulle gå att med en robot fixa dessa fel, eller kan du hänvisa mig till någon annan användare med denna fråga? Sjunnesson (diskussion) 24 maj 2017 kl. 17.37 (CEST)Svara

@Sjunnesson: Jag har sedan du rapporterade detta fel funderat på det. Jag tror att det som hänt är att Lsjbot med hjälp av höjddata har identifierat en, vad boten felaktigt trodde vara en sjöyta. Upplösningen på höjddata är ca 100m. Problemet med den använda algoritmen för att söka sjöytor var att den även accepterade att angränsande punkter kunde vara lägre än den förmodade sjöytan. Detta gör att boten, särskilt om den hade felaktiga koordinater för sjön så att dessa inte ligger på sjöytan utan på land, kan komma att identifiera en slingrande yta som antagits vara sjön. I ett senare skede insåg Lsj att detta var en otillförlitlig metod, vilket antagligen är skälet till att sjöartiklarna i detta fall aldrig skapades, men "sjöytan" alltså ändå användes i andra artiklar. Att sjöartiklarna saknas och dessa polygoner så vitt jag ser är odokumenterade gör det än svårare att identifiera de drabbade artiklarna, än vad det annars varit. Taxelson (diskussion) 24 maj 2017 kl. 18.02 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Problemet har diskuterats många gånnger, du kan titta på t.ex Användardiskussion:Lsjbot/Projekt_alla_platser/Arkiv_2016#Sjöarealproblematiken - åtminstone finska data är så osäkra att de tyvärr måste tas bort. Orkar inte leta reda på fler... Taxelson (diskussion) 24 maj 2017 kl. 18.20 (CEST)Svara
Jag har inte jobbat så mycket med den här typen av artiklar, men som Taxelson säger så har dylikt noterats på många håll. -- Innocent bystander (diskussion) 24 maj 2017 kl. 19.10 (CEST)Svara
@Sjunnesson, Taxelson, Innocent bystander: En kulle kan inte ligga i en sjö så det måste vara något feltänk att ta med den typen från början. Om kullen ligger på en ö som ligger i en sjö så räcker det att skriva att den ligger på ön. Jag tycker att vi "rakt av" kan radera meningen "<nåt> ligger i sjön <sjönamn>." i alla artiklar i kategoriträdet Kategori:Kullar efter land. Detta är ett typiskt jobb för en robot. Frågan är väl om artiklarna om kullar alls ska vara kvar, det finns cirka 148 000 artiklar i kategoriträdet och nästan alla är "Robotskapade geografiartiklar".
Här är, som ett exempel, en lista över "kullar i Island" som har "ligger i sjön" i sin beskrivning:
Kategoriträdet Kategori:Slätter efter land är mycket mindre, endast cirka 9 000 artiklar globalt och bland dessa hittar jag bara följande nio som "ligger i sjön", de är inte fler än att de kan kontrolleras manuellt:
--Larske (diskussion) 24 maj 2017 kl. 22.42 (CEST)Svara
@Larske: Jag håller helt med dig om att det vore bra att "radera meningen "<nåt> ligger i sjön <sjönamn>." i alla artiklar i kategoriträdet Kategori:Kullar efter land. Sedan är det en annan fråga hur man ska göra med alla de andra "<nåt> ligger i sjön <sjönamn>." Kanske skulle det gå att radera alla sådana meningar oavsett kategori, om man kan lägga in att öar (och möjligtvis uddar) ska undantas. Sjunnesson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 09.16 (CEST)Svara
@Larske, Sjunnesson: Vikar/bukter, sund, "sjökanaler", rev, grund och klippor kan också rätteligen ligga i sjöar. Man bör hålla reda på de sjöar man på detta vis hittar: dels därför att det kan vara fler fel i andra artiklar, och därför att om sjöartikeln finns är den sannolikt felaktig avseende både utsträckning och area och har antagligen en felaktig "ligger vid/i"-avdelning, som behöver tas bort. Sådana listor som Larske gjort är därför utmärkta! Berg och orter är andra kategorier jag misstänker kan felaktigt påstås ligga i sjöar. Motsvarande problem finns f.ö för en del öar, där intilliggande sund o.d , som fått koordinater på ön påstås ligga på densamma. Kan inte hitta exempel, eftersom de jag sett har jag rättat men inte noterat) Taxelson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 09.27 (CEST)Svara
@Larske, Taxelson: Alla de 7 isländska uddarna som påstås ligga i en sjö ligger vid havet, där de är belägna. I de flesta av de fallen ligger udden troligen just i havet, men det finns en liten rödlänkad sjö i närheten.Sjunnesson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 10.58 (CEST)Svara
@Sjunnesson: så kan det vara men är i så fall en sinkadus. Formuleringen beror på samma fel, nämligen att udden ligger inom en felaktig sjöpolygon, och ska därför tas bort. Gör man det för hand kan man givetvis skriva något vettigt, men boten har ingen data om att udden ligger i havet (just uddar är dessutom bökiga, då de ligger i "landpolygonen" och det är komplicerat att beräkningsmässigt försöka avgöra deras utsträckning och därmed i vad vatten de kan tänkas vara belägna. Man får i så fall lägga ett nät av testpunkter omkring och se vilka som hamnar i vatten, men om polygonerna är stora blir det snabbt väldigt tungt - åtminstone som jag programmerar...). Taxelson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 11.16 (CEST)Svara
Här är den kompletta(?) sorterbara listan över de 242 artiklar i kategoriträdet Kategori:Kullar efter land som "ligger i sjön".
(Jag har använt regexp-et (ligger i sjön )([^\.]*?)(\.\s*?\{\{anm)Om Lsjbot har använt någon annan formulering, till exempel utan "anmärkningen", för beskrivningen av "kullar i sjön" för några länder så har dessa missats. Det ser ju lite skumt ut att endast länder mellan "I" och "S" skulle ha några "kullar i sjön".
@Sjunnesson, Taxelson: Hojta gärna till här om ni hittar några "kullar i sjön" i andra länder.
--Larske (diskussion) 25 maj 2017 kl. 10.09 (CEST)Svara
Ja, det är lite skumt, men skulle kunna bero på att dessa är resultatet av en bugg smugit sig in, men inte var där från början. Jag hade annars förväntat mig åtminstone något berg i Kanada. Ön Tower Island (ö i Kanada, Manitoba), för att dra ett exempel ur högen, har (alldeles korrekt) så vitt jag kan se samma formulering och bör fastna i ditt regexp, så kanske finns faktiskt inga berg och hedar i kanadensiska sjöar. Taxelson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 10.43 (CEST)Svara
Jag tittade bara i kategoriträdet Kategori:Kullar efter land och där finns vare sig öar eller berg. --Larske (diskussion) 25 maj 2017 kl. 10.51 (CEST)Svara
Självklart, exemplet anfördes endast för att visa att samma formulering som ditt regexp förväntade tycks ha använts också i kanadensiska artiklar. Att jag valde en ö var bara för att sådana ska ligga i sjöar och innehåller denna formulering helt korrekt. Taxelson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 11.01 (CEST)Svara
En bökig sak, som du kanske redan är väl medveten om är att när man raderar en sådan mening med bot är att man ibland men inte alltid får ett referensfel (ref name=VP) som följd och ibland men inte alltid dessutom en tom anmärkningslista/rubrik (Förutom {{anmärkning}} genererar också {{Lsjbot-SavannskogSA}} med flera liknande anmärkningar...) Taxelson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 11.01 (CEST)Svara
Tack för påpekandet om referenser/anmärkningar. En variant för att slippa den problematiken är väl att inte ta bort något utan bara ersätta "ligger i sjön..." med "ligger i närheten av sjön...". Vad tror du om det? --Larske (diskussion) 25 maj 2017 kl. 11.10 (CEST)Svara
Med tanke på de mycket stora och slingriga polygoner Lsjbot ibland hittat där det endast fanns någon helt obetydlig göl känner jag mig inte helt övertygad om lämpligheten i det, särskilt inte om sjön är röd, och dess angivna koordinat därmed är okänd och alltså inte enkelt går att kolla avståndet emot. Så kanske bättre att orsaka referensfelen och sedan rensa upp efter sig med ledning av referensfelskategorin? Taxelson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 11.25 (CEST)Svara
@Taxelson: Jo, det verkar rimligt om nu nästan alla "sjöar" som något "ligger i" inte är verifierade och har egna artiklar är det nog bara bra om de inte blir kvar som rödlänkar. --Larske (diskussion) 25 maj 2017 kl. 12.04 (CEST)Svara
Ett problem med "ligger i närheten av sjön..." är att det inte stämmer på alla av dessa artiklar. Jag hittade för några dagar sedan Goransko, en ort i Montenegro, som ligger någon mil från den rödlänkade sjö som den uppges ligga i. Citerar mig själv från tråden Platser som uppges ligga i sjöar: "När det gäller Montenegro finns en sjö, Pivško Jezero, i vilken det ska finnas 48 olika platser, som orten Plužine, 693 m ö.h. och orten Goransko, 1 010 m ö.h. Dessutom finns det i sjön bergskedjor, dalar, kullar osv. Se Geonames, som visar att alla 48 platserna ligger i närheten av sjön, men inte i den." Sedan jag skrev det har jag upptäckt det jag skrev här ovan, att åtminstone Goransko inte kan sägas ligga i närheten av Pivško Jezero, bara "i samma område som". Sjunnesson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 11.37 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Hmm, det är bara 1,3 km från ortens Goranskos centrum (koordinat) till den närmaste strandlinjen av sjön Pivško Jezero. Är det inte ganska mycket "i närheten" när sjön har en utsträckning på mer än 15 km? Orten har väl en viss utsträckning också. Det finns bebyggelse som nog får anses tillhöra Goransko som ligger endast 500 meter från stranden. Att det sedan kanske är en mil från Goransko till den koordinat som utmärker sjön är något helt annat. --Larske (diskussion) 25 maj 2017 kl. 11.57 (CEST)Svara
@Sjunnesson, Larske: Roade mig med att göra en koordinatlista över det som länkar till Pivško Jezero. Då ser man att polygonen måste dra iväg ganska långt åt väster och norr, men missar södra delen av sjön, om beteckningarna på osm stämmer. Nu var detta en stor sjö, som är relevant att nämna i artiklar som ligger nära, men det finns det inte några som helst garantier för. Taxelson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 12.07 (CEST)Svara
@Larske, Taxelson: Titta på följande från sökmotorn Bing. Det är sant som du Larske skriver att centrum av sjön är långt ifrån Goransko. Men, jag undrar, det är alltså den lilla "tarmen" i söder som Lsjbot har tagit fasta på. Då verkar det ändå komma något vattendrag från söder och rinna ut i sjön. Om jag har sett rätt är det alltså minst en kilometer mellan det som ser ut att vara sjöns slut i söder och början av Goransko i norr. Men mitt sätt att bedöma är kanske litet primitivt, så det är bra om jag får veta hur jag ska göra istället. Klart är ju att jag hade fel från början, när jag trodde att det var större avstånd än någon kilometer. Jag är van från de isländska artiklarna att en lokalitet, som påstås ligga i en sjö, istället ligger alldeles intill sjön, se t.ex. Hvalfell och Hvalvatn (sjö i Island). Sjunnesson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 17.19 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Du kan även titta på Geonames, i detta fall http://www.geonames.org/3297070/pivsko-jezero.html, så vet du antagligen var lsjbot trodde att sjön låg. Koordinaterna träffar i detta fall vattenytan, men eftersom det är en damm kan man dels anta att vattennivån varierar kraftigt, och att höjdmodellen kanske inte nödvändigtvis bygger på samtidiga mätningar från hela sjön, dels kan det finnas områden som ligger på samma nivå som uppmättes för sjöytan men kanske skyddas genom fördämning. Problematiken runt denna sjö verkar vara en annan än åtminstone den jag känner från de finländska förhållandena. Taxelson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 18.48 (CEST)Svara

Buyu Kacang (raderingskandidat-overifierbart) är en hel bergskedja som ligger i sjön... Finns också många uddar, men de kan man väl stå ut med att de ligger "i" sjön även om jag inte skulle formulera det så. Taxelson (diskussion) 25 maj 2017 kl. 18.32 (CEST)Svara

Hemmm, Buyu Kacang ser ut att snarare vara en sjö i en bergskedja. -- Innocent bystander (diskussion) 26 maj 2017 kl. 07.22 (CEST)Svara

@Larske, Sjunnesson: Jag har nu tagit bort uppgiften om "i sjön" på artiklarna i de båda listorna (kullar och hedar) ovan. (Byggde ihop ett skript för ändamålet för att undvika främst ref-felproblematiken). Vi skulle behöva se vilka övriga kategorier som kan ha samma problem. Inser att kategorierna "Berg i ..." är svårhanterade, eftersom vi får in klippor mm, som vi inte vill kolla. Finns någon möjlighet att kolla på de som ligger direkt i någon kategori som heter "Berg i .+" som inte innehåller texten "meter över havet". I mina ögon ser den önskan klart svår ut, men kanske du ser någon möjlighet, Larske? Taxelson (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.38 (CEST)Svara

Nu har jag dessutom tagit bort det i ca 160 artiklar som länkade till någon av de röda sjöarna som förekommer i Larskes listor ovan. Atlangatepec (kommun) är ett exempel på när koordinaterna visserligen ligger i en sjö, men kommunen ligger ju inte i sjön. Skulle du vilja göra motsvarande listor på orter (Kategori:Orter efter land) och administrativa områden (Kategori:Indelningar efter land) som "ligger i sjön". Även Kategori:Skogar efter land och Kategori:Nationalparker efter land borde kunna ge en del, liksom Kategori:Dalar efter land, kanske. Taxelson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 09.54 (CEST)Svara
@Taxelson:Ska titta på dem också. Just nu håller jag på att ta fram en lista över alla "Berg efter land", exklusive "Kullar efter land" (som vi klarat av tidigare) och "Klippformationer efter land" (som får ligga i havet). Det är nästan 200k bergartiklar och efter 56k artiklar har 41 som "ligger i sjön" påträffats. Med den "takten" lär det bli omkring 150 "berg" att åtgärda. Bra att du gjorde ett skript som klarade av att hantera anmärkningar/referenser korrekt. --Larske (diskussion) 27 maj 2017 kl. 10.35 (CEST)Svara
@Larske: Tack! Låter som om du också måste hämta varje artikel för att kolla sökvillkoret. Är det så? Jag tänkte att du kanske kunde formulera sökvillkor på något listigt sätt, så du slapp det! Jag skrev därför om mitt skript lite och kör nu igenom hela skogskategorin för att se om det går att göra så, så börja inte med just den kategorin (~8k). Jag rapporterar hur det gick när den är klar. Taxelson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 11.41 (CEST)Svara
Hittade 26 skogar. Kör "Dalar" nu. Taxelson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 13.06 (CEST)Svara
@Taxelson: Jag har hittat 6 berg på Island. Det är dessa: [4] Sjunnesson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 13.37 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Snyggt! Taxelson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 13.47 (CEST)Svara
Och denna ger 119 berg i sjöar globalt! Taxelson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 13.50 (CEST)Svara
Jag lyckades skrapa ihop 111 berg av olika typer, däribland ett par lavafält i Island, som "ligger i sjön":
Tillägg: @Taxelson: Några till hade det blivit om inte Taxelbot hade städat bort alla "berg och bergskedjor". Därför finns det inga "berg" efter bokstaven P i listan nedan. Däremot finns det en del berg av typen "bergstopp" och "lavafält" som gärna också kan bli upphämtade ut sjön de ligger i. --Larske (diskussion) 27 maj 2017 kl. 18.24 (CEST)Svara
--Larske (diskussion) 27 maj 2017 kl. 18.05 (CEST)Svara
Tack Larske! Tyvärr råkade jag köra bergen redan, fast jag tänkte vänta med just dem tills du var klar, så listan blev nog stympad. Ska kolla om det är några jag missade med Sjunnesson enkla och annars effektiva metod. Med det kan jag göra en söklista som jag kopierar och klistrar in i ett webbläsarfönster och låter ett regexp rensa från onödiga rader. Mitt php-script läser sedan in varje artikel, sparar dem lokalt (med hänsyn till konstiga tecken som inte fungerar i windowsnamn) med ändringar och lägger till dem i en lista, som jag sedan kan köra ut med awb. Det som alltså hände mig med bergen var att jag glömde att ta bort berg-artiklarna från listan när jag laddade awb, vilket jag kom på för sent. Taxelson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 18.36 (CEST)Svara
Ingen större skada skedd, listan är inte så intressant när den väl är åtgärdad. Sökmotorn är oerhört kraftfull och det visar sig att "är ett berg" och "ligger i sjön" är så pass unika söksträngar så antalet falska träffar blir hanterbart. Den metod jag använde var att utgå från de jättestora kategoriträden och låta dem sköta artikelurvalet. Därmed kom även typerna "bergstopp" och "lavafält" med även om det tog sin tid. Landet och sjön plockade jag sen ut med regexp oavsett vilken typ av berg det är. --Larske (diskussion) 27 maj 2017 kl. 18.47 (CEST)Svara
Nu är de körda också. Jag har en lista med "länkar till" alla sjöar, som jag går igenom för att försöka hitta ytterligare typer. En del försöker jag ändra för hand till "vid sjön", särskilt på blålänkade sjöar. Taxelson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 19.42 (CEST)Svara
40 bergspass som inte heller bör ligga i sjön. Och två vattenfall. --Larske (diskussion) 27 maj 2017 kl. 20.10 (CEST)Svara
Gjort. Tar mig nu an "raviner" och "administrativa byar". Taxelson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 21.20 (CEST)Svara
Gjort, liksom en del andra. Vissa ändrade till "vid", t.ex vattenkraftsdammar. Hittar nu inga fler, men det kan säkert finnas enstaka missade artiklar och udda typer. Uddar och vikar] borde kollas, då det ofta är havsvikar/uddar med en sjö innanför. Har inte sökt dessa systematiskt. Fler? Taxelson (diskussion) 28 maj 2017 kl. 00.35 (CEST)Svara

@Taxelson: Jag hittade vid genomgång av Saint-Martin i den gångna veckan ett antal berg och kullar i en sjö. T ex Diamant (Saint-Martin) hade texten "Den ligger i sjön Simson Bay Lagoon. Just Saint-Martin är åtgärdat de handfull fall jag hittade, men kan det finnas fler? Kitayama (diskussion) 1 juli 2017 kl. 11.19 (CEST)Svara

@Kitayama: Tack. Mysko att de inte fångades av sökfrågan, men jag kollade igenom Taxelbots bidragslista och hittade en handfull misslyckade, där den bara städat geoboxen på "0=". Fixade ett fåtal återstående (de flesta var på Saint-Martin, som du redan fixat), men om det fanns ytterligare misslyckanden där geoboxen redan var fixad, så hittas inte dessa i bidragslistan (skipped). Vet nog inga fler sätt att hitta dem på då, om de skulle finnas. Taxelson (diskussion) 1 juli 2017 kl. 12.00 (CEST)Svara

Kategorisering av åsar, t.ex på Island och i Finland

redigera

Kategorin "kullar" i de Lsjbot-skapade artiklarna innehåller även åsar. Ett exempel från Island är Kongsás (ås). För Finland fanns redan tidigare en kategori "åsar". Den innehåller sju artiklar, bl.a. de kända åsarna Salpausselkä och Punkaharju. Lsjbot har skapat en kategori "kullar" som även innehåller åsar, t.ex. Hareryggen (ås i Finland). Dessutom finns det bland de finska kullarna rätt många som slutar på -selkä, vilket är "ås" på finska. Det kan tyda på att en del av det som i brödtexten kallas kullar i själva verket kan vara åsar.

Det måste vara fel att åsar ska kategoriseras som kullar. I Finland innebär det dessutom att åsar finns i två olika kategorier. Det är ju mycket stor skillnad mellan en ås och en kulle. En ås är smal och långsträckt, som t.ex. Uppsalaåsen. En kulle däremot är rundad eller oval (som t.ex. Kinnekulle). Borde inte kategoriseringen göras om? Det som kategoriseras som kullar borde kunna läggas in i kategorin "berg" och åsar borde ha en egen kategori i alla länder. Sjunnesson (diskussion) 26 maj 2017 kl. 07.17 (CEST)Svara

Pst. Kinnekulle är trots namnet ett av Västergötlands platåberg. /Ascilto (diskussion) 26 maj 2017 kl. 12.21 (CEST)Svara
Kanske ska ta sig en funderare på om Ås har rätt interwiki. Den engelska artikeln verkar inkludera bergskedjor? -- Innocent bystander (diskussion) 26 maj 2017 kl. 07.21 (CEST)Svara
Det här med åsar verkar vara lite knepigt. Enligt artikeln Ås kan en sådan var en rullstensås, en horst eller en ändmorän. I kategori "Ridges of Sweden" har enwp med tre åsar: Bålstaåsen, Kilsbergen och Linderödsåsen. De två sistnämnda är urbergshorstar. Bålstaåsen vet jag inget om, men jag skulle gissa att det är en rullstensås. I enwp kategoriseras rullstensås som Esker. I Category Eskers of Sweden har enwp med fyra svenska rullstensåsar.
De sju åsarna i kategorin Åsar i Finland är alla rullstensåsar, utom Salpausselkä, som är en ändmorän. Kategorin Åsar i Sverige blandar rullstensåsar, som Uppsalaåsen, med horstar, som Ryssberget. Hur "åsarna" på Island är beskaffade vet jag inget om. Sannolikt är det som Lsjbot kallar "ås" på Island helt enkelt berg som i bästa fall har en åsliknande form. Samma sak med "kullarna", det kan vara berg som i bästa fall har en kull-liknande form. Det här låter kanske, inom parentes sagt, som att jag är kritisk mot Lsjbots geografiprojekt. Kanske är det så. Sjunnesson (diskussion) 26 maj 2017 kl. 09.09 (CEST)Svara
Eller så är det de naturliga språken som drabbas av kritiken: "Ås" avser på svenska minst tre olika geologiska formationer, och den avgränsningen motsvarar kanske inte avgränsningarna på andra naturliga språk. Detta problem är väl ständigt återkommande när det kommer till kategoriseringar. Ofta är det engelskan som är vidare: "Rock" som innefattar både "klippa", "flyttblock" och "skär" har vi krånglat mycket med. Där jag bor är för övrigt "Åsen" entydigt, fast det nog inte är någon ås, medan de åsformationer som finns aldrig betecknas med bara "ås". Så detta med allmänspråkets oprecisa natur, och nödvändigheten av väldefinierade, språkoberoende kategoribeteckningar torde aldrig kunna få någon tillfredsställande lösning. Taxelson (diskussion) 26 maj 2017 kl. 10.51 (CEST)Svara
Men ett problem är att det kan bli stora fel i klassificeringen på Wikidata om det inte är välbeskrivet. -- Innocent bystander (diskussion) 26 maj 2017 kl. 10.56 (CEST)Svara
Precis. Problemet är inte ringa, men har inte så mycket med Lsjbot att göra utan är mycket mer generellt. Allmänspråkliga begrepp är ofta förvirrande när man behöver stringens. Att fackspråk ofta tar ett allmänspråkligt begrepp och ger det en exakt definition, som endast i begränsad utsträckning ligger i linje med betydelsen i allmänspråket, är välbekant. På wp krockar de båda principerna om att skriva "på svenska" och behovet av exakthet, ibland utan att det ens finns medvetenhet om att det finns en konflikt mellan de båda behoven. Taxelson (diskussion) 26 maj 2017 kl. 11.19 (CEST)Svara
Min åsikt är att Lsjbot har krånglat till det med att dela upp alla höjder på två kategorier: berg och kullar. Om man som Taxelson skriver, tycker att de naturliga språken gör det svårt med kategoriseringen, varför har då Lsj infört kategorin Kullar, som tidigare i diskussionen, bl.a. på Bybrunnen (åtminstone beträffande kanadensiska kullar), har kritiserats starkt? Det bästa vore nog att ha en enda kategori för berg, kullar, åsar och horstar: kategorin Berg. Däremot bör rullstensåsar och ändmoräner ha en egen kategori, förslagsvis "Åsar", eftersom de ju inte är några berg. Kan det här vara en möjlighet att reda ut problemet? Sjunnesson (diskussion) 26 maj 2017 kl. 11.59 (CEST)Svara
Javisst, LPfi påtalade en gång det mindre lämpliga (överdrivet globala?) i att fjället Aakenustunturi (kulle i Finland) i Lsjbotartiklen kallas kulle... Så, ja, distinktionen mellan "berg" och "kulle" är dålig. En måttlig kulle blir ett landmärke i en slättbyggd, medan en flera gånger så stor bergsformation i en bergig omgivning inte är notabel. Det gör också att om "kullar" i ett område vanligen är relavanta så är de kanske inte det i ett annat. Danska kullar och norska är inte detsamma. Taxelson (diskussion) 26 maj 2017 kl. 12.21 (CEST)Svara
Begreppet "åsar" bör förbehållas rullstensåsar och horstar bör kategoriseras som just horstar. /Ascilto (diskussion) 26 maj 2017 kl. 12.25 (CEST)Svara
Jag tycker, som Ascilto, att begreppet "åsar" bör förbehållas rullstensåsar (och dessutom ändmoräner). Där är det inte fråga om varken kullar eller berg. Horstar tycker jag däremot kan kategoriseras som berg. Så är det också gjort i artikeln Kilsbergen, som däremot i enwp karakteriseras som Ridges of Sweden. Ryssberget i Blekinge (i svwp kategoriserad som berg, horst och ås) och Söderåsen i Skåne (i svwp kategoriserad som "ås") ser jag som berg. Att omkategorisera alla kullar till berg är givetvis ett rätt stort arbete. Man skulle kunna undanta länder som Danmark mfl., alltså typiskt "kulliga" länder, medan det vore bra att ha den enhetliga kategorin "Berg" för berg, kullar och horstar i bergiga länder, exempelvis Island. Sjunnesson (diskussion) 26 maj 2017 kl. 12.48 (CEST)Svara
Jag har inget att invända mot det ovanstående. Ett problem jag ser är dock att det finns kullar som inte är berg, t.ex Barslund Knap (jfr: da:Barslund Knap), så en botomkategorisering är nog inte helt oproblematisk. Taxelson (diskussion) 26 maj 2017 kl. 13.05 (CEST)Svara
Som jag skrev här ovan skulle man undanta "kulliga" länder, som Danmark ju är att betrakta som, liksom Nederländerna mfl. (och i sistnämnda landet finns det nog bara kullar i det sydostliga hörnet). Nu vet jag inte, utan att undersöka saken närmare, hur länder av det slaget det finns, det är nog inte så många. Sjunnesson (diskussion) 26 maj 2017 kl. 16.48 (CEST)Svara
Jag antar att det finns kullar som inte är berg också i bergiga länder. Man måste överväga hur illa det är med sådana felklassificeringar. --LPfi (diskussion) 26 maj 2017 kl. 18.37 (CEST)Svara
Jo, i en del länder, t.ex. Finland och Sverige, finns det kullar som inte kan kallas berg. Kag tycker att det kan finnas ett till kriterium på en kulle än rundad form, nämligen h ö.h.. När ett berg är t.ex. mer än 500 meter högt, kan man knappast kalla det för en kulle. Man kan se det t.ex. på Island. Ett exempel är Dagmálafjall (kulle i Island, Austurland, lat 65,07, long -14,71), 579 m ö.h. Detta berg ser för övrigt inte alls ut som en kulle, om man tittat på den officiella isländska kartan, Kortasjá. Dessutom finns det ju åsar som är kategoriserade som kulle. Åsar kan nog anses få vara högre än en kulle, om det gäller bergåsar, absolut inte sandåsar. Ett exempel på bergås: Kambar (ås i Island, Suðurland) 626 m ö.h. Sjunnesson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 07.39 (CEST)Svara
@LPfi, Taxelson: I Finska Lappland finns hela 816 kullar, bl.a. Čiertti, 690 m ö.h. Antal berg i samma del av Finland är 168. Det verkar som Lappland är väldigt kulligt, men inte särskilt bergigt ... I artiklarna i Kategorin "Kullar i Lappland, Finland" ingår också 31 åsar, vilket verkar vara en rimligare siffra än alla kullar. Sjunnesson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 14.28 (CEST)Svara
Jag vet inte enligt vilka kriterier en del blivit berg, men ur internationellt perspektiv kan det verka naturligt att kalla lågfjällen kullar, medan det för finländare i allmänhet känns absurt. Čiertti verkar höra till de högsta topparna i närheten (843 m enligt brödtexten, 844,1 enligt utflyktskarta.fi, där namnet Jorba-Čierti används) och reser sig 180 m över omgivningen, med 20 % sluttningar. På nordsidan går berget i dagen. --LPfi (diskussion) 27 maj 2017 kl. 14.35 (CEST)Svara
Tillägg: 690 m verkar vara höjden vid foten. Också faktarutan nämner 843 m. --LPfi (diskussion) 27 maj 2017 kl. 14.42 (CEST)Svara
Ja, precis. Och eftersom 843-690 är mindre än 300 meter så är det klassat som en kulle. Ni har väl läst Geonames definitioner av de olika landformerna, till exempel T.HLL? Det är alltså inte höjden över havet utan höjden över omgivningen som är avgörande om en "höjd" klassas som ett berg (T.MT) eller en kulle (T.HLL). --Larske (diskussion) 27 maj 2017 kl. 14.53 (CEST)Svara
Där hade ni rätt, LPfi och Larske, jag tänkte inte på just det som ni skriver om. Då återstår alltså formen på "kullarna". Som jag skrev förut, Dagmálafjall (kulle i Island, Austurland, lat 65,07, long -14,71) ser inte alls ut som en kulle, om man tittar på den officiella isländska kartan, Kortasjá. Hur har egentligen Lsjbot räknat i detta fall? Det här är bara ett sådant fall, det finns säkert fler om det görs fler kontroller än den enda som jag har gjort. Sjunnesson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 15.25 (CEST)Svara
Jag tror inte att Lsjbot har "räknat" något när det gäller "formen på ett objekt". Platsen är helt enkelt klassad som en T.HLL i Geonames, se här, och det har Lsjbot helt enkelt översatt till "är en kulle". Vi kan ha synpunkter på om det är en korrekt klassificering, men det har med källans kvalitet att göra och inte med några "beräkningar" som Ljsbot har gjort. De "beräkningar" som Lsjbot gör har alltså inget med vilken typ av landform en vissa plats är utan bara det som finns i stycket om "Terrängen runt..", "Den högsta punkten i närheten..." och "I trakten runt...finns ovanligt många...", alltså det som är kommenterat med noterna "a", "b" och "c". --Larske (diskussion) 27 maj 2017 kl. 15.37 (CEST)Svara
Aj då, där hade jag fel igen. Det var någon gång i någon diskussion om i geografiprojektet som någon skrev något om beräkningar som Lsjbot gjorde, troligtvis i något helt annat sammanhang än det här. Kanske har i alla fall Lsjbot gjort beräkningar på något annat inom geografiprojektet, eller är jag helt ute och cyklar? I alla fall, det här med kullar överhuvud taget i det här projektet verkar inte helt lyckat, om man tittar på alla aspekter av det. Och säkert är det många fel med "kullarna" när Geonames är källan. Sjunnesson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 16.15 (CEST)Svara
Jovisst finns det beräkningar, rörande berg och sjöar mm. Ovanstående tråd handlar t.ex om ett sådant fall. Berg med dåliga koordinater har t.o.m flyttats med hjälp av beräkning. Men som Larske påpekar: I dessa fall finns alltid en kommentarnot i vilken källan som alltid betecknas med "VP" anges. Taxelson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 16.30 (CEST)Svara
Visst har Lsjbot gjort beräkningar i projektet "Alla platser", men inte för att klassificera platsen som sådan utan mer för att klassificera platsens omgivning, avstånd till andra platser, högsta punkt och största ort i närheten och sådant, se Användare:Lsjbot/Algoritmer. Den länken hittar du också under kommentarer i de robotskapade geografiartiklarna. --Larske (diskussion) 27 maj 2017 kl. 16.33 (CEST)Svara

Det är lite intressant att studera "klasshierarkin" i Wikidata. Det verkar som om "Berg" (och även "Bergskedja") är överordnade/generella begrepp som inte förutsätter något om bergets "sammansättning" eller "uppkomst" och därför skulle ett mer allmänt begrepp som "höjd" passa bättre för den överordnade/allmänna klassen. Här är en länk till Wikidata Graph Builder för "Berg" och dess underklasser, däribland "fjäll", "kulle", "djuphavsberg", "drumlin" med mera. Och här är motsvarande med engelska etiketter.

Det är också intressant att studera interwiki för ett antal artiklar/objekt i detta klassträd: {{#invoke:Wikidatahelper|wdmatrix|langs=sv,en,de,fr,da,no,fi|objects=Q8502,Q54050,Q740445,Q46831,Q25391,Q34023,Q1492017,Q5421955,Q503269,Q1540003,Q192701}} --Larske (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.03 (CEST)Svara

Jag ser ju direkt att det är problem här, en ridge kan vara en ås, men syftar vanligen på en bergkam, engelskan har inte motsvarande bergrepp. Esker finns men används främst om rullstensåsar.FBQ (diskussion) 27 maj 2017 kl. 14.53 (CEST)Svara

Platser i öråd?

redigera

Hittade just Teraina (öråd i Kiribati), som länkar en del platser som påstås ligga i detta öråd. Kan det verkligen heta så? Är det inte som att säga "sjön ligger i Åmåls kommunfullmäktige"? Någon som begriper bättre får gärna ta sig en titt! Taxelson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 14.18 (CEST)Svara

Från enwiki, en:Subdivisions of Kiribati: "There are a total of 21 inhabited islands in Kiribati. Each inhabited island has its own council. Two atolls have more than one island councils: Tarawa has three and Tabiteuea has 2, for a total of 24 local councils." Sjunnesson (diskussion) 27 maj 2017 kl. 14.37 (CEST)Svara
Egentligen inte konstigare än att en plats ligger i en kommun, med tanke på vad ordets ursprung. -- Innocent bystander (diskussion) 27 maj 2017 kl. 14.41 (CEST)Svara

Saknade artiklar om landformer som det finns många sidor som länkar till

redigera

Här är en lista på landformer som saknas artiklar om men som länkas från ett stort antal artiklar. En åtgärdslista för den som känner för att minska antalet rödlänkar. Genom att skapa blott åtta artiklar kan 12 586 artiklar slippa rödlänkarna till dessa landformer.

Artikel
(landform)
Antalet artiklar som
länkar till artikeln
Lista med artiklar
som länkar dit
Strömfåra &&&&&&&&&&&04928.&&&&&04 928 Lista
Stup (berg) &&&&&&&&&&&02712.&&&&&02 712 Lista
Stamområde &&&&&&&&&&&02290.&&&&&02 290 Lista
Ränna mellan dyner &&&&&&&&&&&&0688.&&&&&0688 Lista
Klippavsats &&&&&&&&&&&&0527.&&&&&0527 Lista
Sandområde &&&&&&&&&&&&0513.&&&&&0513 Lista
Bergsudde &&&&&&&&&&&&0509.&&&&&0509 Lista
Ankarplats &&&&&&&&&&&&0419.&&&&&0419 Lista

Ytterligare artiklar som saknas kan ses som rödlänkar på sidan Användare:Lsjbot/linkfeatures, men de i ovanstående tabell är de som det länkas till från flest sidor. --Larske (diskussion) 1 juni 2017 kl. 23.59 (CEST)Svara

Kategorier "i Åland"

redigera

Ser att det är en hel del kategorisidor som använder sig av prepositionen "i Åland". Dessa bör rimligtvis döpas om till "på Åland" i likhet med kategorier på Island eller andra öar. Tänkte flytta en kategorisida, men fick upp en varning om att artiklarna inte uppdateras automatiskt så detta hade varit fint om någon kunnat ordna med en bot. Det gäller åtminstone följande kategorier:

 /smuliman 2 juni 2017 kl. 23.20 (CEST)Svara

Anledningen till att dessa kategorier heter som de gör är att de är underkategorier till Kategori:Landformer i Åland som är en underkategori till Kategori:Landformer efter land (och inte Kategori:Landformer efter ö). Om du tittar på kategorierna under Kategori:Landformer i Island ser du att de flesta heter "något i (landet) Island" och inte "något på (ön) Island". Det finns olika uppfattningar om detta är rätt eller fel. --Larske (diskussion) 3 juni 2017 kl. 06.08 (CEST)Svara
Frågan har varit uppe tidigare men inte många bryr sig trots att prepositionen "i" för Åland endast används på botskapade sidor på internet. bbx (diskussion) 5 juni 2017 kl. 13.59 (CEST)Svara
En kompromiss vore att skriva "i landskapet Åland" i kategorinamnen. Kitayama (diskussion) 5 juni 2017 kl. 14.05 (CEST)Svara
Sedan ligger ju inte sund och rev ögrupper. -- Innocent bystander (diskussion) 5 juni 2017 kl. 14.36 (CEST)Svara
Sund och rev ligger heller inte i Åland. bbx (diskussion) 5 juni 2017 kl. 14.53 (CEST)Svara
Landskapet har alltså inget territorialvatten?   Det är nog upp till bevis på det påståendet! -- Innocent bystander (diskussion) 5 juni 2017 kl. 15.38 (CEST)Svara

Nu börjat ta bort klimatdata "i förbifarten"

redigera

Som jag uppfattar senaste vändan på Bybrunnen så bör klimatdataavsnittet tas bort från botartiklarna. När jag inatt lade till uppgift om avrinningsområde för de >7k finländska sjöar där den uppgiften kunde hämtas från sedan tidigare inlagd sjöid, tog jag samtidigt bort klimatdataavsnittet när sådant fanns (4k?). Exempel där även befolkningsuppgiften åkte med. (Den har tidigare konstaterats problematisk, men diskuterades inte nu). Tanken är att låta denna städrutin följa med när jag kör igenom andra artikelmängder av olika skäl. Invändningar? Taxelson (diskussion) 3 juni 2017 kl. 12.03 (CEST)Svara

Taxelson, ska jag aldrig spara klimatdata? Inte ens för lite större objekt som kommuner? Jag har förstått att den inte är perfekt och avser jordtemperatur istället för lufttemperatur. Har egentligen ingen egen åsikt i frågan, vill bara veta om klimatdatan anses duga i något sammanhang. mvh/Gotogo (diskussion) 21 juni 2017 kl. 16.10 (CEST)Svara
@Gotogo: Jag har inte funderat på det. De typer som jag ägnar mig åt för närvarnade är mest öar och sjöar och liknande "småsaker" och där hör det inte hemma. Om man behåller kan man eventuellt lägga in en förklaring om att det är marktemperatur och inte lufttemperatur (för Finland och Estland finns ju inga nederbördsdata). Men jag känner mig ganska osäker på om de alls är rättvisande: Kan man verkligen mäta marktemperaturer genom tjocka moln, eller är det i själva verket marktemperaturer vid klar väderlek, vilket särskilt vintertid är stor skillnad, vi har? Men som sagt: jag vet inte. Sedan är klimatuppgiften (inlandsklimat etc) i väldigt dålig överensstämmelse med det intuitiva, åtminstone i nordikskt-baltiskt område. Innan jag började ta bort dessa uppgifter regelmässigt gjorde jag t.ex så här (i många hundra finländska insjööar), kanske tänkbart för t.ex kommuner? Taxelson (diskussion) 21 juni 2017 kl. 23.40 (CEST)Svara
Även om man tycker att marktemperaturer kan användas i artiklarna i brist på annan klimatdata så finns problem med botens data. Nasas mätserier har inte data för alla platser alla dagar (exempelvis det svarta på den här kartan). Vad det beror på vet jag inte, satellitens bana skulle kunna ge de svarta banden som syns tydligast över Afrika, tjocka moln skulle kunna förklara andra områden. Hursomhelst påverkar den saknade datan kvaliten på klimatdiagramen. För vissa platser saknas så mycket data att lsjbot inte alls kan skapa några diagram, och då är ändå kraven betydligt lägre än IMO:s 30 år med högst 5 saknade dagar per månad. För många andra platser finns uppenbara problem, t.ex. månader med samma genomsnittliga max- och mintemperaturer eller konstiga hack i diagrammen.
Därför tycker jag all klimatinformation som roboten baserat på nasa kan tas bort. 90.227.175.244 23 juni 2017 kl. 15.54 (CEST)Svara

Några "knasartiklar" att städa bort

redigera

Ett problem motsvarande det som löstes under #Ligger i sjön ovan, är när t.ex rev p.g.a dåliga koordinater ligger på öar. Denna fråga ger 65 sådana rev, och jag tror inte det är meningsfullt att försöka laga dessa, utan bättre att radera dem. Någon som känner sig hågad? Taxelson (diskussion) 6 juni 2017 kl. 23.14 (CEST)Svara

En anledning till att ett rev placerats "på" en ö tror jag är att koordinaterna på Geonames i många fall är avrundande till hela minuter och då hamnar punkten uppe på rand istället för i vattnet. Om detta vore det enda problemet skulle ett alternativ kunna vara att byta "ligger på ön..." till "ligger nära ön..." för dessa rev. Jag har dock sett exempel på rev som sägs ligga 79 meter över havet och det känns inte rätt. --Larske (diskussion) 7 juni 2017 kl. 06.23 (CEST)Svara
Jag har börjat radera reven. Gör koll på Geohack-kartan för varje artikel att det inte är lätt lösbart eller finns annan bra anledning att behålla artikeln. Just rev tillhör de tveksamma objekten så mer tid än så tror jag inte vi ska lägga på dessa artiklar. Kitayama (diskussion) 7 juni 2017 kl. 06.29 (CEST)Svara
Visst är anledningen förstås den Larske nämner, men det blir så mycket knas när då en plats som ligger uppe på en ö beskrivs, och jag delar helt Kitayamas uppfattning att "rev" är en problematisk kategori. Jag märkte upp 111 av 141 rev i Finland med oprecis koordinatangivelse igår, och lutar åt att de flesta av dessa är raderingskandidater. Problemet med "ligger på ön" finns även för havskanaler och sund, men dessa borde nog i första hand lagas, vilket inte är så enkelt, då man måste bedöma från fall till fall om och hur ön bör omnämnas. Taxelson (diskussion) 7 juni 2017 kl. 08.25 (CEST)Svara
De 65 reven är raderade, likaså en del följdstädning. I ett fall har boten nappat på en holme istf en stor ö och placerat ett antal artiklar på holmen. Dessa städas också. De jag gjort hittills har inte känts relevanta nog att rätta (vikar, störmfåror, havskanal och kullar) så de har raderats. Kitayama (diskussion) 7 juni 2017 kl. 19.37 (CEST)Svara
Bra! Raderade själv en handfull av reven, och räddade kanske två, där Lsjbots polygon verkar ha "flutit ut", så att de påstås ligga på en ö, fastän koordinaterna pekar rätt på en plats i havet strax utanför ön, där det verkar finnas ett grund enligt satelitbild. Motsvarande problem finns f.ö också för grund (27). Taxelson (diskussion) 7 juni 2017 kl. 21.02 (CEST)Svara
26 grund raderade med lite följdstädning. Jag lät Kengänperä ligga kvar. Den kan Taxelson få ta hand om eftersom hen har bättre kontroll på den finska kusten än vad jag har! Kitayama (diskussion) 7 juni 2017 kl. 23.08 (CEST)Svara
Tack Kitayama och nu är den också raderad, som overifierbar. Taxelson (diskussion) 7 juni 2017 kl. 23.13 (CEST)Svara

Sjökanaler och havskanaler

redigera
Taxelson nämner här ovan havskanaler och sund. Jag undrar vad det är för vits med att över huvud taget ha med begreppet "havskanal". Det verkar helt enkelt vara fråga om sund, så varför ska de då kallas "havskanaler"?? Sjunnesson (diskussion) 12 juni 2017 kl. 08.16 (CEST)Svara
Havskanal låter möjligen som svengelska. Sund är nog för ospecifikt. Havskanal omdirigerar ju till farled, som kanske vore ett möjligt ord? @LPfi, Esquilo: Har ni några idéer om detta? Taxelson (diskussion) 12 juni 2017 kl. 08.52 (CEST)Svara
Ja, se Wikipedia:Robothjälp/Arkiv 2016#Omkategorisering – Åland. Antagligen samma fel igen. Jag tror att "havskanal" ska ersättas av "sund" också. /ℇsquilo 12 juni 2017 kl. 09.30 (CEST)Svara

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────@Sjunnesson, Taxelson, Esquilo, LPfi: I geonames finns ett stort "features" (typer) som används för klassificeringen av platser. På sidan Användare:Lsjbot/linkfeatures kan ni läsa om hur dessa har översatts till svenska av Lsjbot. Vad gäller "havskanal" versus olika former av "sund" kan man se följande:

Fyra olika typer som börjar på H.CH:

  • H.CHN: en strömfåra (the deepest part of a stream, bay, lagoon, or strait, through which the main current flows)
  • H.CHNL: en sjökanal (that part of a lake having water deep enough for navigation between islands, shoals, etc.)
  • H.CHNM: en havskanal (that part of a body of water deep enough for navigation through an area otherwise not suitable)
  • H.CHNN: en farled (a buoyed channel of sufficient depth for the safe navigation of vessels)

Sex olika typer som börjar på H.ST:

  • H.STM: ett vattendrag (a body of running water moving to a lower level in a channel on land)
  • H.STMD: en flodgren (a branch which flows away from the main stream, as in a delta or irrigation canal)
  • H.STMI: ett periodiskt vattendrag ()
  • H.STMM: en flodmynning (a place where a stream discharges into a lagoon, lake, or the sea)
  • H.STMS: vattendrag (bodies of running water moving to a lower level in a channel on land)
  • H.STRT: ett sund (a relatively narrow waterway, usually narrower and less extensive than a sound, connecting two larger bodies of water)

Jag tycker det låter som om "farled" ligger närmare "havskanal" än "sund" gör om det nu inte finns något bra svenskt ord för det som beskrivs under H.CHNM.

den här sidan kan man se hur många platser av olika typer det finns i geonames men även hur de benämns på engelska:

  • H.CHNM marine channel (4 227 st)
  • H.STRT strait (1 613 st)

Notera att det finns tre gånger fler marine channel (havskanal) än det finns strait (sund) i Geonames.

--Larske (diskussion) 12 juni 2017 kl. 10.00 (CEST)Svara

Havskanal]] är nog tänkt som svensk översättning av det engelska channel, medan en grävd kanal heter canal på engelska. Engelska kanalen - The English Channel - beskrivs som ett sund på svenska Wikipedia. Det täcker begreppet och är något annat än en farled, enligt min mening. Det finns dock "havskanaler" som inte kan beskrivas som sund och där farled kanske passar bättre. The Ten Dregree Channel är ett exempel. Den svenska botskapade artikeln om denna passage mellan Andamanerna och Nikobarerna är inte oväntat helt meningslös. Roufu (diskussion) 12 juni 2017 kl. 10.24 (CEST)Svara
H.CHNN är utav tvekan samma sak som farled, men inte de övriga. H.CHNM är troligen ett sund, man kan även vara en fjärd. H.CHN är en flod eller den segelbara delen av den medan H.CHNL skulle jag säga är en kanal. H.STRT är definitivt ett sund, även om de ibland kan heta "ström" på svenska (Möja ström, Runmarö ström). I alla fall utifrån beskrivningarna. Hur de sedan verkligen används på GeoNames är inte nödvändigtvis samma sak. /ℇsquilo 12 juni 2017 kl. 11.06 (CEST)Svara
Nja, ett sund som båtar kan passera genom kallas ju fortfarande sund. H.CNN är nog i de flesta fall vad som på svenska skulle kallas sund. De byter ju inte heller namn om de skulle bli ofarbara för fartyg.FBQ (diskussion) 12 juni 2017 kl. 11.19 (CEST)Svara
Jag håller med FBQ och föredrar att vi använder den mer övergripande och generella termen sund för de flesta objekt. Havskanal står inte i SAOL och är väl svengelska? Farled är något väldigt specifikt för mig, närmast en sjökortsterm. Ett exempel är Sandhamnsleden som passerar många sund och som historiskt har haft lotsstationer.--Gotogo (diskussion) 12 juni 2017 kl. 11.53 (CEST)Svara
H.CHNN är enligt beskrivningen buoyed, dvs utprickad. Därmed är det en farled. Däremot håller jag med om att "sund" är den generella term som bör användas i allmänna fall. H.CHNM kan möjligen motsvaras av den svenska termen djup(havs)korridor. /ℇsquilo 12 juni 2017 kl. 14.21 (CEST)Svara


Här ovan finns ju en del skrivet om sjökanaler och havskanaler, bl.a. vilka beteckningar Geonames använder för diverse sund, kanaler, vattendrag. osv. Jag tycker det är synd att Lsjbot blev så beroende av just Geonames, som nog var den svagaste länken i det här geografiprojektet. Jag gjorde nyss en liten kontroll på sjökanaler och havskanaler, och resultatet blev att av 2137 havskanaler finns hela 371 i Finland och av 72 sjökanaler fanns mer än hälften i Danmark (45 st). Jag vet inte vilka slutsatser man ska dra av detta, men jag tycker det är lite märkligt att Finland har så många sjökanaler och att Danmark har så många havskanaler. Sjunnesson (diskussion) 12 juni 2017 kl. 17.07 (CEST)Svara

Vilkendera vägen var det? Jag ser det inte som överraskande att Finland har många sund av olika typer. Att andra länder har färre än väntat kan rimligtvis bero på att man helt enkelt inte infört dem konsekvent. Om det var sjökanalerna som var många i Danmark är det förstås överraskande. Har någon uppfattat en del av Limfjorden som sjö?
Den andra terminologin vågar jag mig inte på generellt. Farleder behöver i och för sig inte vara utmärkta (buoyed), men jag antar att någon annan term oftare är relevant för de övriga betydelserna (medan det är rätt ord för H.CHNN). H.CHN verkar vara rätt betecknad som strömfåra. Jag är bekymrad över att ingen av de svenskspråkiga termerna verkar att fånga upp alla objekt i andra kategorier. "That part of" en sjö eller fjärd som är farbar har väl ingen speciell benämning, utom just "segelbart vatten [+bestämning]" eller liknande beskrivande konstruktioner.
--LPfi (diskussion) 12 juni 2017 kl. 18.33 (CEST)Svara
 
Parry Channel, H.CHN enligt Geonames (och strömfåra enligt LsjBot).
Jag tror det kan vara ganska inkonsekvent på Geonames. Många platser med "Channel" i engelska namnet blir nog H.CHN på geonames oavsett vad det egentligen är för typ av plats. 90.227.175.244 12 juni 2017 kl. 18.41 (CEST)Svara
Det är det intryck jag har fått också. Det gäller även för sund som inte har engelskspråkiga namn, därav begäran av robothjälp förra året. /ℇsquilo 12 juni 2017 kl. 20.16 (CEST)Svara
@LPfi: Jag är medveten om att det finns massor av sund i Finland. Jag tycker däremot inte om att de kallas för "sjökanaler". Det är inte enligt POMMF. Jag tycker inte att det varken ska stå "sjökanaler" eller "havskanaler", det är inte i enlighet med svenskt språbruk. Om det är sund ska det också stå sund och inget annat. Enligt min åsikt har Lsj i sitt robotprojekt ofta struntat både i POMMF och i konsensus för många olika saker.
@Esquilo: Jag hittar inte den robotbegäran du skriver om. Kan du ge mig en länk till den? Sjunnesson (diskussion) 13 juni 2017 kl. 07.15 (CEST)Svara
Ja, självfallet skall sund, fjärdar och farleder benämnas med dessa ord. Jag tror inte att objekten någonstans kan kallas sjö- eller havskanaler på svenska. Problemet ligger i att hitta ett uttryck som stämmer med källans klassificering eller att på något sätt klassificera om dem enligt svenskt språkbruk. --LPfi (diskussion) 13 juni 2017 kl. 09.48 (CEST)Svara
Det noteras ovan att Geonames har fler "Marine channels" än "Straits". Det kan ha med Geonames historia att göra. Grunden till Geonames, inklusive "feature codes", kommer från det amerikanska försvarets namndatabas. Deras insamling av namn har förmodligen fokuserats på det som är användbart för dem - "Marine channels" är nyttigare för flottan än "Straits". Ren spekulation från min sida, men kan vara en förklaring till namnurval och klassificering i Geonames. Till sist: Jag instämmer i att orden havskanaler och sjökanaler bör bort. Svwp ska så långt möjligt undvika att uppfinna nya begrepp. Kitayama (diskussion) 13 juni 2017 kl. 07.47 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Tredje inlägget under den här rubriken. Wikipedia:Robothjälp/Arkiv 2016#Omkategorisering – Åland. /ℇsquilo 13 juni 2017 kl. 08.18 (CEST)Svara
Något vid sidan av diskussionen här har jag skrivit om bot-artikeln Ten Degree Channel. Utgående från den svenska artikeln om det betydligt smalare Kattegatt har jag ändrat benämningen sund till havsområde. Detaljarbete av detta slag är naturligtvis omöjligt om vi någonsin skall bli färdiga med städningen. Roufu (diskussion) 13 juni 2017 kl. 11.41 (CEST)Svara
@LPfi: och @Taxelson: De flesta av de finska "sjökanalerna" slutar på -salmi (sund). Det verkar som även -selkä kan ha betydelsen 'sund'. Men vad betyder -virta? (exempelvis Varmavirta)? Det finns också en efterled -perä i Haukiperä. Vad betyder -perä?
Samtliga "sjökanaler" i Finland (åtminstone de som slutar på -salmi eller -selkä) borde istället kallas för 'sund' och det finns redan en kategori "Sund i Finland". Kanske också -virta och -perä kan översättas som 'sund'? Det kan väl inte finnas någon bra anledning att skilja dessa "sjökanaler" från exempelvis de 9 sund som finns i kategorin Sund i Kymmenedalen?
Bortsett från just Finland finns det en massa "sjökanaler" och "havskanaler" som har fått artiklar av Lsjbot. De flesta av dessa, oavsett i vilket land de ligger, kan nog översättas som 'sund'. I Danmark finns det rent av "havskanaler" som slutar på -sund, exempelvis Hadsund (havskanal). För Danmark finns det också en kategori Sund i Danmark, där bland annat Öresund finns (och det, om något, skulle väl kunna kallas "farled")? Sjunnesson (diskussion) 19 juni 2017 kl. 08.12 (CEST)Svara
Jag har alltid tolkat "-selkä" som fjärd. Jag kan tänka mig att en fjärd utgör den huvudsakliga färdvägen och därmed med rätta klassas som "sjökanal", men det betyder inte att den kan kallas sund. Kan du ge exempel på "-selkä" som inte är fjärdar? "Virta" är ström, antagligen oftast en beteckning för en del av ett vattendrag, där strömmen är påtaglig, jag har dock inte någon riktig koll. "Perä" är ända, t.ex. den innersta delen av en vik. Det låter litet märkligt som namn på sund, jag misstänker att sundet bara råkar finnas invid.
Vad gäller sunden i Kymmenedalen (varav ett tydligen ligger i Siikajoki; jag raderade Ruotsinsalmi (sund i Finland) som låg på en ö invid sin namne Svensksund) kan det finnas orsak att kategorisera dem just som "havskanaler" i Geonames. De är antagligen viktiga passager, helt oberoende av sin status som sund eller fjärdar. Däremot tycker jag nog vi bör kalla dem just sund och fjärdar enligt sina respektive namn. I vissa fall kan kategorisering av fjärdar som sund bero på att någon karta placerat namnet vid fjärdens inlopp eller smalaste del.
--LPfi (diskussion) 20 juni 2017 kl. 20.00 (CEST)Svara
@LPfi: Nu har jag kontrollerat alla "-selkä" som kallas sjökanaler, och det verkar vara helt rätt att de ska betecknas som fjärdar. Men för sådana finns kategorin "Fjärdar i Finland". Jag tycker också att alla "sjökanaler" ska kallas sund resp. fjärdar. Sjunnesson (diskussion) 21 juni 2017 kl. 08.08 (CEST)Svara

Indelning av geografiska objekt efter storlek

redigera

Jag ville se efter hur svenska Wikipedia behandlade Kinas högsta berg. Jag fann först att POV-pushare förlagt Mount Everest till gränsen mellan Nepal och Tibet, vars existens som självständig stat är högst diskutabel och som på vanliga kartor betraktas som en del av Kina. Detta är emellertid inte mitt problem här.

Kategori:Berg i Kina innehåller nu 10 underkategorier "Berg i Kina x meter över havet eller högre", där x går från 200 till 8000. Jag har lagt in dessa uutom den första, Kategori:Berg i Kina 200 meter över havet eller högre. Tidigare vara de endast länkade till varandra som underkategorier till den med närmast lägre värde av x. Den sista i serien, Kategori:Berg i Kina 8000 meter över havet eller högre låg alltså på 10 underkategoriers djup från utgångskategorin Kategori:Berg i Kina. Logiken i detta är det inget fel på, men användbarheten av kategorinystan av detta slag är obefintlig.

Utom för berg finner jag liknande indelningar för Kategori:Insjöar i Kina och för Kategori:Kinas öar. De bör rimligtvis finnas för alla länder där boten varit framme. Jag överlåter med var hand till dem som kan något om bot-redigering att göra sådana ändringar som dem jag har gjort för Kategori:Berg i Kina.

Till sist något om den ursprungliga frågan: Vad säger svenska Wikipedia om Kinas högsta berg, I Kategori:Berg i Kina 8000 meter över havet eller högre är det bara en artikel, Makaru Shan, som är en bot-producerad dubblettartikel till den manuellt skapade Makalu. Makaru Shan ingår i bergskedjan Changtse, som kan vara ett äldre kinesiskt namn för Himalaya eller en del av detta område. Jag vet inte, interwikilänkarna går bara till Cebuano. Den högsta toppen i Changtse utgörs av Cho Oyu, 8180 meter över havet. alltså ett sttycke lägre än Makaru Shan. I Changtse ingår också Everest North Summit, som ligger i ett bergigt område där den högsta punkten är på 4,1 kilometers avstånd och 8840 meter över havet. Det upplyses inte om den punkten har något namn eller ingår i samma bergskedja.

Trots den höga höjden, 8440 meter över havet, är området runt Makaru Shan ganska tätbefolkat med 64 invånare per kvadratkilometer. Vid Everest North Summit är befolkningstätheten lägre eller 43 oersioner per kvadratkilometer.

Att rekommendera svenska Wikipedia för dem som vill veta något om Kina kommer att vara omöjligt för lång tid framåt. I stället skäms jag. Roufu (diskussion) 15 juni 2017 kl. 10.02 (CEST)Svara

Ja, källorna och de använda algoritmerna har inte hållit måttet på långa vägar. Jag förbryllas över de användares sinnen som envist fortsätter att försvara projektet. -- Innocent bystander (diskussion) 15 juni 2017 kl. 10.11 (CEST)Svara
Jag håller helt med Roufu angående Kina och jag håller också med Innocent bystander när det gäller de användare som envist försvarar projektet, trots dess stora brister. Sjunnesson (diskussion) 15 juni 2017 kl. 14.12 (CEST)Svara
Frågan är: Tillför dessa kategorier något? Om de ska finnas kvar, borde de inte förvandlas till intervallkategorier som alla ligger under samma huvudkategori i st f detta klickande ned i trädet? I övrigt vill jag bara instämma i slutkommentaren frånInnocent bystander och Sjunnesson. Jag tycker att en rejäl städning behövs, men med förnuft. Det projektet har gjort bra är dels att skapa artiklar om relevanta objekt, dels skapat en bra artikelstruktur med användning av geobox, kartor och koordinater. Tyvärr stannade projektet inte vid det, utan fortsatte med alldeles för många artiklar om orelevanta objekt och data i artiklarna med tveksam kvalitet. Kitayama (diskussion) 15 juni 2017 kl. 14.44 (CEST)Svara
Min ändring med alla underkategorierna direkt i Kategori:Berg i Kina har gjort dem i praktiken till intervallkategorier. Det är fritt fram att ändra namnen på kategorierna så att detta blir tydligt.
Hur mycket mening det är med de botskapade geografiartiklarna vet jag inte. Vissa kan kanske tjäna som inspiration till författande av riktiga artiklar om företeelserna. Men man får nog räkna med en tidshorisont på 20 år innan något sådant blir färdigt, och det finns roligare saker att göra.
Jag har tidigare föreslagit att bot-artiklar efter värdering läggs i malpåse, dvs. tas ut ur den vanliga artikelrymden men fortfarande hålls tillgängliga i någon sorts arkiv. Jag har inte fått några reaktioner på denna idé. Roufu (diskussion) 15 juni 2017 kl. 15.15 (CEST)Svara
Jag ställer mig gärna bakom Användare:Roufus förslag om karantän med undantag för artiklar som modifierats av mänskliga användare, har länkar från andra artiklar eller interwiki till andra språkversioner än cebuano. /Ascilto (diskussion) 15 juni 2017 kl. 15.19 (CEST)Svara
Även jag ställer mig bakom en sådan åtgärd. Jag tror 20 år är väl optimistiskt här. Mycket av den energi som läggs på detta platsar bättre i roligare projekt. -- Innocent bystander (diskussion) 15 juni 2017 kl. 21.35 (CEST)Svara
Instämmer helt med Roufu, Ascilto och Innocent bystander. Sjunnesson (diskussion) 16 juni 2017 kl. 07.24 (CEST)Svara
Jag vill också göra en reservation för befolkade orter och administrativa enheter, men dessa ingår förmodligen till större delen bland artiklar som har länkar och/eller interwiki. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2017 kl. 10.18 (CEST)Svara
Nja, just befolkade platser tillhör de mer problematiska kategorierna. De har dessutom väldigt ofta felaktig interwiki. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2017 kl. 12.28 (CEST)Svara
Bland Lsjbots artiklar hör förmodligen befolkade orter till de mest eftersökta. Genom att undanta dessa från karantänen skulle vi skapa en prioriteringsordning över vilka artiklar som är mest angelägna att åtgärda. Jag menar alltså inte att dessa skulle vara undantagna från åtgärdsbehov. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2017 kl. 12.50 (CEST)Svara
Har du någon bra idé på hur man enkelt åtgärdar en sådan artikel? -- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2017 kl. 15.02 (CEST)Svara
Diskussionen här ovan handlar väldigt lite om befolkade orter, så jag antog att problemen inte är så stora. De artiklar jag träffat på och ibland länkat till har varit okej med reservation för klimattabellerna som vad jag förstått bygger på marktemperaturer och det har vi ju inte så stor glädje av. Det problem jag stött på har med namngivning och särskiljning att göra, vilket jag påpekat i tråden "Orter och administrativa enheter i Tyskland" här ovan. Fick ingen större respons där. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2017 kl. 18.09 (CEST)Svara
@Ascilto: Sök på "Beyne-Heusay" i den här sidan. Lsjbot skapade en artikel baserat på en databas-post i GeoNames som i sin tur i princip bara var grundad på att namnet satt utsatt på en karta. Namnet visade sig dock beskriva en kommun, för någon ort med namnet Beyne-Heusay har aldrig någonsin funnits. Söker du runt i GeoNames databas i de trakter du själv känner till, kommer du ganska snart hitta många fler sådana poster. Jag hittade ganska snart denna. Namnet "Ytterlännäs" finns vanligen utskrivet på kartor ungefär här. Men det finns ingen ort med det namnet här eller någon annanstans i trakten. Namnet avser snarare socknen eller församlingen. Kyrkbyn heter Näs och är den "yttre" relativt ett annat Näs som ligger uppströms älven. Granskningen av artiklarna om befolkade platser har troligen hela tiden gjorts alldeles för lättvindligt. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2017 kl. 18.21 (CEST)Svara
Bra förslag från Roufu. Martinogk (diskussion) 16 juni 2017 kl. 16.30 (CEST)Svara
Frågorna "Vilka kategorier är möjliga att fixa rationellt och säkert?" kombinetat med "vilka kategorier är realistiskt att någon ger sig på storskaligt inom överskådlig tid?" är mer relevanta än "Vilka kategorier är mest relevanta för våra läsare?" Så objekt i länder med bra tillgängliga data och som dessutom kan väntas tilldra sig intresse bland svenskspråkiga wikipedianer (som finner det intressant att koda...) är de kategorier som kommer att fixas i någorlunda utsträckning. Utan tillförlitliga och lättanvända källor och villiga arbetare kan något vara hur angeläget det vill: det går ändå inte att lyfta över skamnivån. Ett problem med alla sådana projekt torde bli detsamma som det med mina finländska, att det blir ett gäng skvalpartiklar kvar, som de algoritmer man utvecklar inte fångar. Oavsett metod, och oavsett graden av manuell genomgång åtgärdar vi bara de våra källor identifierar, och endast i undantagsfall identifierar vi dem som är problematiska. När dessutom värdelösa artiklar ofta räddas av någon som inte annars lägger mycket tid på detta projekt har det ju visat sig att vi som raderar artiklar om obetydligheter bara för att artikeln exempelvis innehåller att antal fel (en pytteö/grund med fel koordinater och felstavat namn, eller en udde som kallas ö fast den är en del av en stor ö, i vars artikel den vore ovikt att nämna, men, alltså "Östra Grund är en klippa i Finalnd. Den ligger 430 kilometer norr om huvudstaden Helsingfors etc" när det heter "Östergrundet" och är en del av en annan ö, och som inte ligger där koorinaterna pekar.") balanserar på eller över randen för konsensus. Och en sådan artikel hittar jag för övrigt i de flesta fall inte och den blir liggande kvar. En annan fråga är drivkraften hos wpianerna, som är den andra stora begräsnande faktorn. Så varför håller jag själv då på med finländska öar där de flesta på sin höjd kunde ha betydelse som mål för en vildmarkspaddlares kafferast? För mig är intresset egentligen att utveckla skripten, och sedan att tömma den egna arbetslistan. Men det som inte hamnar på arbetslistan kommer inte jag att göra något åt. Andra arbetar annorlunda och har andra drivkrafter, men jag tror inte vi kommer att komma till botten på just några av kategorierna så länge vi på ena eller andra sättet bara ägnar oss åt åtgärdbara artiklar, och den som söker på svwp via koordinatbaserade gränssnitt kommer inom överskådlig framtid att drunkna i opålitliga och eller meningslösa artikar och aldrig hitta vad han eller hon söker. Försök hitta t.ex Enare träsk via wiki-map den som kan! (De flesta öar där har fått lite mer info än den Lsjbot gav, och i många fall kontrollerats i viss grad, men om de är riktigt meningsfulla kan likväl diskuteras.) Detta talar för att massutflytt kanske ändå vore lämpligt och att återflytt kan se efter botmässig eller manuell kontroll. Befolkade platser kommer jag rimligen inte att ge mig på skriptmässigt. De är till sin natur för vaga och obeständiga för att kunna hanteras på det sättet. Arbetet som sker med de svenska orterna är fantastiskt och upptar flera mycket energiska och högt kvalificerade personers möda med tillgång till högkvalitativa data på språk de förstår, men med skript genom Indiens städer och byar?! Det tror jag inte, och att Lsjbot ställde någorlunda höga krav för att skapa artiklar om just orter är en välsignelse även om det ofta blir tramsigt när varje dike och mosse och skär runt en by har artiklar men inte byn själv. Taxelson (diskussion) 16 juni 2017 kl. 18.26 (CEST)Svara
(Just Indien är det nog iofs ganska lätt att hitta vettiga källor till, med tanke på dess brittiska arv och att engelska används i landet.) -- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2017 kl. 18.33 (CEST)Svara
Ett förslag: Skapa en "Draft"-namnrymd för det här specifika syftet! Lägga det i Wikipedia-namnrymden tror jag bara blir rörigt. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2017 kl. 18.36 (CEST)Svara
Att det fanns krav (att roboten hittar en befolkningssiffra av viss storlek) på ortsartiklarna hjälper inte i fall som Vik i Hudiksvalls där geonames gett orten invånartal från en helt annan ort 80 mil söderut. Sådana fel kanske inte är det normala på geonames, men de är inte helt ovanliga heller. 90.227.175.244 16 juni 2017 kl. 19.13 (CEST)Svara
Jag har hittat fler sådana tokigheter, ja! Att vi upptäcker sådant knas är hyfsat lätt i Sverige, men hur lätt är det i Sydsudan? -- Innocent bystander (diskussion) 16 juni 2017 kl. 20.34 (CEST)Svara

Orter i Kina: Malpåse och dubbletter

redigera

Jag begränsar mig till Kina, som jag började diskussionen ovan med ,och avstår nu från finlir av det slag som är möjligt, när man vet något om namnen. Kina är nästan lika stort som Europa till ytan och har nästan dubbelt så många invånare. Det har vidare ett relativt enhetligt administrativt system, något som borde umderlätta för Wikipedia.

Det stora problemet med de botskapade artiklarna om Kina är lägesuppgifterna. Kartan i botartiklarna täckere inte bara Kina utan hela Asien och större delen av Europa. Ingen skulle drömma om att använda den för Sverige, men det är fullt möjligt och ger naturligtvis helt katastrofalt resultat. Klickar man på kartan, får man den större, samtidigt som markeringen av platsen försvinner.

Klickar man på koordinaterna , får man fram en karta med enbart kinesisk text, så den är också obrukbar.

Texten gerheller inte mycket hjälp. För en "sockenhuvudort" skulle det vara intressant att veta vilken socken den är huvudort i. Jag tror att det är i en med samma namn, men vet inte säkert. Man får dock alltid veta provinsens namn, men närmast högre enhet heter i hierarkin socken-härad-prefektur-provins hade varit nyttigt. Vilka namn som hamnat som "socknar" och "kôpingar" i Kategori:Indelningar i Shanxi (eller annan provins) och vilka som blivit "sockenhuvudorter" och liknande i Kategori:Orter i Shanxi har jag inte förstått. De kinesiska namntyperna förefaller vara desamma.

För de högre enhetstyperna "härad" och "prefektur" finns emellertid manuellt skapade artiklarm som ligger i (exempelvis) Kategori:Orter på häradsnivå i Shanxi respektive Kategori:Orter på prefekturnivå i Shanxi. Jag har manuellt rensat "Kategori:Indelningar i [provinsnamn]" för botskapade orter på dessa nivåer. De ligger nu som dubbletter tillsammans med de manuellt skapade artiklarna. Att boten skapat dubbletter kommer av att den inte uppfattat att "stad på prefekturnivå" och diverse begrepp på häradsnivå inte är skilda från begreppen "prefektur" respektive "härad" utan preciseringar av dessa.

Det är knappast möjligt att få någon ordning på artiklarna på sockennivå och lägre. De varierar i antal mellan 300 och 1000 per provins, och det är 33 provinser eller motsvarande. Vi har här kanske 20000 artiklar om platser där det bor folk, och som vi inte vet något om mer än koordinater och eventuellt invånarantal. Många har länkar till andra orter av samma slag. Trots Asciltos reservationer är de enligt min mening uppenbara kandidater för malpåse.De har ingen motsvarighet i andra språkversioner (utom cebuano) och ligger nu samlade i egna kategorier.

Det är två uppgifter för dessa artiklar, som jag inte själv klarar av och där jag behöver hjälp av en skript-kunnig person.

  1. Lägga sockenartiklarna i malpåse.
  2. Slå samman botskapade och manuellt skpade artiklar på härads- och prefekturnivå samt ändra förgreningssidorna till dessa.

Jag kan kontaktas med epost och senare också direkt för samtal om tekniska aspekter. Roufu (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.15 (CEST)Svara

När jag föreslog reservationen hade jag inte den fulla bilden, utan utgick från iakttagelser rörande Europa. Det räcker nog att vi undantar människobehandlade artiklar samt artiklar med länkar till sig eller interwiki annan än cebuano från malpåsen. /Ascilto (diskussion) 17 juni 2017 kl. 12.34 (CEST)Svara
Att inte sockenhuvudorter anger vilken socken de är huvudort i beror till viss del på att det inte framgår av källan GeoNames. Det framgår oftast vilken administrativ enhet orten ligger i, men det är inte nödvändigtvis samma som den är huvudort. Det är möjligt att det här är ett icke-problem i Kina, men problemet finns definitivt på många andra håll och koden är anpassad för att köras globalt. Det förekom en gång i tiden här i Sverige. Det fanns kanske en "X stad" och en "X landskommun". Det administrativa centret för båda dessa kommuner låg då i "X", men "X" låg bara i staden. Det här är fortfarande vanligt i exempelvis Polen. Glesbygdskommuner har där ofta sitt administrativa centrum i en ort i en grannkommun. -- Innocent bystander (diskussion) 17 juni 2017 kl. 09.38 (CEST)Svara
@Roufu: Att byta Asienkartan mot Kinakartan, om det nu är Asienkartan som är "det stora problemet", är ingen stor operation. Se exempel. --Larske (diskussion) 17 juni 2017 kl. 11.11 (CEST)Svara
Och i många fall finns det även en provinskarta om det är bättre, se exempel. --Larske (diskussion) 17 juni 2017 kl. 11.30 (CEST)Svara

@Larske: Jag tackar för exemplen. Med Shanxi-kartan kommer man ett stycke på rätt väg. Den har vad jag kan se bara kinesisk text men är ändå bättre än den textlösa Kinakartan.

På Google Maps heter exempelorten inte Anrong utan Anrongxiang, där xiang översätts med "socken". Det är vidare möjligt från Google Maps att sluta att den ligger i häradet Shanyin och under "prefekturstaden" Shuozhou. Detta är information som borde ha stått i artikeln.

Det är värre med den närbelägna orten Daiyue (häradshuvudort i Kina, Shanxi Sheng, lat 39,52, long 112,82) med över 200.000 invånare enligt bot-artikeln. På Google Maps har också den fått sockenordet i namnet och heter alltså Daiyuexiang. Jag uppfattar detta som ett föråldrat namn, eftersom kinesiska Wikipedia skriver (pinyin) Daiyuezhen. Som så många andra orter har den uppgraderats till "köping" (zhen), men Google Maps har inte hängt med. Det är emellertid fortfarande fråga om en liten ort, och det stora invånaranatalet gäller inte denna utan hela häradet Shanyin, som har identiskt invånarantal. Att Daiyue är centralort för detta härad, framgår av tyska wp. Det verkar vidare som om Anrong och Daiyue inte finns som wikipedia-artiklar på andra språk än svenska och kinesiska - inte en gång på cebuano.

Det är möjligt att göra djupdykningar av detta slag för vilken som helst av de bot-skapade ortsartiklarna. Det finns vidare en en:List of township-level divisions of Shanxi, som skulle kunna sorteras om och ge upplysning om härads- och prefekturtillhörighet för alla enheter på sockennivå i Shanxi-provinsen. Shanxi-provinsen har enligt listan 1391 enheter på denna nivå, men boten har bara producerat atotalt 342 artiklar i Kategori:Indelningar i Shanxi och Kategori:Orter i Shanxi. Tydligen saknas de flesta enheterna av detta slag i Geonames.

En sådan komplettering skulle göra enheter på denna nivå fullt lokaliserbara, i varje fall om det också finns koordinater. Engelska en:Category:Lists of townships in China innehåller 23 sådana listor, vilket betyder att 10 provinser saknas.

Att genomföra en sådan uppdatering av kinesiska orter på lägsta nivå förutsätter kunskaper och färdigheter i redigering som jag själv inte har. Resultatet skulle bli bättre men fortfarande lågkvalitativa artiklar om orter som ingen svensk läsare egentligen är intresserad av. Jag menar därför fortfarande att de bör placeras i malpåse – inte att de skall raderas – och att de som kan tänkas vilja städa efter de kinesiska botkörningarna först ägnar sig åt andra saker. Roufu (diskussion) 20 juni 2017 kl. 13.54 (CEST)Svara

Man hittar listor på alla enheter i Kina ner till minsta nivå (tror jag) här (senaste uppdatering, 2016). Man uppdaterar listorna varje år. Förhoppningsvis hjälper det någon i arbetet med orter och enheter i Kina.--Pjred (diskussion) 20 juni 2017 kl. 15.12 (CEST)Svara

Artiklar i Användare:Lsjbot/Dubletter/...

redigera

Om innehållet i en av dessa artiklar infogas i en artikel som redan finns ska a/ enbart ta bort mallen infoga i artikeln Användare:Lsjbot/Dubletter/... b/ enbart omdirigera i artikeln Användare:Lsjbot/Dubletter... till artiklen i artikelrymden c/ flytta till artikelrymden med tillägget t.ex. (lsjbot) och omdirigera till artiklen i artikelrymden? Klart är att den ska inte raderas. Maundwiki (diskussion) 28 juni 2017 kl. 20.34 (CEST)Svara

Om allt väsentligt, t ex geoboxen. infogas så tycker jag att man kan radera dubblettartikeln om man vill. Om man inte gör det så ska den inte raderas. Det hade gjorts i ett fall - vilket gjorde att jag fick ägna extra tid åt att fixa geobox m m. Men, i de flesta fall så kan vi nog ignorera det som ligger i Användare:Lsjbot/Dubletter/... Vår energi behövs till att fixa de artiklar som ligger i artikelrymden. Jag gör ingenting med dubblettartiklarna när jag städar ett land, varken raderar eller uppdaterar. Kitayama (diskussion) 28 juni 2017 kl. 21.15 (CEST)Svara
Hm, omdirigeringar mellan namnrymder (åtminstone då den ena är ns0) ska vi i princip inte ha även om omdirigeringar till ns0 är mindre problematiska än från, förstås. Ibland är det vettigt att slå ihop historiken, helst om de ligger i olika tidsperioder, vilket är vanligt för de flesta sparsamt redigerade geografiartiklarna, men kräver ju admin - i sådana fall flyttar jag utan omdirigering, raderingskommentaren är i de fallen fullt tillräcklig, och det är nog så jag gjort ti de flesta fall då jag tillvaratagit en Lsjbotartikel. Fast för mig är det ju då nästan alltid för att jag har ett skript som kan fylla på en befintlig botartikel men inte så lätt skapa en helt ny. Hade jag inte haft behörigheten tror jag dock inte jag gått till BOÅ med det, utan låtit dubbletten vara kvar, kanske med borttagen mall eller någon kommentar. Taxelson (diskussion) 28 juni 2017 kl. 22.07 (CEST)Svara
Jag har blivit uppmanad att radera dessa dubblettsidor. Jag gör det också. Jag tycker att det är vettigt att göra det, Ser ingen som helst poäng med omdirigeringar mellan namnrymderna. Men har egentligen inga starka åsikter i frågan och kommer lydigt att finna mig i det konsensusbeslut som nås.--Gotogo (diskussion) 28 juni 2017 kl. 22.27 (CEST)Svara
Om någon vill ser jag inget problem med att flytta (för icke admin lämnas en omdirigering) eller infoga texten. Jag gör det när en artikel saknas på en förgreningssida (vanligen beroende på en namnkonflikt) eller när boten säger att t.ex. XYZ (kommun) ligger i flera länder. Om det inte är en flytt utan en infogning (mest för geoboxen) bör texten finnas kvar någonstans i historiken på wikipedia (ska gå att kolla att jag kopierade rätt) och om inte det ska omdirigeras mellan namnrymder bör den troligen flyttas till artikelrymden med särskiljning. Det ger troligen högre sannolikhet att admins låter bli att radera. När jag infogar finns det en kommentar varifrån texten kommer så det går att följa. I framtiden kommer det också vara lättare att kolla omdirigeringar för att se varifrån texten kom. Det skulle vara synd eftersom lsjbot skrev orignaltexten och även om allt kan användas fritt inom wikipedia bör det gå att spåra vem som ursprungligen skrev vad. Jag tycker allt detta kan hanteras utan admin behörighet. Alternativ c eftersom om några år (10–20?) har alla blivit flyttade/infogade. Jag ser ingen anledning till att radera artiklar i lsjbot "sandlåda" eftersom vi inte gör det i andra sandlådor om de inte innhåller olämplig text. Maundwiki (diskussion) 29 juni 2017 kl. 02.07 (CEST)Svara

En annan fråga om Lsjbot:s dubbletter

redigera

Finns det någonstans en översikt över dessa dubbletter. Användare:Lsjbot/Namnkonflikter är inte i närheten av att vara komplett. Jag vore mycket tacksam om någon kunde antingen anvisa mig var jag kan finna en sådan eller - om det inte finns - kanske skapa en sådan lista?--Gotogo (diskussion) 28 juni 2017 kl. 22.27 (CEST)Svara

Vad är det som definierar det du frågar efter? Om det är sidnamnet kanske den här listan kan vara till nytta. --Larske (diskussion) 28 juni 2017 kl. 22.33 (CEST)Svara
Eller så kan man kanske inprovisera en fråga t.ex så här. Om det fångar precis alla Estlandsdubbletter vet jag ju inte, men en hel del i alla fall. Taxelson (diskussion) 28 juni 2017 kl. 22.41 (CEST)Svara
Eller lite elegantare med petscan. Taxelson (diskussion) 28 juni 2017 kl. 22.46 (CEST)Svara
Tack!--Gotogo (diskussion) 28 juni 2017 kl. 22.46 (CEST)Svara
@Gotogo: Här ligger en lite matigare lista för estlandsartiklarna, som går att visa på karta också. Behöver du eller någon annan lista för något annat land (som inte är alltför stort) kan jag göra fler. Taxelson (diskussion) 28 juni 2017 kl. 23.24 (CEST)Svara
Jättebra, tack!--Gotogo (diskussion) 28 juni 2017 kl. 23.57 (CEST)Svara

Hemiboreala klimatzonen

redigera

Vad menas med att delar av Danmark ligger i hemiboreala klimatzonen? Enligt Lsjbot finns det i Danmark vattendrag, sjöar, orter m.m. i hemiboreala zonen, totalt 493 artiklar. Däremot finns det cirka tre gånger fler artiklar om Danmark där "Klimatet i området är tempererat." Enligt den artikel som handlar om den zonen: "Exempel på områden med hemiborealt klimat är större delen av södra Kanada, Michigan, Wisconsin, Minnesota, östra North Dakota samt södra Sibiriens regnskog." Borde inte hela Danmark ha tempererat klimat? Sjunnesson (diskussion) 5 juli 2017 kl. 17.12 (CEST)Svara

Enwp anger "södra Sverige, förutom de allra sydligaste delarna" som ett annat exempel, så det verkar inte uppåt väggarna fel.
andejons (diskussion) 5 juli 2017 kl. 18.03 (CEST)Svara
Fast det finns väl inget område i Danmark som är kallare än södra Sverige? Och hemiboreala klimatzonen skall ju enligt artikeln domineras av barrträd, det finns ju inga naturliga barrskogsområden i Danmark.FBQ (diskussion) 6 juli 2017 kl. 01.07 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Har du tittat i källan som Lsjbot anger i artiklarna? Där, i supplementet, finns en karta, "World map of Köppen-Geiger climate classification", med upplösningen 0,1 grader i longitud/latitud, som med ljusblå färg indikerar bland annat de områden som du räknar upp. Det har koden "Dfb" som finns förklarad i "Table 1" på sidan 1636 (4 av 12) i källan. D = cold, f = Without dry season, b = Warm summer (vilket betyder att antalet månader med mer än 10 graders temperatur, Tmon10, är större än 4, men den varmaste månaden, Thot, är inte över 22 grader. Skillnaden mellan Dfb, som gäller för större delen av Danmark och södra Sverige, och Cfb som gäller för södra Danmark tycks enbart vara att i södraste Danmark är temperaturen den kallaste månaden, Tcold inte kallare än 0 grader vilket den är för Dfb.
Allt detta finns mer lättåtkomligt via Köppens klimatklassifikation och en:Köppen climate classification.
--Larske (diskussion) 6 juli 2017 kl. 02.13 (CEST)Svara
Enligt min uppfattning har fördelningen mellan vad som är hemiborealt klimat i Danmark och vad som är tempererat blivit godtycklig. Exempel: Tempererat klimat har t.ex. Frederiksø (ö i Danmark, Region Syddanmark) och likaså Tyvholm (ö i Danmark), Region Nordjylland. Alltså en ö med sydligt läge och en med nordligt. Hemiborealt klimat har t.ex. Arreskov Sø, Region Syddanmark, och likaså Madum Sø (sjö i Danmark), Region Nordjylland, alltså en sjö med sydligt läge och en med nordligt. Sjunnesson (diskussion) 6 juli 2017 kl. 07.51 (CEST)Svara
Fast jag ser nu på kartan att nästan hela Fyn ska ha hemiborealt klimat, så det är kanske inte fel ändå. Sjunnesson (diskussion) 6 juli 2017 kl. 07.57 (CEST)Svara
Men då är det något fel som har gjort att Lsjbot har lagt in tempererat klimat i bortåt 400 artiklar för Region Nordjylland och Region Mittjylland, som båda enligt kartan ska ha hemiborealt klimat, eller hur Larske? I Region Nordjylland är det enbart 46 artiklar där det anges hemiborealt klimat, medan det för 164 artiklar anges tempererat klimat. Sjunnesson (diskussion) 6 juli 2017 kl. 13.05 (CEST)Svara
Det tycks finnas flera olika modeller för att att beskriva klimatet på en plats. Det vore kanske önskvärt att samma modell användes genomgående, men jag kan inte svara på varför Lsj valt en modell för öar och en annan modell för sjöar och kanske någon tredje modell för andra objekt. Artiklarna verkar skapade ungefär samtidigt, i april förra året. När jag läser om en:Köppen climate classification så ser jag att Cfb, det som gäller i södra Danmark kallas för en:Oceanic climate, medan Dfb, som gäller i resten av Danmark, kallas för Mild/cool summer humid continental climate". Enligt sv:Köppens klimatklassifikation är huvudgrupp "C" ett "Varmtempererat klimat" medan huvudtyp "D" är ett "Kalltempererat" klimat. Båda typerna av klimat, Cfb och Dfb och därmed hela Danmark, kan alltså kallas för "tempererat klimat". Vet inte om det blev nåt klarare, men bara för att samma sak kan beskrivas med olika termer behöver inte betyda att någon av beskrivningarna är felaktig. Att det står att en plats har "hemiborealt klimat" betyder inte att platsen inte har "tempererat klimat". En skillnad jag noterar är att i de fall det står att en plats har "hemiborealt klimat" så finns en direkt hänvisning till källan enligt ovan, medan när det står att platsen har "tempererat klimat" är det inte lika tydligt vilken källan är, men för uppgifterna om medeltemperaturer hänvisas man till "NASA Earth Observation Data Set Index". I Tempererat klimat finns det en världskarta som visar utbredningen av de sex olika klimatzonerna och "hemiborealt klimat" är inte någon av dem, däremot borealt. --Larske (diskussion) 6 juli 2017 kl. 23.44 (CEST)Svara
Några saker: Klimatuppgifterna bygger aldrig på Nasas data - så vitt jag vet alltid på Köppen, också i de fall referens saknas p.g.a någon bugg. Köppens modell är dels grov, dels ofta mot normalt språkbruk (inlandsklimat i Göteborg etc). Dessutom verkar det finnas något konstigt fel, så att orimliga uppgifter har noterats (möligen främst för öar i stora hav, tror jag). Min uppfattning är att det är fel att skriva "Inlandsklimat råder i trakten", utan i så fall "Enligt Köppens klimatmodell råder inlandsklimat i trakten", och sedan får man ta ställning till om det är en rimlig uppgift att ha med för ett litet objekt, utan förklaring. Jag tycker det oftast bör tas bort. Se #Nu börjat ta bort klimatdata "i förbifarten" ovan. Taxelson (diskussion) 7 juli 2017 kl. 08.54 (CEST)Svara
Lsjbots källkod innehåller flera rader med varianter av följande kod:
else if (nasadict[code].temp_max < 0) //Arctic
    climate = "arctic";
Utan att veta vad resten av koden gör ser det ju ut som temperaturer från nasa ibland använts för att räkna ut klimattyp.
Varifrån kommer de svenska termerna som används? Källan är på engelska och använder mest trebokstavskombinationerna för huvudklimattyp och undertyperna. Är t.ex. "inlandsklimat" en vedertagen svensk term för en av de trebokstavskombinationerna?
Vad är syftet med den länkade källan? Är det att ange klimattypen för varje plats eller är det att skapa en världskarta som i stora drag visar utsträckningen på de olika klimattyperna? Lsjbot använder källan det det första syftet.I källan diskuteras hur bra resultatet stämmer med förväntade resultat i olika områden. Där finns flera exempel på platser med sämre resultat. T.ex. på Island där alla mätstationer ligger vid kusten vilket gör att interpoleringen ger samma klimat även för glaciärerna i inlandet. 90.227.175.244 7 juli 2017 kl. 15.43 (CEST)Svara
@90.227 När jag tittar på källkoden ser det ut som temperaturen inte är det enda som boten använder. Det är köppen, latitud, höjd över havet, temperatur och nederbörd sammantaget enligt en algoritm som jag inte lyckas helt reda ut. Detta sannolikt för att inte få "arktiskt" klimat på Kilimanjaro och "alpint" vid kusten. -- Innocent bystander (diskussion) 8 juli 2017 kl. 09.19 (CEST)Svara
Och det verkar möjligen vara så att när köppendata saknas försöker den hitta på klimat utifrån nasa, vilket är mindre lyckat om det verkligen är så. Inte så lätt att sätta sig in i koden dock, och veta om detta alls inträffar och i så fall också används:
           else if (String.IsNullOrEmpty(koppenclimate)) //temperature and Köppen unknown
            {
                int[] rainlevels = { 300, 1000, 99999 };
                int i = 0;
                while (rainlevels[i] < nasadict[code].rainfall)
                    i++;
                 if (i == 0)
                    climate = "dry";
                else if (i >= 2)
                    climate = "wet";
            }
        }
Taxelson (diskussion) 8 juli 2017 kl. 10.07 (CEST)Svara
Av den här intressanta men tekniskt svåra diskussionen drar iallafall jag slutsatsen att vi är mogna för att radera alla bot-skapade klimatdata. Tabellerna ser både snygga och pålitliga ut men är uppenbarligen bara snygga och klimatzonerna är alltför godtyckliga. Synd på så rara ärter. /Ascilto (diskussion) 8 juli 2017 kl. 11.14 (CEST)Svara

Robotskapade förgreningssidor med rödlänkar

redigera

Det har ju skapats ett stort antal förgreningssidor med "rödlänkar", dvs länkar till ännu inte skapade artiklar. Ibland innehåller förgreningssidan även "skarpa" länkar till artiklar, ibland är det bara rödlänkar. Vissa av rödlänkarna går till relevanta objekt, men ett stort antal går till objekt som vi med tiden blivit tveksamma till; t ex klippor, grund, uddar med mera. Även om objektet är relevant så är ibland namnsättningen sådan att en artikel om objektet sannolikt kommer att heta något annat. Förutom namn så framgår även koordinater, dessa är ju i många fall tämliga oprecisa. Hur ska vi hantera dessa rödlänkar? Spara allt, slänga allt eller något därimellan? Själv känner jag för mellanmjölken. För varje land och typ så bestämmer vi på denna diskussionssida om det är intressant att behålla rödlänkar eller ej. Jag började titta på de drygt 1600 förgreningssidorna för Sverige i morse. Rensade en del åäö-problem, men inget mer. För Sverige skulle jag vilja behålla orter, vattendrag och öar, men radera grund, uddar och vikar. Innan radering så måste den som går igenom sidorna dels verifiera att det inte finns en artikel om objektet med annat namn, dels att det inte är något av de få fall där objektet faktiskt är ett relevant objekt. Även för de rödlänkar som behålls, t ex vattendrag, bör en matchning ske med befintliga manuella artiklar. Målet skulle vara att vi endast har kvar rödlänkar till objekt som vi tror är relevanta för en artikel. (Om man har synen att svwp ska vara ett geografiskt index över alla platser som kan finnas på en karta så är givetvis allt relevant, men jag företräder synen att svwp inte är katalog med alla platser lika lite som svwp är en katalog över alla företag, personer etc.) Rödlänkar kan vi ju dessutom vara "tuffare" med att radera än de artiklar som faktiskt har skapats av boten. En sådan artikel har ju ett högre värde än en rad på en förgreningssida, oavsett vad artikeln handlar om. Jag kan ta på mig att städa Sveriges förgreningssidor som ett projekt de kommande veckorna, om jag får konsensus i diskussionen. Kitayama (diskussion) 9 juli 2017 kl. 18.39 (CEST)Svara

Rödlänkarna för Sverige är ofta problematiska, inte bara för att vi har en etablerad standard för särskiljningar, men än mer därför att koordinaterna för Sverige i huvudsak är ovanligt dåliga i Geonames (nästan bara minut - och skulle därför inte ha skapats ens om boten fortsatt tror jag men jag har inte kollat hur det blev på ceb i någon större utsträckning). Sjöar och orter som är rödlänkade är det nästan alltid p.g.a genames-fel. Om det blir något mer systematiskt (bot-)sverigeprojekt för öar, fjärdar, vattendrag, berg eller dyligt, är det bättre att då slippa trassla med lsjbot-projektets rödlänkar. Så rensa hårt, men låt historiken vara kvar! Taxelson (diskussion) 9 juli 2017 kl. 18.58 (CEST)Svara
@Taxelson: Historik är ju inget problem för grensidor som blir kvar, men om behovet av grensidan bortfaller efter städning, t ex Örsgrundet, så är "försvinner" ju historiken i och med radering. Eller räknar du även den historik som finns kvar, endast tillgänglig för administratörer, för den raderade artikeln som historik? Kitayama (diskussion) 9 juli 2017 kl. 20.08 (CEST)Svara
@Kitayama: I det fallet behöver man ju radera, och då blir ju bara historiken synlig för admins. Det får vi leva med! Min formulering var nog ett inte så genomtänkt utslag av min lätta, men dock ibland irritation, över raderingar av "Xxx (olika betydelser 2)" :-) På tal om Örsgrundet: Jag har tyckt mig märka att om man först raderar och sedan flyttar några sekunder senare, så blir det rätt på wd, medan om man raderar genom att flytta, så pekar iw fortsatt på ceb-grensidan. Har inte studerat det systematiskt, men numer raderar och flyttar jag i två moment. Har du noterat detta fenomen? Taxelson (diskussion) 9 juli 2017 kl. 20.41 (CEST)Svara
@Taxelson: Där hänger jag kanske inte med. Vilken flytt tänker du på? Örsgrundet (ö) till Örsgrundet eller? Kitayama (diskussion) 9 juli 2017 kl. 20.46 (CEST)Svara
@Kitayama: ja just det. När ön ska flyttas till Örsgrundet kan man ju antingen radera först och flytta sedan, eller flytta och bocka i radera-rutan och därmed göra allt i ett moment. Vid det senare förfarandet tycker jag mig alltså ha märkt att wd inte hänger med. Taxelson (diskussion) 9 juli 2017 kl. 20.50 (CEST)Svara
@Taxelson: Psis, jag har märkt detta och försökt rapportera det till utvecklarna, men inte fått någon respons därifrån. -- Innocent bystander (diskussion) 9 juli 2017 kl. 21.23 (CEST)Svara

Hur göra med den kvarvarande artikeln på städad grensida

redigera

På hundratals grensidor så finns två länkar; en till en artikel om en finländsk ö och en rödlänk till en icke existerande artikel om en svensk ö. T ex Stora Furuholmen. I enlighet med ovanstående bör rödlänken tas bort. Frågan är vilket som är det bästa tillvägagångssättet därefter:

  1. Omdirigering från Stora Furuholmen till Stora Furuholmen (ö i Finland) (och ta bort olikamallen). Möjliggör lätt återinförande av grensida vid behov.
  2. Flytta Stora Furuholmen (ö i Finland) till Stora Furuholmen.
  3. Flytta Stora Furuholmen (ö i Finland) till Stora Furuholmen, Salo (ett bättre namn bestående av ö,kommun) och sedan omdirigering från Stora Furuholmen.

Jag kan tänka mig alla tre varianterna, men vill bara använda en för att min städning ska bli konsekvent. Synpunkter? @Taxelson: Du är ju engagerade i den finländska övärlden. Önskar i synnerhet din syn på saken. Kitayama (diskussion) 16 juli 2017 kl. 19.07 (CEST)Svara

@Kitayama: #Två är väl det mest ortodoxa, men #ett är rationellt, och minskar dessutom risken för wd-problem. Jag har själv huvudsakligen tillämpat nr 2 (med varierande framgång på wd...), men tycker #ett kan vara tillräckligt bra, nu när du börjat tillämpa det - om andra kanske skulle protestera, så är det väl fritt fram för den som vill, att göra enligt #två i ett nästa steg. #Tre tycker jag blir varken hackat eller malet, utom i de fall särskiljningen är direkt felaktig, med t.ex fel landskap (ekonomisk zon som ser ut som vore det fel kommun, är gränsfall, men så många, att jag inte tycker det kan vara så högprioriterat att snygga till dem, men kanske ett skäl till att i de fallen välja #två). Taxelson (diskussion) 16 juli 2017 kl. 19.49 (CEST)Svara
Då gör jag enligt #ett. Det är snabbast. #tre gör jag när artikelnamnet innehåller (klippa), det är i de flesta fall en ö. Klippa är en benämning som känns främmande i Östersjöns skärgård. Kan passa på att nämna att jag (dvs KitayamaBot) åtgärdar ekonomiska regionsallad "ekonomiska regionen Raseborgs ekonomiska region" när jag stöter på den. Kitayama (diskussion) 16 juli 2017 kl. 21.44 (CEST)Svara
@Kitayama: Bra det! Själv håller jag på med en första del av en stor tvåstegsuppdatering av öar i insjöar och vattendrag i Finland, så att jag nu kör igenom en lista på 29k artiklar (den får natten på sig), och för de som skriptet klarar att fixa (hälften?) skapar det en uppdaterad version på min hårddisk, som jag avser ladda upp med AWB i morgon. Det betyder att jag riskerar att ogöra uppdateringar som sker i någon av dessa artiklar mellan det att den nya versionen skapas "offline" i natt och sparas i morgon. Det bör inte vara särskilt många insjööar i Raseborg, men jag ska kolla dessa särskilt efter att jag laddat upp imorgon (det bör vara lätt att se vilka i KitayamaBots bidragslista som inte är senaste efter att jag kört min - så många andra har förhoppningsvis inte redigerat dessa i natt! Taxelson (diskussion) 16 juli 2017 kl. 22.12 (CEST)Svara
@Kitayama: Har nu startat uppladdningen av 22k och körde om de tre kommunerna i Raseborg nu vid kl 9 på morgonen, så förhoppningsvis blir det inga krockar. Taxelson (diskussion) 17 juli 2017 kl. 09.30 (CEST)Svara
Jag har nog ofta använt #tre när jag skapat artiklar, ofta är ju namnet på ön identiskt med namnet på en by, en gård eller ett fiskeläge på ön, och jag tycker i allmänhet att de kan beskrivas i samma artikel. Då tycker jag socken/kommunangivelse är bättre som åtskillnad. Dubbla särskiljningar (näs i Boxholms kommun) försöker jag undvika, men i det här fallet känns det acceptabelt, så länge det inte dyker upp några andra objekt med snarlik betydelse - om (ö i Boxholms kommun) är en by och en ö och (herrgård i Boxholms kommun) är en herrgård som tidigare var en by är det ju direkt olämpligt med den typen av särskiljningar. Många halvöar är före detta öar som landhöjningen skiljt åt och då tycker jag också att särskiljningar baserat på naturtyp bör undvikas.FBQ (diskussion) 16 juli 2017 kl. 22.07 (CEST)Svara
@FBQ: Jag tror vi talar om lite olika situationer. Detta är alltså i de fall där Lsjbot har skapat en onödig grensida och en artikel med en suboptimal och därtill med, som det alltså visat sig, en onödig särskiljning. Då antalet sådana artiklar är väldigt stort är frågan här hur man städar så att det blir rätt och tillräckligt bra på ett effektivt sätt. När man själv skapar artiklar bör man givetvis tänka efter vad som är det optimala särskiljningsledet om ett sådant behövs. Taxelson (diskussion) 16 juli 2017 kl. 22.19 (CEST)Svara
Ok. Ja, det går ju alltid att ändra särskiljningarna vid något senare tillfälle. Jag antar ett är ett digert jobb med grensidorna att beta av.FBQ (diskussion) 16 juli 2017 kl. 22.32 (CEST)Svara

Tundraklimat i Medelhavet, på Kanarieöarna och i södra England

redigera

När jag förut har hittat felaktiga klimat, t.ex. tropiskt klimat på Island, har temperaturerna verkat vara rätt, och endast benämningen på klimatet fel. Med tundraklimat på fel ställen, som jag hittade i går, visar det sig att det istället är fel temperaturer och benämningen som hade varit rätt, ifall temperaturerna hade varit så låga som det står i artiklarna. Se t.ex. Kingston (parish i Storbritannien, England, West Sussex): Tundraklimat råder i trakten. Årsmedeltemperaturen i trakten är 0 °C. Den varmaste månaden är januari, då medeltemperaturen är 0 °C, och den kallaste är augusti, med −1 °C. 28 platser i södra England har enl. Lsjbot tundraklimat.

Spanien, exempel: Playa de Poniente (strand i Spanien, Andalusien, lat 36,72, long -3,54) "Den varmaste månaden är januari, då medeltemperaturen är 0 °C, och den kallaste är januari, med 0 °C." 49 platser i Spanien har enligt Lsjbot tundraklimat. De flesta av platserna ligger vid Medelhavet (de 11 som finns på Kanarieöarna undantagna).

Kreta, exempel: Ákra Pláka (udde i Grekland, Kreta, Nomós Chaniás) Den varmaste månaden är juni, då medeltemperaturen är 2 °C, och den kallaste är januari, med 0 °C. 20 platser på Kreta har enligt Lsjbot tundraklimat.

Kanarieöarna, exempel: Punta de la Tiñosa (udde i Spanien): Den varmaste månaden är juni, då medeltemperaturen är 0 °C, och den kallaste är augusti, med 0 °C. 11 platser (se Spanien) på Kanarieöarna har tundraklimat enl. Lsjbot.

Det var av en slump jag hittade felen i England. Därefter har jag gjort några kontroller för Medelhavet och Kanarieöarna. Det borde rimligtvis finnas liknande fel för andra ställen än dessa, om man ser till alla de platser som Lsjbot har gjort artiklar för. Vilka förklaringar finns det till att det har blivit så här och hur många mer sådana fel kan det finnas? Sjunnesson (diskussion) 10 juli 2017 kl. 08.47 (CEST)Svara

Jag tror att det där är exempel på det som nyss diskuterades i #Hemiboreala klimatzonen, nämligen att köppen-data saknas (och dessutom nasa-data är fel och/eller mycket bristfälligt). Ingen av källorna har väl (vettiga) data för hav, och när det blir öar, uddar etc objeket i havet har det upenbarligen blivit helknas, och Lsjbot borde förstås inte ha försökt sig på att beräkna klimattyp, åtminstone inte på de data nasa erbjuder. Taxelson (diskussion) 10 juli 2017 kl. 09.26 (CEST)Svara
Ja, så måste det vara. Nu kan jag tillägga att när jag ser på en av de här platserna i Spanien med tundraklimat, Cap Salou, ser jag följande: "Den högsta punkten i närheten är Playa El Miracle, 980 meter över havet" och när jag sedan tittar på Playa El Miracle så ligger den vid havet, precis som man kunde vänta. Alltså har Lsjbot lyckats med 2 grava fel av olika slag i samma artikel. Sjunnesson (diskussion) 10 juli 2017 kl. 09.39 (CEST)Svara
Ca 30 artiklar länkar till Playa El Miracle, de flesta som högsta punkt. Suck. Taxelson (diskussion) 10 juli 2017 kl. 09.59 (CEST)Svara
Dessa felaktiga "hgsta punkt" är fixade nu. Taxelson (diskussion) 10 juli 2017 kl. 10.20 (CEST)Svara
Det fram går rätt tydligt av den här kartan (som kan ses tills någon krattar wp:Sandlådan) att det är fyra områden, antagligen enstaka "pixlar" på NASA:s temperaturkarta där temperaturen har blivit "nollad" och därför har tolkats som "Tundraklimat". --Larske (diskussion) 10 juli 2017 kl. 10.11 (CEST)Svara
Tillägg: Om man sorterat tabellen i Sandlådan ser man att det är 28.2N/14.1V, 36.7N/3.5V, 37.2N/7.2N och 41.1N/1.2Ö som är de koordinater inom Spanien som tycks ha fått fel temperaturdata. --Larske (diskussion) 10 juli 2017 kl. 10.19 (CEST)Svara
Just det. Petscan för berörda Spanien-artiklar. Man kan göra motsvarande för andra länder som inte ska ha tundra. Hittar inga i Frankrike och Portugal och bara det inte orimliga Sonnighorn i Italien. Taxelson (diskussion) 10 juli 2017 kl. 10.33 (CEST)Svara
Det är nog de platser med årsmedeltemperaturen 0º som ska misstänkas för att ha råkar ut med nåt "datafel". Sonnighorn har -1º som medeltemperatur. Det där med 0 kan vara ett fel i källan (NASA:s datafil) eller något om har uppstått "på vägen" i Lsjbots bearbetning. En variabel som initierats till 0 och som sedan av någon anledning inte har fått något värde tilldelat sig. --Larske (diskussion) 10 juli 2017 kl. 11.16 (CEST)Svara
Finns 20 med tundraklimat på Krets sydkust och 11 på ett par ställen i Irland. Skettlandsöarna och Färöarna har tundraklimat mer eller mindre genomgående. Taxelson (diskussion) 10 juli 2017 kl. 10.46 (CEST)Svara
Enligt Färöarna#Klimat är Färöarnas klimat atlantiskt, och här visar det sig hur ett systematiskt fel på några enstaka grader i Nasas modell (skilnaden mellan mark- och lufttemp?) ger ett helt annat klimat i Lsjbot-artiklarna. Detta är ett område som borde prioriteras för att ta bort klimatdata (sedan har färöarna dessutom bedrövliga koordinatdata, men det är en annan historia). Taxelson (diskussion) 10 juli 2017 kl. 11.36 (CEST)Svara
Gemensamt för de fyra områdena i Spanien är att de ligger precis där gränsen mellan land och hav går. Jag tittade i NASA:s fil för medeldagstemperaturer, den med den högsta upplösningen (0.1º), och såg att "rutorna" där är angivna med koordinater som till exempel 36.75/3.45 vilket rimligen ska tolkas som 36.7–36.8/3.4–3.5, medan Lsjbot verkar ha avrundat såväl punkten 36.693.../3.468... som 36.723.../3.521... i ett område med "Tundraklimat". I Nasafilen har just punkten 36.75/3.45 värdet 99999 (=hav) medan de två intilliggande 36.75/3.35 och 36.75/3.55 har 14.96063 respektive 14.40945 som medeltemperatur. Möjligen har LjsBot stött på havet och kan då ha missat att det inte finns någon temperaturuppgift och ha använt någon egen variabel som initierats till 0 men inte fått något "riktigt" temperaturdata. Hinner tyvärr inte gräva mer i detta nu. --Larske (diskussion) 10 juli 2017 kl. 11.08 (CEST)Svara
Finns det någon vettig förklaring till hur en strand vid havet kan bli "högsta punkt"? Hade det varit enda Geonames-punkten nära ett 980 meter högt berg hade jag köpt att det blivit så men så är inte fallet här. -- Innocent bystander (diskussion) 10 juli 2017 kl. 11.51 (CEST)Svara

Jag har tagit bort klimatavsnittet för de ovan nämnda områdena nu. Finns omkring 30k med länk till Tundraklimat och geobox. Många är säkert någorlunda rimliga, men många är det inte, och särskilt inte i de fallen då referens till Köppen saknas. Då det emellertid verkar finnas konsensus för generellt borttag av klimatdata har jag för avsikt att ta bort det ur alla med robotmall som påstår "tundraklimat råder". Köppen-kartan påstår för övrigt tundraklimat på södra island, där da:Island#Klima knappast är förenligt därmed. Taxelson (diskussion) 10 juli 2017 kl. 23.57 (CEST)Svara

Här är en karta som visar koordinaterna för alla 31 609 artiklar som har mallen {{Robotskapad}} och länkar till artikeln Tundraklimat. Jag stöder borttaget av "Tundraklimat råder..." i dessa artiklar, men samtidigt vore det bra om vi kunde gå till botten med anledningen till varför det blivit som det blivit eftersom den kan ha påverkat klassificeringen av klimat även i andra artiklar där det inte är lika uppenbart fel som här där vi har 113 artiklar mellan 15º S och 15º N (435 mellan 30º S och 30º N och 1 697 mellan 45º S och 45º N) vars klimat klassats som tundraklimat. --Larske (diskussion) 11 juli 2017 kl. 06.30 (CEST)Svara
En möjlig felkälla är i mycket kuperade landskap, där platser vid en smal kustremsa vid exempelvis en fjord eller motsvarande påstås ha det klimat som råder på i de omgivande bergen. Tyckte mig se någon artikel med tundraklimat som kan ha berott på det i södra Chile. Detta fenomen torde kunna inträffa även för andra klimattyper där man har branta berg. Taxelson (diskussion) 12 juli 2017 kl. 18.16 (CEST)Svara

Har nu tagit bort klimatuppgifter samt temp och nederbörd från dessa 32k artiklar med Taxelbot (samt ett mindre antal halvautomatiskt från detta konto). Återstår nu 19 artiklar som har geobox och länkar till tundraklimat. De flesta på Island, som Sjunnesson bearbetat. Jag är som jag sagt ovan tveksam till köppen-kartans klassifisering av Islands kustområden. Kanske något att överväga i en del av dessa också? Taxelson (diskussion) 12 juli 2017 kl. 17.57 (CEST)Svara

@Taxelson: Bra gjort! När det gäller Island skulle jag föreslå att du tar bort alla utom de 4 i Västfjordarna. Möjligen kan det stämma att det kan vara tundraklimat där. Sjunnesson (diskussion) 13 juli 2017 kl. 09.30 (CEST)Svara
@Sjunnesson, Larske: Jag tog bort alla tundraklimat på island, för oavsett hur det är, så duger uppenbarligen inte källan för att visa det. Men jag såg i historiken för Stykkiseyjar från början angavs ha tropiskt klimat. Kan du, Larske, kanske se om det kanske finns mer tropiskat klimat på oväntade ställen? Taxelson (diskussion) 13 juli 2017 kl. 12.24 (CEST)Svara
Ser nu att det är ett obetydligt antal artiklar med geobox som länkar till tropiskt klimat, så det verkar vara fixat. Taxelson (diskussion) 13 juli 2017 kl. 12.32 (CEST)Svara
Jag har hittat flera platser i norra Afghanistan som t.ex Daryā-ye Yārkh Darah, som har "subarktiskt inlandsklimat" länkat till subarktiskt klimat. Även om temperaturerna eventuellt faller inom detta känns det inte som en självklar beskrivning dessa områdens klimat i Afghanistan. Inlandsklimat är det, men "subarktiskt" känns inte riktigt som rätt ordval. Kartan över subarktiskt klimat visar heller inte att det finns något sådant i Afghanistan. Kanske är dessa också ett fall där klimatdata kan tas bort med bot? Höstblomma (diskussion) 19 juli 2017 kl. 20.33 (CEST)Svara
Också några platser i Bulgarien har detta, t.ex Zjltusja. Höstblomma (diskussion) 19 juli 2017 kl. 20.38 (CEST)Svara

Grensidorna

redigera

Jag avstår medvetet från att länka till platser med särskiljningsledet "kommunhuvudort", men detta brukar "rättas" av andra användare. Är det inte dags att avskaffa förgreningssidorna där det bara finns två sidor, en för kommunen och en för dess huvudort? Tostarpadius (diskussion) 15 juli 2017 kl. 21.30 (CEST)Svara

Känn dig fri att sätta igång! Det svåra kan vara att visa att "kommunhuvudorten" existerar öht ibland. Se Wikipedia:Wikipediafrågor#Redundans för ett knivigt exempel. -- Innocent bystander (diskussion) 15 juli 2017 kl. 22.17 (CEST)Svara
Absolut, om det bara finns kommunen och huvudorten bör orten ligga under huvudnamnet istället för en grensida. YesDi (diskussion) 15 juli 2017 kl. 22.39 (CEST)Svara
Mja, så enkelt är det inte. I USA ligger oftast kommunen under huvudnamnet. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juli 2017 kl. 09.28 (CEST)Svara
Eftersom jag inte är administratör för tillfället åtar jag mig inte uppdraget. Dessa så kallade rättelser av länkar borde dock omedelbart upphöra. Tostarpadius (diskussion) 16 juli 2017 kl. 09.44 (CEST)Svara
Nej, så länge länkarna är markerade som länkar till grensidor kommer de fortsätta rättas. Även om du inte är administratör kan du märka upp onödiga grensidor för radering och lägga in flyttmallar i artiklarna. När sidan är raderad, kan flytten genomföras av vemsomhelst. -- Innocent bystander (diskussion) 16 juli 2017 kl. 10.02 (CEST)Svara
En fråga om grensidan Garsten som pekar på en kommun och en kommunhuvudort. Hur borde detta vara? Jag skulle vilja ge huvudnamnet till kommunen och döpa huvudorten till Garsten(ort), inte skapa grensida, utan bara länka till orten från kommunsidan. Det känns för mig naturligare att man hamnar på kommunen först och sedan går vidare till orten än tvärtom. (Helst vill jag ha en artikel för ort och kommun i detta fall, men där har jag konsensus emot mig och det respekterar jag.) Så två artiklar - men hur ska artikelstrukturen vara? Kitayama (diskussion) 17 juli 2017 kl. 23.20 (CEST)Svara
Om du vill ha en enkel regel som passar alla artiklar, så tycker jag du ska ge upp direkt. Det är inte så det funkar. Här har svenska kommunhuvudorten ingen WD-koppling, trots att det åtminstone finns en artikel om samma sak på cebuano. Kommunartikeln är kopplad till ett WD-objekt som sägs beskriva kommunen. d:Q683068. Sedan finns det ett andra objekt som också sägs beskriva en österrikisk kommun med namnet Garsten: d:Q21880128. Jag börjar med att sortera ut om det förstnämnda WD-objektet verkligen är kopplat till artiklar om kommunen. Det verkar stämma med Wikipedia i de fall jag kan kontrollera: tyska, engelska, franska, holländska och svenska. Det som uppenbart inte stämmer är Cebuano, som handlar om kommunhuvudorten. Jag börjar med att byta ut Cebuano-länken till kommunartikeln. Det gör jag genom att här ta bort kommunhuvudort-länken och sedan slå ihop "merga" de två nämna WD-objekten. Sedan rensar jag bort sådant i objektet som bidde fel. Dubbla geonames-länkar och etiketten på svenska. Dubbla höjden över havet var också onödig. Nu är kommunartiklarna på både cebuano och svenska rätt kopplade. Nu gäller det att få fram om "orten" Garsten verkligen existerar i verkligheten. Av kartor ser det ut som så är fallet. Det är dock ofta inte tillräckligt. Men när jag tittar i tyskspråkiga Wikipedia finns där en lista över kommunens orter. Garsten listas där som havande drygt 2000 av kommunens dryga 6000 invånare. Det är därför bekräftat att orten finns på riktigt utanför Geonames samt svenskspråkiga och cebuanospråkiga Wikipedia. Tyska Wikipedia har dock ingen artikel om orten. Det finns därför inget att interwiki-länka med förutom cebuano-artikeln. Jag kopplar därför samman dessa två artiklar i ett nytt objekt. När det här objektet har länkar till både svenska och cebuano lägger jag in påståendet "P31:Q486972" (Instans av:samhälle [i betydelsen befolkad plats]) och land:Österrike.
Nu är det dags att radera grensidan. Gör det först och vänta ett par minuter! Därefter kan du flytta kommunartikeln till detta uppslag. (Jag håller med om att kommunartikeln funkar som huvuduppslag här.) Raderar du grensidan genom att flytta över den, finns risken att kommunartikeln kommer att få ta över grensidans interwiki pga eftersläpningar på Wikidata. Nu kan du också flytta kommunhuvudortsartikeln. De här sista stegen kan jag inte göra, jag kan inte radera sidor, så det lämnar jag kvar till dig! -- Innocent bystander (diskussion) 18 juli 2017 kl. 08.42 (CEST)Svara
Jag har inga synpunkter på vilken sida som äger företräde i de enskilda fallen. Det är de onödiga grensidorna jag vill ha bort och de irriterande "rättelserna" jag vill ha stopp på. Om länken går till orten eller kommunen spelar oftast ingen större roll. I många fall skall de säkert gå till kommunen, precis som de i Sverige ofta skall gå till socknen/församlingen och inte till kyrkbyn. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2017 kl. 15.16 (CEST)Svara
En del har en finess installerad som gör att länkar till grensidor lyser med en särskild färg. Det är därför dessa länkar rättas. Det effektivaste sättet att få stopp på det är att ta bort dessa grensidor. -- Innocent bystander (diskussion) 19 juli 2017 kl. 16.01 (CEST)Svara
Jag har själv denna finess och uppskattar den verkligen. Just i dessa fall länkar jag dock medvetet till grensidan för att underlätta den dag den tas bort. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2017 kl. 17.41 (CEST)Svara

Tärnhällan - nytt vägledande sffr-beslut om radering av mycket liten ö (0.2 ha)

redigera

Sffr/Tärnhällan har givit att öar som Tärnhällan (0,2 hektar, verifierad och påfylld med data) <tillägg dag=2017-08-01>inte är automatiskt relevant för egen artikel</tillägg>. Det påpekades av flera användare att beslutet inte ska påverka öar över 1 hektar (någon sådan får i så fall prövas i ett nytt ärende). Det framgår också att om något ytterligare hade funnits att skriva om ön utöver dess läge och utsträckning hade den ansetts relevant. Beslutet tolkar jag som att vi med lite större frimodighet kan rensa bland de minsta öarna, uddarna, reven och grunden (de senare är generellt svagare än de verifierbara öarna). Det kan diskuteras om den ungefärliga relevansgränsen går vid 0.2 ha, 0.5 ha eller 1 ha. Min tolkning är att 1 ha är en rimlig tolkning: Öar mindre än så kan raderas såsom ej uppfyllande relevanskriterierna. Taxelson (diskussion) 31 juli 2017 kl. 15.01 (CEST)Svara

Ja, på ett sätt tycker jag väl att det är lite synd. Jag gick ju för ett tag sedan igenom verket Sveriges öar och skrev och fyllde på om öar som 2013 hade bofast befolkning. Jag hade haft för avsikt att gå igenom de öar (omkring 30) som hade bofast befolkning 2002 men inte 2013. Sedan har ju det verket svagheten i att endast öar som saknar fast broförbindelse finns med. Dessutom listas alla öar som haft bofast befolkning efter 1900 men inte har det idag, många av dem är uppenbart mer relevanta än många av de som idag har bofast befolkning genom sin historia men som många var ganska summariskt beskrivna och jag inte hade tid för alltför mycket annat letande fick det bero. Hade varit skönt att få möjlighet att verifiera att det inte missats några mindre öar med en rikare historia. Samtidigt förstår jag ju att städarbetet måste fortskrida. Lsjbot hade ju för övrigt inte hunnit skriva om några öar i Sverige så det är bara rödlänkarna som försvinner i alla fall. Men nackdelen är ju att en del öar nu flyttas i samband med att grensidorna raderas och att öarna sedan får flyttas på nytt för att göra plats för nya grensidor. Men jag kommer inte att ha tid att göra något åt svenska öar den närmaste tiden i alla fall (gotländska öar är något jag tror att jag alla fall kommer att skriva om närmaste halvåret) och jag förstår som sagt att städarbetet behöver fortskrida.FBQ (diskussion) 31 juli 2017 kl. 23.50 (CEST)Svara
@FBQ: jag tror inte att motsvarande någon sådan ö är i riskzonen. För att hysa fast befolkning behöver den nog vara (betydligt) större än 1 ha. Ibland kan det stå någon sommarstuga på en sådan liten ö om den ligger i en insjö, men det är trångt: I havet blir många mer eller mindre överspolade. De flesta raderingskandidater har storleksordningen av en villatomt, ibland mindre. Skulle någon så liten ö i något fall mot förmodan finnas med i ett verk motsvarande det du nämner vore den ön självklart relevant. Dessutom är Lsjbots artikelbestånd långt ifrån fullständigt. Det är inte sällan många pytteöar fått artikel, men någon större intill inte fått det. Men även mycket små öar kan i vissa fall vara relevanta, t.ex Raunioluoto (ca 400 m2). Taxelson (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 09.16 (CEST)Svara
Jag blev ju visserligen förvånad över hur många små öar som hade bofast befolkning, Lilla Småholm, Söderköpings kommun har en yta av på 2400 kvadratmeter eller 0,24 hektar. Men visst, de är få, historiskt har ju vanligen någon form av bete eller brukningsbar mark behövts för att öarna skall ha varit brukade. Det finns ju fiskeläger och fyrar med fyrvaktarbostäder som är undantag som borde vara relevanta ändå men trots allt är de nog även de ganska få på så små öar. Visst har även jag upptäckt att många större och mer betydande öar har saknats i geonames medan pytteöar i närheten funnits med. En ordentlig inventering vore inte så dumt men det kommer ju att ta tid och arbete och städningen behöver ju rulla på.FBQ (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 14.28 (CEST)Svara
Relevansgränsen 1,0 ha gäller ju bara om det inte finns något av intresse att skriva om. Taxelson har hittat skär som utgör gränspunkter, jag hittade ett pytteskär med en 18 m fyr på. Dessa är relevanta pga deras "funktion" och är inte diskvalificerade pga storleken. Det innebär att om det i boken Sveriges öar eller annan källa finns något att skriva om en liten holme, så är den artikeln relevant. Under min städning av botskapade svenska förgreningssidor har jag ju hittat ett antal öar med källa Sveriges öar. De är givetvis kvar (ingen artikel har raderats i den städningen, bara förgreningssidor med rödlänkar). I många fall så har jag kompletterat den befintliga artikeln med koordinater, så effekten av städningen blev något förbättrade artiklar! Kitayama (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 14.38 (CEST)Svara
Jag har nog skapat stor del av öarna med Sveriges öar som källa eller så är det artiklar jag utökat. Jag tackar för hjälpen med koordinaterna. Som jag påpekade skrev jag dock aldrig om öarna som avfolkats mellan 1900 och 2013 - de är många fler än de som ännu har bofast befolkning och i många fall mer relevanta. Jag såg att en del av dem var rödlänkar skapade av lsjbot. Men sedan är givetvis när jag eller någon annan får tid att skapa artiklarna, och hur mycket merabete det innebär att vänta på det.FBQ (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 15.54 (CEST)Svara
I många fall finns rödlänkarna kvar i historiken, men då är ofta särskiljningen mindre bra, och Lsjbot-koordinaterna för svenska öar är oftast så trubbiga att det är tveksamt vilken nytta man skulle ha av dem. Taxelson (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 15.57 (CEST)Svara
Nej du har kanske rätt i att det är lika bra att början från början när det blir så dags.FBQ (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 17.01 (CEST)Svara

@Taxelson: Det saknas några viktiga ord i den allra första meningen i ditt första inlägg i denna tråd. Vad är det som SFFR har givit? --Larske (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 20.07 (CEST)Svara

@Larske: Tack för påpekandet. Har försökt fullborda meningen nu. Taxelson (diskussion) 1 augusti 2017 kl. 20.24 (CEST)Svara

Nästan en hektar och med handskriven utförligare beskrivning borde väl behållas?

redigera

@Kitayama: Jag återställde just Berggrund (Finström, Åland) då jag inte tycker att det är självklart att den artikeln ska raderas, då någon (Esquilo) lagt en hel del arbete på att beskriva den. Själv tolkar jag inte 1 hektar som en strikt brytpunkt vid 1.0 hektar, utan det kan bero lite på sammanhanget. Taxelson (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 10.39 (CEST)Svara

I just det fallet är arean inte heller helt entydig. Tillsammans med Aspgrund och Aspkobben blir arean nästan tre gånger så stor. Men jag kommer inte att protestera ifall den raderas. /ℇsquilo 6 augusti 2017 kl. 10.54 (CEST)Svara
Hmmm... Jag var för nitisk. Rätt att återställa. Kitayama (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 11.45 (CEST)Svara

mall:Botradera

redigera

Jag har nu skapat {{Botradera}} att kunna anbringas på sådana artiklar som en bot säkert kan avgöra är en raderingskandidat. Jag har särskilt funderat över säkerhetsriskerna med en sådan mall och tror jag kommit på en lösning. Det behövs en kombination av lista och mall. En säkerhetsrisk kan förstås vara vandaler som lägger in mallen oupptäckt, men minst lika stor är risken att om mallen tas bort och artikeln byggs ut eller ersätts, den fortfarande står med i listan. Så om man raderar med bot på vad som har mallen öppnas för vandaler, och om man raderar på vad som står i listan riskerar manuellt arbete att köras över. Med petscan kan man skapa en aktuell lista där endast artiklar som både finns i listan och har mallen finns med.

Om man lägger till den med "ordinarie funktioner" i AWB behöver man sedan göra en länklista av den lista matade AWB med. Om man som jag planerar att göra, kommer att lägga in mallen i samband med mina "tvåstegs-körningar", där jag först skapar de nya versionerna lokalt och sedan laddar upp dem med awb, ska jag förstås skapa listan i första steget och kan ladda upp den innan jag startar uppladdningen med awb.

@Larske, Fluff, Kitayama: Jag vill gärna ha synpunkter på upplägg och mall innan jag börjar använda den. Taxelson (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 10.31 (CEST)Svara

Jag kan för lite om arbetssättet med petscan (som jag aldrig använt) och ladda listor via awb (som jag heller aldrig gjort). Kan bara de enklaste funktionerna i awb, vilket hittills har varit tillräckligt för mina behov. Jag säger därför pass. Kitayama (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 11.14 (CEST)Svara
Ja, det verkar lite knepigt för oss som är vana att redigera för hand. Kan du skriva en liten guide om hur man går till väga? bbx (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 11.37 (CEST)Svara
@Bbx: Detta berör nog bara botförare. Andra kommer väl möjligen att se att mallen satts på något man råkar ha i sin bevakningslista för att man gjort någon mindre ändring - har man gjort en större ändring borde inte mallen läggas öht! Skulle man då tycka att mallen är felaktigt ditsatt, så kan man behöva tala om för vederbörande botägare att dess bot gör dumheter. På något annat sätt ser jag inte att det skulle beröra "vanliga" användare alls. Jag hoppas snart ha ett skript igång för att köra en provserie, så vi kan utvärdera. Hittar man i sitt vanliga arbete en botartikel som behöver raderas är det förstås som vanligt {{radera}} som gäller om man inte har behörigheten att göra det själv. Problemet som jag vill kunna hantera illustreras av att det exempelvis ligger över 3000 artiklar i Kategori:Öar i Finland mindre än 0,1 hektar som i princip alla är raderingskandidater, men om man skulle sätta {{radera}} på alla dem, så skulle ju systemet bryta ihop, vilket alltså är anledningen till att det behövs en särskild mall och rutin. Taxelson (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 12.21 (CEST)Svara
Vad handlar det om för omfattning i antal artiklar som är "raderingskandidater". Jag gissar att det är "tusentals". De måste i så fall botraderas med något principbeslut som grund. Det finns ingen möjlighet att de ska kunna granskas artikel för artikel, endast artiklar som har redigerats av någon icke-bot kan vi kosta på oss att granska manuellt. Så vad betyder "kandidat" i "raderingskandidat"? De artiklar som har skapats och redigerats uteslutande av botar och som uppfyller kriterier enligt ett principbeslut, till exempel en ö med area mindre än X (som är botskapad och enbart botredigerad), tycker jag kan botraderas direkt utan att de behöver tas upp för vidare diskussion via någon "kandidatlista" eller förses med någon "kandidatmall". Det blir bara en massa onödiga steg. Principbeslutet måste givetvis vara extremt väl dokumenterat och ha en konsensus bortom all tvekan och körningar kanske ska göras områdesvis med paus emellan för en kontroll att resultatet blev det förväntade. Mall för "raderingsKANDIDAT" borde därför bara behövas för artiklar som kan behöva en manuell bedömning därför att de är manuellt redigerade.
  • Är syftet med mallen och/eller listan att skapa en "överblick" över vad som (snart) kommer att raderas vilket ger en chans att trycka på ett nödstopp innan själva raderingsjobbet startar? Det kan ju vara en rimlig försiktighetsåtgärd mot kodningsfel, men tiden från skapande av mall/lista till radering bör vara kort.
  • Hur länge bedömer du att en artikel som aldrig har redigerats manuellt kommer att vara "mallad" innan den botraderas. Om tiden är kort är risken för av vandaler inlagda mallar liten. Om tiden är lång, vad är skälet till det?
  • Hur länge bedömer du att en artikel som aldrig har redigerats manuellt kommer att vara "listad" innan den botraderas? Om tiden är kort är risken för att någon icke-bot hinner lägga in något relevant i en listad artikel liten. Om tiden är lång, vad är skälet till det?
  • Är skälet till "både mall och lista" enbart till för att försvåra för vandaler som måste ändra i både mall och lista för att vandalismen ska lyckas? I så fall kanske vi kunde titta på att i stället förse mallen med någon "hemlig nyckel/kod" som är unik per artikel som gör att roboten när den ska utföra raderingen även kan verifiera att det är roboten själv som har stoppat in mallen i artikeln.
  • Vad är det för "nya versioner" du skriver om när det gäller artiklar som ska raderas?
Du kanske skulle kunna göra en punktlista med alla de olika stegen i planen/upplägget, från "beslut om kriterier för radering(skandidat?)" till "utförd radering", så att det blir lite enklare att förstå vad du menar med "ordinarie funktioner", "tvåstegs-körningar", "listan", "ladda upp"(var?) och "uppladdningen"(av vad, mallen?).--Larske (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 11.51 (CEST)Svara
@Larske: Det handlar om många (tio)tusentals artiklar. Det problem jag vill lösa är att kunna raderingsmalla artiklar som skriptet själv kan avgöra uppfyller kriterierna för radering. Skriptet kan emellertid inte själv utföra raderingen. Den metod jag använder generellt vid bearbetning av Lsjbotartiklar är att jag med ett skript (php) lokalt på min dator (virituell server) uppdaterar var och en och sparar för senare uppladdning med AWB om den inte hittar något som indikerar att skriptet inte kan fixa artikeln själv: i de fallen läggs den istället en manuell lista. När det gäller öarna i Finland, som är vad jag har för ögonen just nu, är det t.ex vanligt att skriptet för en Lsjbotartikel kan avgöra att det t.ex finns en öpolygon med en area (långt) under 1 ha. En sådan ö skulle boten då kunna kolla att 1. Saknar (väsentliga) manuella redigeringar 2. Endast ligger i en kommun 3. Saknar bild (ev 4.kolla att inte fiwp, enwp... har artikel på eller mycket nära ön: då finns antagligen något på den som gör den relevant), och i så fall lägga på redigeramall och anteckna den i listan.
Tidsutdräkten kan jag inte svara på: Det beror väl på vem som kan utföra raderingar med bot: jag vet själv inte hur man gör. Kanske behöver man anlita ett botkonto med högre behörighet för att skona SÄ? Men när man håller på med ett område är det inte ovanligt att man flyttar om och det är då lätt hänt att man interfererar med vad boten just gjort, så tidsutdräktens längd kan nog inland ställa till problem även om det bara skulle handla om timmar.
En token-lösning är säkert möjlig, men begränsar möjligheten att lägga in mallen med olika metoder, exempelvis med awb utan "external processing". Dessutom är jag inte okunnig om hur man gör...
Så steg för steg tänker jag mig:
  • 1. Skriptet på min dator kör igenom en lista med artiklar och identifierar en artikel som inte uppnår relevanskriterierna enl ovan och lägger då till mallen i den versionen för uppladdning med awb som skapas lokalt.
  • 2. Skriptet skapar samtidigt en post i listan som ska matchas med hjälp av Petscan (färdig länk bör finnas överst i denna lista) i steg 5
  • 3. Ladda upp listan på lämplig undersida som specificeras i avsedd mallparameter
  • 4. De bearbetade lokala artikelversionerna laddas upp med awb.
  • 5. Någon tar sig an själva raderingsarbetet i enlighet den petscanlista som hn själv tar fram i enlighet med i samma lista bifogad länk.
Jag avser köra en testbatch så snart jag hinner, kanske ikväll. Taxelson (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 13.35 (CEST)Svara
Tack, då förstår jag lite mer av hur du tänkt. Att testa hela förloppet, inklusive raderingen, i liten skala (=några hundra artiklar kanske) innan alltför många artiklar bearbetas är nog en bra idé. Kriterierna verkar inte helt frysta än, men jag tror att det är viktigt att de blir det och att de dokumenteras tydligt och entydigt. Formuleringar som "väsentliga", "eventuellt", "mycket nära" och liknande som måste tolkas bör undvikas.
Jag är övertygad om att du kommer att få till städningen bra för de finska öarna, men är samtidigt lite orolig för att ingen kommer att orka göra samma noggranna arbete för alla andra länder som har försetts med en massa rev och andra naturformationer som inte bedöms som relevanta. --Larske (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 14.54 (CEST)Svara
Det kan finnas vissa svårigheter med att få ett principbeslut med konsensus. Ni är få som både är tillräckligt insatta i problemen med botartikelbeståndet och är tillräckligt tekniskt kunniga för att förstå vad botradering innebär. De diskussioner som förts på SFFR och Bybrunnen spretar i lite olika riktningar. När det gäller rev nära kanalöarna röstade jag själv mot radering, men var då inte tillräckligt medveten om de gigantiska bristerna i botartikelbeståndet. Enligt senaste SFFR tycks det finnas konsensus för att radera öar under 1 ha, andra gränser måste sättas upp för andra naturtyper. Jag litar starkt på er som lägger tid och kraft på städningsprojektet eftersom jag följt hela diskussionen och därmed vet hur seriösa och genomtänkta alla åtgärder är. De enda reservationer jag vill lägga in är förutom manuellt redigerade artiklar och artiklar med interwiki annan än cebuano, även sådana artiklar som är länkade från andra artiklar på svwp som inte är robotskapade. /Ascilto (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 15.39 (CEST)Svara
Det vore kanske bra om det script som sätter mallen Botradera kunde sätta t ex en åtgärdskategori t ex "Robotskapade artiklar som ska utredas 2017-08" för de fall som INTE får botraderas, t ex i de fall som Ascilto nämner ovan. Jag kan tänka mej att ägna tid åt att ta hand om en sån åtgärdskategori och manuellt avgöra om de ska behållas eller raderas. Oftast ska de ju behållas, men ibland kan t ex en länk från annan artikel på svwp avse ett annat objekt än artikeln och då kan det fortfarande vara OK att radera. Ofta ska ju då också länken fixas etc. Typiskt wikitomtejobb... En sak har jag lärt mig på den här städningen. Lyfter man på en sten så hittar man tio nya att lyfta på under. Det som verkar enkelt visar sig vara en totalröra av länkar, koordinater, namn etc. Allt är inte botens fel, det finns gott om gamla manuella synder att rätta! Kitayama (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 16.51 (CEST)Svara

Högt belägna rev (speciellt i Kanada)

redigera

Av en slump råkade jag hitta ett isländskt rev som ligger 258 m ö.h., Álftadalsá. Det revet har jag gjort om till älv och då passar det lite bättre med m ö.h. Men sedan tänkte jag att det kanske finns fler sådana rev i olika delar av världen. Jag hittade då Qanţarat al Kabīrah i Irak (i inlandet) 162 m ö.h. När jag sedan hamnade på Kanada finns det mängder av höga rev (speciellt i inlandet). För att nämna några: I Manitoba finns t.ex. Angus Reef 251 m ö.h., Babys Reef 253 m ö.h., Cummings Reef, 215 m ö.h. m.fl, m.fl. I Ontario finns t.ex. Advance Reef 175 m ö.h., Amburgs Reef, 244 m ö.h. Gull Rock Reef, 320 m ö.h. m.fl, m.fl. Jag skulle tippa på att det finns mängder av dessa 'rev' i de robotskapade Kanadaartiklarna. Har 'reef' någon annan betydelse just i Kanada jämfört med övriga världen? Och hur ska vi förfara med dem? Sjunnesson (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 16.58 (CEST)Svara

Jag tror det handlar om malmådror. Yukonterritoriet? Caztorp (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 17.21 (CEST)Svara
I Kanada finns många stora sjöar så det är inte konstigt att det finns rev i dem. Geographical Names Board of Canada definierar "Reef" som "Rocks rising to or near the surface of a body of water." 90.227.175.244 2 augusti 2017 kl. 17.34 (CEST)Svara
Det är ju så att de i svwp kategoriseras som rev. Och om det är klippor som är t.ex. 320 m ö.h. är det inte "Rocks rising to or near the surface of a body of water." Ifall de är så här höga ska de kategoriseras som berg. Sjunnesson (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 17.45 (CEST)Svara
Tex. Angus Reef 251 m.ö.h. når nästan men inte riktig upp till ytan i Lake Winnepegosis 254 m.ö.h. Det stämmer bra med den Kanadensiska definitionen. 90.227.175.244 2 augusti 2017 kl. 17.53 (CEST)Svara
Ja, det är klart att det kan stämma då. Frågan är väl om det är rev enligt svenskt språkbruk. Sjunnesson (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 18.27 (CEST)Svara
Ändringen i Álftadalsá är olämplig eftersom geonames fortfarande används som källa fast till en uppgift som inte alls står där. Geonames en dålig källa redan till uppgifter som faktiskt finns där. Källhänvisningar dit bör bytas mot de källor man använder för att verifiera botartiklar när man tar bort robotmallen. 90.227.175.244 2 augusti 2017 kl. 17.53 (CEST)Svara
Tack för den påminnelsen. Jag har nu lagt till en källa för att det är en älv och inte ett rev. Resten av vad Geonames har stämmer (kanske) på älvens högsta höjd över havet o.s.v. Sjunnesson (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 18.27 (CEST)Svara
Tack också för förklaringen av hur höjdsiffrorna för Kanada har kommit till. Frågan är då om de ska vara rev enligt svenskt språkbruk. Det behöver klargöras. Sjunnesson (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 18.36 (CEST)Svara
Att "Angus Reef" inte skulle vara ett "rev" på svenska kan jag inte förstå. Reef betyder väl just rev, eller hur?
När det gäller vilka landformer i Geonames som Ljsbot har kallat för det ena eller det andra, till exempel rev, framgår det av sidan Användare:Lsjbot/linkfeatures. Där ser vi att såväl T.BAR som H.RF, H.RFX, U.RFU och U.RFSU med sina respektive engelska "förklaringar", har benämnts "rev" i svwp. (H.RFC har benämnts "korallrev"). Olika platser har åsatts dessa koder i Geonames och det är alltså inte Lsjbot som har "hittat på" vad det är för typ av landform det handlar om. Om vi kommer fram till att till exempel U.RFSU borde benämnas på något annat sätt går det lätt att hitta alla de artiklar där den har använts i och med att det finns en kommentar, <!-- U.RFSU -->, som man kan söka efter, i anslutning till länken till rev. Om ingen har varit där och ändrat förstås... --Larske (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 18.59 (CEST)Svara
Det är riktigt. Jag tänkte fel där. Jag känner inte till Kanada och det var värdefullt att 90.227.175.244 har upplyst mig om förhållandena där. Det var det här felen med Island och Irak som missledde mig. Jag tänkte att det kunde finnas fler fel än de två när det gäller rev och det kan det mycket väl göra, fast jag inte tänkte mig för beträffande Kanada. Jag förstår naturligtvis att inte Lsjbot "hittar på", för det kan nog inte boten göra, däremot missleds den då och då av Geonamnes m.m. Sjunnesson (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 19.35 (CEST)Svara
Överkategorin "Kategori:Landformer på havets botten i Kanada" stämmer inte beträffande de flesta av Kanadas rev, till skillnad mot de mallar som finns för världens övriga rev. Sjunnesson (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 19.47 (CEST)Svara
För Kina har jag funnit Nan Tan, 341 m ö h, som markeras som ett grund och kategoriseras i Kategori:Landformer på havets botten i Shaanxi. Namnet översätts av Google till South Beach och är tydligen en sandbank eller liknande i Weifloden, som är en biflod till Gula floden. Detta är något man kan räkna ut från upplysningen att närmaste större samhälle är Weinan, 5,1 km väster om Nan Tan. Weinan är en stad på prefekturnivå med 877000 invånare i stadsdistriktet. I mängden av irrelevanta Kina-artiklar är den om Nan Tan att betrakta som en kuriositet. Roufu (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 23.01 (CEST)Svara
I Syrien, vid gränsen till Irak, 500 kilometer öster om huvudstaden Damaskus, finns revet Qanţarat al Milḩ, 163 m ö.h., Kategori:Landformer på havets botten i Dayr az-Zawr (provins). Revet ligger av Geonames karta att döma på torra land. Samma sak (på torra land) är det med ovannämnda Qanţarat al Kabīrah i Irak 162 m ö.h. (i inlandet på gränsen till Syrien). Sjunnesson (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 05.23 (CEST)Svara
Någon som kan arabiska? Qanţarat verkar betyda akvedukt. Angående rev vet jag inte om det är engelskspråkiga wikipedias definition som är usel eller om begreppen används olika på svenska och engelska. Ett rev är för att citera NE: friliggande eller från land utskjutande långsträckt undervattensgrund, eller en bank som byggts upp av material som transporterats av vågor och strömmar. Revets överyta (topp) ligger så nära vattenytan att bränningar uppstår redan vid måttlig sjöhävning. Exakt formulering är kanske att diskutera men ett rev är dels långsträckt - jämför revel - dels beläget mycket nära vattenytan. Att ange höjden över havet när revet ligger under havsytan på en sjö helt meningslöst, det är ju uppgifter som kan tas bort, det borde ju räcka med att ange vilken sjö det ligger, möjligen även om stora delar ligger över vattenytan eller på större djup men jag tror inte en bot är lämpad att avgöra det.FBQ (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 11.13 (CEST)Svara
Meningen Reefs may be up to 261 feet (80 m) below the surface på engelskspråkiga wikipedia syftar möjligen på korallrev. Korallrev är ju en speciell typ av rev som vanligen har revform men ju egentligen definieras av att det är kolonier av koralldjur som säkert inte behöver ha egentlig revform.FBQ (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 11.16 (CEST)Svara

Lista över rev med höjduppgift

redigera
inlägg hitflyttat från min diskussionssida. --Larske (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 11.57 (CEST)Svara

Hej! Jag undrar om du har möjlighet att köra fram en lista över rev som är högre över havet än en viss höjd, exempelvis 50 m ö.h. Det bör finnas fler än de båda ökenplatserna i Syrien och Irak, samt den på Island och den i Kina. Ett exempel från text i artiklarna "Qanţarat al Kabīrah ligger 162 meter över havet. Den högsta punkten i närheten är Qārat Muşāri‘, 214 meter över havet," visar kanske hur det skulle gå att söka. Det är de fall där m ö.h. nämns för själva revet, "Qanţarat al Kabīrah ligger 162 meter över havet." som är intressanta, inte vilken punkt som är den högsta i närheten. I många fall nämns inte revets höjd i artikeln, och sådana artiklar tas då inte med. Dessutom bör Kanada uteslutas. Jag tror att det skulle gå att hitta fler rev som de fyra nämnda om det går att söka igenom de drygt 5000 botskapade artiklar som har kategorin rev. Jag kan själv inget om programmering, så jag kan inte själv köra ut en sådan lista. Jag kan heller inte avgöra om det är möjligt att göra en sådan. Däremot skulle jag kunna manuellt kontrollera i en eventuell lista vilka rev som ligger i sjöar och utesluta sådana rev. Sjunnesson (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 09.21 (CEST)Svara

@Sjunnesson: Följande tabell innehåller de robotskapade artiklar i kategoriträdet Kategori:Rev efter land som har en höjduppgift, genom texten ligger {{formatnum:\d+}} meter över havet. Eftersom tabellen är sorterbar kan du själv välja vilka höjder, länder och typer av rev som kan vara intressanta att studera närmare.
(Flytta gärna tabellen till någon undersida om den tar för mycket plats här).
--Larske (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 11.57 (CEST)Svara
Hmm, Bar Discoteca Julián Matadero, Bar Discoteca May Day och Discoteca Yoko är nog med tanke på läget snarast just barer och diskotek. Local de Recepciones Rancho Grande är nog någon form av reception.

FBQ (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 12.14 (CEST)Svara

Ja, det verkar troligt att det inte handlar om några "rev". Alla fyra är inlagda i Geonames av samma användare (angenio2) kring årsskiftet 2010/2011. --Larske (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 12.29 (CEST)Svara
Här är en bild på baren Julián Matadero. --Larske (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 12.44 (CEST)Svara
Kamarin är inte heller något rev. Punkten pekar ett område i vad som verkar vara savann i närheten av en ort. Av kartan googlemaps karta förefaller det inte långt därifrån finnas en mindre del av bebyggelsen i Korkitony som kallas Kamorin.FBQ (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 12.32 (CEST)Svara
Det verkar som användaren angenio2 verkar ha tolkat koden T.BAR som bar.FBQ (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 12.41 (CEST)Svara

@Larske: Jag har frågor angående de koder du skrev om i går, närmare bestämt H.RF och H.BAR, som ju båda ska betyda rev. I de flesta fall betecknar de just rev, men jag har hittat artiklar där det inte stämmer.

1/ Revet Moyu Jiao, 80 m ö.h. Om man tittar på Geonames karta ser man att den här platsen inte är ett rev utan en del av en ö. Jag tycker att det är konstigt att Geonames har koden H.RF (som betyder rev), när kartbilden helt klart visar en del av en större ö. Finns det någon annan förklaring än att Geonames helt enkelt har satt fel kod för den här platsen? I så fall kan det finnas andra sådana fel också. När jag har tittat på höjder över 70 meter, eller oftast över 100 meter, är det ofta oklart vad det som beskrivs egentligen ska vara, fast koden vanligtvis är H.RF. Vi behöver nog inte anta att det generellt är någon feltolkning av koderna, för generellt sett verkar de vara rätt. Undantagen bekräftar regeln, och missarna finns hos Geonames.

Ett exempel till: Revet Galþóll, 396 m ö.h., ligger enligt Geonames karta mitt i ödemarken i det inre av Island. Det har koden H.BAR, som också är en typ av rev. På isländska lantmäteriets karta finns inte den här platsen över huvud taget. Galþóll tycker jag absolut ska raderas, beträffande Moyu Jiao är jag tveksam. Om det ska kallas ö istället för rev måste man rimligtvis ha en annan källa än Geonames. Det enklaste även där är kanske att radera? Det är mest beträffande koderna jag har pingat dig, men jag antar att du (och förhoppningsvis fler användare) har synpunkter på förfarandet med artiklarna. När jag gick igenom listan du gjorde hittade jag 18 artiklar som bör åtgärdas, (förutom barer och receptioner som självklart är raderingsobjekt). Och, som jag skrev tidigare, det är ju klart att inte Lsjbot hittar på något själv, utan det är ju i de här fallen den felaktiga koden H.BAR för de nyss nämnda artikelsubjekten som styr, enligt principen "shit in shit out". Sjunnesson (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 16.08 (CEST)Svara

Om en relativt obetydlig sak är skapad utifrån en felaktig kod (och det dessutom saknas verifiering av namnet) kan man med gott samvete radera med motiveringen "felaktig botartikel" om inte annat. Kod och koordinater är det två grundläggande uppgifterna utifrån vilka hela artikeln är skapad. Är någon av dessa uppgifter fel så saknar artikeln faktiskt grund, och behöver i princip byggas från början - eller raderas. Taxelson (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 17.13 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Jag tror att du har hittat pudelns kärna nu. Källan Geonames är helt enkelt för dålig (läs: fel) i ett antal artiklar. Håller helt med Taxelson om när en artikel kan (och bör) raderas, men jag skulle vilja att vi undviker att motivera det med "felaktig botartikel" eftersom det kan uppfattas som att det är boten som är problemet när det som du mycket riktigt konstaterar handlar som "shit in shit out". Skulle därför vilja föreslå "overifierbar artikel", "felaktigt källunderlag" eller något liknande som raderingskommentar. Jag har inget emot om "felaktiga data i Geonames" också nämns i fall som dessa.
P.S. Att "artikeln saknar grund" var ju lite roligt när vi pratar om "rev"  . --Larske (diskussion) 3 augusti 2017 kl. 18.15 (CEST)Svara
Jag har nu betat av listan över de här reven och tagit bort de artiklar där Geonames uppgifter där kod och/eller läge för reven är helt fel. Beträffande Kanada har jag inte kontrollerat närmare, eftersom det finns många sjöar där som ligger på över 100 m ö.h. och även kan ha rev, enligt diskussionen härovan. Däremot är jag tveksam till minst 2 rev i Söderhavet beträffande höjd över havet, eftersom de just ligger i havet. Det gäller främst gäller två rev i Fiji, Thakaumbalavu Reef, 76 m ö.h., enligt Geonames karta Cakaumbalavu Reef, Thakauliku Reef, 76 m ö.h., enligt Geonames karta Cakauliku Reef. Finns det några åsikter om dem? Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 11.42 (CEST)Svara
Jag kan lägga till Naitambathokolailai Reef 62 m ö.h., Fiji, där th inuti namnet stavas med c på Geonames karta. Att th konsekvent har blivit c (eller tvärt om) tycks vara gemensamt för det fijianska namnen, och det kan mycket väl ha blivit så när andra saker än rev beskrivs av Geonames. Vilken stavning är rätt? Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 12.21 (CEST)Svara
Jag har nu sett att det med mindre stil även finns stavning med th på Geonames karta, så det kan vara alternativa stavningar. I så fall gäller frågorna om de här tre reven enbart höjden över havet, om den är rimlig. Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 13.15 (CEST)Svara
Ju mer man tittar, ju mera inkonsekvent ser man att det är. Thakauliku Reef finns endast med stavningen Cakauliku Reef på Geonames karta. Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 14.28 (CEST)Svara
@Larske: och @Taxelson: När det gäller själva definitionen av ordet 'rev' verkar Geonames koder H.REF, T.BAR m.fl. var alltför generösa. Isländska 'sker' (som Selsker), alltså 'sälskär', är 'skär' och inte rev. Men just 'skär' verkar inte Geonames ha någon kod för. Med definitionen undervattensgrund (enligt Nationalencyklopedins ordbok) skulle inget av de rev som räknas upp i listan och som ligger över havsytan (alltså de som inte ligger i insjöar) räknas som rev. Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 15.41 (CEST)Svara

Att ett namn som innehåller ordet rev inte är ett rev enligt ordboken finner man i svenska Hindens rev, som betecknas som ett näs och en ändmorän. Det sticker ju i hög grad upp över Vänerns yta.

Det kinesiska jiāo, skrivet 礁, som ingår i det nu raderade Moyu kiao, har den engelska betydelsen reef men kan också översättas med rock och shoal rock, enligt Google Translate. I sammansättningar kan betydelsen modifieras ytterligare. Moyu utan tontecken eller kinesisk skrift kan ha flera betydelser, bland annat bläckfisk, upplyser en mig närstående person.

Man kan rätta kategoriseringenför Moyu jiao eller som nu radera artikeln.Ingendera gör svenska wikipedia mycket bättre. Kategori:Landformer på havets botten i Kina har ett 30-tal underkategorier och sannolikt inte en enda artikel, som inte är bot-genererad. Några sticker upp över havsytan, trots att de inte skulle göra det, andra ligger på en flodbotten och inte på en havsbotten. Genomgående är att den enda relevanta informationen är koordinaterna (inklusive höjden). Kartorna till artiklarna är oanvändbara, och det finns inte en chans att sådana bot-artiklar kan ersättas med någon form för verklig information. Det är sådana artiklar som bör läggas i malpåse, hur det nu skall kunna gå till. Roufu (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 23.36 (CEST)Svara

Fråga om fyrar

redigera

Hittade just en kml-fil över fyrar i bl.a Finland. Antagligen skulle jag kunna matcha dem systematiskt mot våra öartiklar och antagligen lägga till informationen med bot åtminstone i de artiklar om öar i Finland jag har polygon för, och möjligen en del ytterligare som saknar polygon p.g.a sin litenhet, fast det senare har jag inte provat och har ingen metod för (men jag lovar inget...). Min fråga är därför, @Esquilo, LPfi: Verkar källan trovärdig, eller finns det skäl att undvika den (antar att den är tillkommen på privat initiativ, av entusiaster)? Nog bör väl också en liten fyr göra en mycket liten ö relevant för att behålla sin artikel, åtminstone om den redan har artikel? (Om inte, har ni några idéer om hur fyrars relevansgrundande ska värderas?) Jag lade till uppgift om fyren på Tallholmen (ö i Skärgårdshavet, Egentliga Finland) enligt denna källa emedan jag såg fyren på wiki-map.com från Lista över fyrar i Åbolands skärgård en bit utanför ön och förvånades över att ingen markering finns på Kartplatsen och hittade då denna kml-fil här visad på googlemaps genom taxelson.se (min webb). Taxelson (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 20.41 (CEST)Svara

Jag tycker att en fyr gör en plats relevant, såväl uddar som skär. När jag städat rödlänkar på robotskapade Sverigeförgreningar så har jag sparat de öar som har en fyr. Kanske onödigt, men jag valde att vara konservativ och inte radera sånt som är i gränslandet. Kitayama (diskussion) 4 augusti 2017 kl. 23.26 (CEST)Svara
Fyrar som sådana är intressanta och förtjänar egen artikel om det finns tillräckligt med fakta. Finns det dåligt med fakta så är en listartikel att föredra så man får överblick och kan lägga till fakta och bilder allt eftersom. Att lägga in fyrarna på robotskapade uddar och skär är en mycket god idé. Jag skulle helst vilja att artiklarna i sin tur länkade till Lista över fyrar i Xx-hav (eller något liknande) för att skapa struktur och sammanhang. Jag propsar inte på att något av detta ska göras, men det vore trevligt om det kunde bli någon bra lösning där fyrdatan kommer till användning. Kör på.  Nasko () 5 augusti 2017 kl. 00.06 (CEST)Svara
Jag har svårt att bedöma kvaliteten i källan online list of lights men den verkar seriös. I och med att "fyrnummer" finns med går den inte att jämföra med Geonames där "vem som helst kan lägga in vad som helst" utan förankring i verkligheten. Vid en snabb titt på Central Baltic Sea (Mid part) och jämförelse med Lista över fyrar i Stockholms skärgård såg jag att fyren Skeppskobben med nummer C 6583 som ligger vid 59°7.491′N 18°46.279′Ö / 59.124850°N 18.771317°Ö / 59.124850; 18.771317 enligt listoflights och vid 59°7.472′N 18°46.271′Ö / 59.124533°N 18.771183°Ö / 59.124533; 18.771183 enligt Eniros sjökort mellan Tordmulen (C 6582) och Peskobben (C 6466) saknas på svwp-listan. En mer systematisk jämförelse kanske kan leda till att svwp-listorna kan kompletteras med fler fyrar. --Larske (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 07.56 (CEST)Svara
Tillägg: Ser nu att C 6583 saknas i källan som använts för Lista över fyrar i Stockholms skärgård så den fyren kanske inte längre finns. @Esquilo: kanske vet. --Larske (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 08.03 (CEST)Svara
Tillägg2: Från Båtliv 3/2016: Mellan Biskopsö och Söderö ligger Skeppskobben, en liten ö lämplig för en dagsutflykt och där är det verkligen otroligt vackert. Eftersom den ligger mellan två skärgårdar så kör de flesta bara förbi och missar en av skärgårdens pärlor. På kobben finns också en gammal fiskefyr, berättar Jonas. --Larske (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 08.22 (CEST)Svara
Ja, jag tycker att alla form av infrastruktur på små öar kan användas för att styrka relevansen. Det gäller inte bara fyrar utan sjömärken, kraftledningar och vägar också.
Och ja, det fattas ett halvdussin fyrar i Lista över fyrar i Stockholms skärgård. Jag håller på att arbeta på en mer komplett lista i min sandlåda just nu. Den kommer att hämta sina värden från Wikidata. /ℇsquilo 5 augusti 2017 kl. 09.53 (CEST)Svara
Tack alla! @Esquilo: Jag lade in en text på Tiuranen som skulle gå att skriva med bot, men jag kan inget om fyrar och skulle vilja ha texten granskad och förbättrad! Koordinaten är inte vacker men fyller en funktion om artikeln, som i detta fall har en {{geoLänk}}, men kan kanske läggas i noten? Taxelson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 22.43 (CEST)Svara
Bra! Enligt Kartplatsen verkar delar av Tiuranen vara naturskyddsområde. Det kanske också är något som borde tas upp i artikeln? /ℇsquilo 6 augusti 2017 kl. 07.56 (CEST)Svara
Ska försöka lägga till text så småningom. Började nu med att lägga till Kategori:Platser i Finland med fyrannordning‎ på de 567 öar med de 770 fyrar (av totalt 1935) som jag hittills identifierat. Dessa har koordinater på en öpolygon från 1:100 000-kartan (de som visas på Kartplatsen när man zoomar så att skalstocken visar 1000 meter), som har en wp-artikel: Det finns många öar jag inte har polygon till, nämligen de som är för små för att vara medtagna på den kartan (ofta verkar gränsen gå vid ca 0.3 ha, men det varierar), de som ligger i en kartskarv - detta drabbar särskilt stora öar inte minst i Åland. Fyrar som står på halvöar eller uddar på fastlandet har jag inte heller fångat. Ska försöka göra en koordinatlista på de oidentifierade fyrarna, kanske med näraliggande wp-artiklar. Taxelson (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 13.26 (CEST)Svara
Kategori:Platser i Finland med fyrannordning‎ bör flyttas till Kategori:Platser i Finland med fyranordning‎. Jag vet inte, men det låter på namnet på kategorin som den snarare borde vara en underkategori till Kategori:Sjöfartsrelaterade platser i Finland än till kategorin Kategori:Fyrar i Finland. En plats med fyranordning är en sjöfartsrelaterad plats (eller möjligen transportrelaterad plats om även flygfyrar ska inkluderas) men en plats med en fyranordning är inte en fyr. Tänker jag fel? --Larske (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 13.58 (CEST)Svara
@Larske: Du tänker alldeles rätt! Hur kategorin skulle kategoriseras var inte genomtänkt alls, mitt fokus var hur jag skulle märka upp de artiklar jag hittat innan jag gjort något skript. Ville bara inte att den skulle vara helt okategoriserad, och lade den i "första bästa jag kom på, men sådant är ju enkelt ordnat. Min felstavning var ju då mer onödig... Ska fixa det också, tack. Taxelson (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 18.43 (CEST)Svara

Öra, Hammarland kategoriserades men enligt sjökortet finns ingen fyr eller liknande på ön, däremot på intilligande udden Marbyön. bbx (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 17.51 (CEST)Svara

@Bbx: Tack. Misstaget beror tydligen på att Öra saknar egen polygon, utan ingår p.g.a vägbanken i Ekerös polygon, och skriptet valde Öra för att den låg närmast fyrkoordinaterna av de öartiklar vi har med koordinater inom Ekerös polygon (möjligen är Öra den enda artikel som kategoriseras som ö inom Ekerö-polygonen??). Har tagit bort nu och hoppas jag ska komma ihåg att spärra den för redigering vid framtida editeringar i samma ärende! Taxelson (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 19.15 (CEST)Svara

Fråga om stäppklimat

redigera

Jag lade för ett tag sedan märke till att det i många robotartiklar om Spanien stod att "kallt stäppklimat råder i trakten", och att det kunde gälla på ett antal platser där årsmedeltemperaturen är så pass hög som 20 °C, exempelvis i Marmolejo (kommun). Ännu högre årsmedeltemperaturer finns i östra Medelhavet, med platser som Kítion på Cypern med med "kallt stäppklimat", årsmedeltemperatur 22 °C. Samma årsmedeltemperatur har Derýneia (ort) på Cypern med "varmt stäppklimat". I Mexiko kan "kallt stäppklimat" innebära 24 °C i årsmedeltemperatur, som i General Hermenegildo Galeana och Rodeo (ort i Mexiko, Durango, Rodeo). Ett "varmt stäppklimat" råder däremot på 396 platser i Iran, där samtliga har en årsmedeltemperatur på 14 grader, t.ex. Qorveh (kommunhuvudort). Hur beräknas kallt respektive varmt stäppklimat, och hur kan det vara så olika beträffande kallt resp. varmt stäppklimat på olika platser? Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 08.27 (CEST)Svara

Det rör sig för det första om olika källor för de olika uppgifterna här! Sedan har ju Köppens klimatklassifikation sina definitioner, och det kanske berör fler och andra saker än just marktemperaturen. -- Innocent bystander (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 08.57 (CEST)Svara
Ja, det kan vara en del av förklaringen. Exempelvis Mexiko och Iran kan ju ha helt olika klimatförhållanden. Men en skillnad på 10 °C mellan olika platser på jorden verkar inte helt trovärdig. Och jag undrar också, hur kan två platser på Cypern som ligger nära varandra vid kusten anges ha olika klimat, den ena kallt, den andra varmt? Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 09.18 (CEST)Svara
Gränsen mellan "Varmt stäppklimat" och "Kallt stäppklimat" går vid en MAT (Mean Annual Temperature) på 18 ºC, se Table 1 på sidan 1636 i källan. Källan för klimatklassificering är "Updated world map of the Koppen-Geiger climate classification" och du kan ladda ner kartan som en jpg-fil via länken "Supplement" i högerkolumnen på den här sidan. Den ligger i en zipfil och heter "World_Koppen_Map.jpg". Där kan du se vilka klimat som den källan anser råda för varje punkt på jorden (Exempel:  varmt stäppklimat (BSh)  och  kallt stäppklimat (BSk) ) till exempel i Spanien, Cypern, Iran eller Mexiko. Speciell Mexiko visar upp en stor variation i klimattyper. När det gäller Cypern kan du se på kartan att ön delas på mitten av gränsen mellan de två klimattyperna BSh och CSa.
När det gäller "Årsmedeltemperaturer" så har Lsjbot använt en annan källa (NASA) och det verkar som om beräkningen av årsmedeltemperatur som Lsjbot har gjort utgående från de data för maximal och minimal temperatur för olika månader inte alltid leder till samma MAT som källan för klimattyp har använt. Det är en brist att det inte framgår av någon anmärkning eller not i artiklarna hur Lsjbot har beräknat årsmedeltemperaturen, men även om det funnits så hade det inte påverkat slutresultatet. Om du vill kan du läsa "Årsmedeltemperaturen" som "En beräkning av årsmedeltemperaturen" i alla artiklar som Lsjbot har skapat. --Larske (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 09.23 (CEST)Svara
Det må vara att beräkningarna stämmer. Men de båda orterna på Cypern ligger båda på öns östra del. Nationalencyklopedin skriver om Cypern: "Cypern har utpräglat medelhavsklimat med het och sval sommar och sval och regnig vinter." Oavsett hur beräkningarna har gjorts kvarstår det faktum att artikeln i svwp påstår att klimatet är kallt i Kítion vid Cypern sydöstra kust, samtidigt som många andra platser vid samma kust påstås har varmt stäppklimat. När det gäller Cyperns berg kan det vara kallare, men nu gäller det havet. Medelhavets värme gör att det inte på någon plats vid Cypern kust kan vara kallt klimat. Man kan inte räkna med att de som läser Wikipedias artiklar ska fördjupa sig i beräkningar, vilket inte heller Nationalencyklopedin har gjort. Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 10.07 (CEST)Svara
Att det skulle vara "kallt stäppklimat" i Kítion kan jag inte se stöds av den angivna källa och har därför ingen förklaring till varifrån den uppgiften kommer. Kan möjligen ha något att göra med att orten ligger precis vid gränsen mellan mellan två "klimatzoner" som har gjort att Lsjbot har tolkat källorna felaktigt (avrundningsproblem vid översättning mellan koordinater och "ruta" eller liknande algoritmproblem?). Så var det ju med temperaturerna som blev noll även för platser vid gränsen mellan land och hav, även för platser nära ekvatorn, som du säkert minns. --Larske (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 10.26 (CEST)Svara
Det finns flera platser nära Kítion som anges ha kallt stäppklimat. Men det verkar i alla fall vara konsekvent gjort för Cyperns del, så att platserna med kallt stäppklimat ligger lite längre västerut än platserna med varmt stäppklimat. Med utgångspunkt från den källa som anger klimattyp kan man nog teoretiskt sett säga att vissa platser på Cypern har "kallt stäppklimat". Utgår man i stället från praktiken bör ingen plats vid Cyperns kust uppges ha kallt klimat. Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 11.02 (CEST)Svara
Vad menar du med teoretiskt sett? Jag kan inte se hur man, på något sätt, kan få fram "kallt stäppklimat" för någon plats på Cypern utgående från den angivna källan. Om man tittar på historiken för Kítion ser man att det först stod medelhavsklimat innan det, av Lsjbot, ändrades till kallt stäppklimat några dagar senare i samband med att klimattabellen las in. Jag misstänker att det kan vara något kodningsfel, som har gjort att Csa har tolkats som BSk, som har ställt till detta. --Larske (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 12.49 (CEST)Svara
@Larske: Jag menar "beräkningsmässigt sett" (med syftning på det du skrev tidigare), i motsats till "i verkligheten". Men eftersom du nu misstänker att det kan vara kodningen som är fel, så gäller det rimligtvis alla de 22 platser på Cypern som har fått "kallt stäppklimat". Kanske det också kan gälla andra länder än Cypern? Om det är ett kodningsfel bör det väl köras kontroller på det här? Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 13.29 (CEST)Svara
LarskeBot har sökt igenom de 1 784 artiklarna i Kategori:Robotskapade Cypernartiklar och klimattyperna fördelar sig så här:
Klimat Antal
artiklar
tempererat 662
Medelhavsklimat 522
<inget klimat angivet> 246
Stäppklimat 216
Ett varmt stäppklimat 92
Ett kallt stäppklimat 22
subalpint 16
Savannklimat 8
Totalt 1 784
Subalpint klimat förekommer endast på Cypern och inte i några robotskapade artiklar för andra länder. Misstänker att även detta är resultatet av något kodningsfel.
--Larske (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 14.38 (CEST)Svara
Kanske det här med eventuellt kodningsfel bör utredas vidare? Det skulle, som sagt, kunna gälla också andra länder. Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 15.07 (CEST)Svara

Kartan härintill visar var de olika klimattyperna (exklusive "inget klimat angivet") som finns i de robotskapade artiklarna förekommer på Cypern. Klicka på ikonen uppe till höger för att visa kartan i hela webbläsarfönstret och/eller zooma för att se detaljer. Klicka på en kartprick för att visa vilken klimattyp som en viss färg motsvarar. Jag tycker att bilden visar att det verkar vara mer data än enbart Koppens klimatkarta som ligger till grund för klimatklassificeringen som Lsjbot har gjort, för annars så skulle det bara finnas två olika klimat, Csa i den sydvästra delen av ön och BSh i den nordöstra delen. Möjligen har sättet att bestämma klimat utvecklats under robotens utveckling och/eller så har olika sätt använts för olika typer av platser. Om temperaturdata från NASA ingår i beräkningen av klimat kan det vara samma typ av problem här som för "de falska tundrorna" som gör att vi får ett "subalpint klimat" på Cypern. Men till skillnad från tundrorna så ligger en del av punkter med subalpint klimat en bit från gränsen mellan land och hav. --Larske (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 16.33 (CEST)Svara

Tack, det var intressant att se hur klimattyperna är fördelade. Sedan är frågan hur väl det stämmer med verkligheten. Om jag fick/kunde bestämma utifrån kartan skulle klimatet enbart fördelas på tempererar klimat, på den västligaste delen och på den norra delen, samt medelhavsklimat på resten av ön. Men nu är det som det är och jag har inga förslag på åtgärder. Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 20.43 (CEST)Svara

Stavning av fijianska namn

redigera

När det gäller fijianska namn som börjar med Th eller har th inuti namnet är Geonames motsägelsefullt. Å ena sidan skrivs det med Th i de botgenerade artiklarna, th eller c?, men när man klickar på Geonames kartor står det konsekvent C på motsvarande platser. Finns det någon uppgift om vilket som är rätt? Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 12.35 (CEST)Svara

Stämde inte! Jag tittade bara på det första, Tha Creek, men många skrivs tydligen enbart med Th. Anledningen till att jag öppnade denna tråd var för att alla fijianska rev med th stavades med c på Geonames karta. Jag ser nu också att det på deras kartor står namnet med th under skrivningen med c, så det måste vara alternativa stavningar. Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 13.10 (CEST)Svara
Tydligen är det än si och än så. För Thakauliku Reef finns på Geonames karta enbart Cakauliku Reef. Sjunnesson (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 14.30 (CEST)Svara
Jag skulle tro att det handlar om fonemet [ð] ('th' i ”the” på engelska), som på fijianska skrivs 'c'. Både engelska och fijianska är ju officiella språk i Fiji (och jag misstänker att det knappast finns några etablerade namnformer på svenska), så jag tänker att det kanske inte spelar så stor roll under vilken namnform artikeln ligger, däremot att man kan nämna båda formerna i ingressen? //Rotsee (diskussion) 5 augusti 2017 kl. 22.08 (CEST)Svara

Öar i Indonesien

redigera

Misool Island omdirigerar till Pulau Batanme. Är det samma ö? Misool har artiklar på många andra språk, men inte på cebuano. Tostarpadius (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 16.07 (CEST)Svara

Ja, det verkar vara olika namn på samma ö. Jag har därför slagit ihop de två objekten i Wikidata. --Larske (diskussion) 6 augusti 2017 kl. 16.32 (CEST)Svara

Definition av 'rev' i svenskspråkiga Wikipedia

redigera

När det gäller själva definitionen av ordet 'rev' verkar Geonames koder H.REF, T.RFC m.fl. (ska förstås vara H.RF och H.RFC istället) var alltför generösa. Isländska 'sker' (som Selsker, H.RF, 26 m ö.h, nu raderat), alltså 'sälskär', är 'skär' och inte rev. Men just 'skär' verkar inte Geonames ha någon kod för. Med definitionen undervattensgrund (enligt Nationalencyklopedins ordbok) skulle inget av de rev som räknas upp i den lista som Larske har kört fram till Lista över rev med höjduppgift, när det gäller rev som ligger över havsytan (alltså de som inte ligger i insjöar), räknas som rev. Som exempel kan jag nämna några olika av de rev som finns i listan, och som är problematiska (och då är det inte heller frågan om skär). 1/ Thakauliku Reef, H.RF, 76 m ö.h., Fiji. Enligt Geonames karta ligger revet i havet. Antingen är höjden över havet fel, eller också är det enligt Nationalencyklopedins definition inget rev. 2/ Samma problem är det med andra 'rev' i Söderhavet, bland annat i Australien som Coates Reef, H.RF, 59 m ö.h., Ayer Kosambe H.RF, 59 m ö.h., Indonesien och Tanapag Barrier Reef East End H.RFC (korallrev), 53 m ö.h. i Nordmarianerna. I Afrika finns det liknande problem, som Kassi Reefs H.RF 66 m ö.h. i Ghana. Samma sak i Sydamerika, som Bajo Lantil, H.RF, 43 m ö.h. Samtliga av de uppräknade ligger enligt Geonames kartor i havet. En del av dem har Reef i namnet. Kanske är det då verkligen rev, men med felaktig höjd över havet? Finns det några idéer om hur man ska göra med de här reven? Sjunnesson (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 10.32 (CEST)Svara

Om reven enligt Googles kartor (Geonames har inga kartor - det är Google Maps som de använder) ligger i havet så är de förmodligen rev. Man ska dock komma ihåg att Google har urusla kartor för hav. De fokuserar på land. Jag skulle ta bort höjduppgiften. Men, med tanke på SFFR-diskussionen om små öar så kan också rev och grund raderas som "Ej relevanta". Måste dock göras med viss försiktighet, det kan finnas rev och grund som är relevanta. Det bästa är att hitta "klassiska" kartor. Där markeras oftast de rev/grund som är "allmänt kända" och ansetts relevanta för den kartan. Kan du inte hitta revet någon annanstans än i Geonames och webbsidor som härstammar från Geonames (de är många) så kan det raderas som "Overifierbart". Kitayama (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 10.56 (CEST)Svara
@Sjunnesson: Det finns inga koder som heter H.REF eller T.RFC i Geonames.
Vad gäller "skär" så finns det en kod T.ISLET (islet – small island, bigger than rock, smaller than island) som har använts för en del platser. Lsjbot har dock valt att översatta den Geonames-koden till holme, se till exempel Bogen (holme) och Eleleron, som kanske passar bättre i de flesta fall. --Larske (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 11.11 (CEST)Svara
En sidofråga, men är verkligen holme en bra översättning av islet. Inledningenmeningen i artikeln om Bogen (Bogen är en holme i Marshallöarna) låter riktgit illa i mina öron. Holme borde ersättas med liten ö eller bara ö, i synnerhet för icke-nordiska öar.Gotogo (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 18.34 (CEST)Svara
Det är inte en sidofråga Gotogo. Det är en väldigt viktig fråga och det är lite synd att inte fler personer med kunskaper om språk och speciellt geografiska termer var mer bidragande till projektet "alla platser" när dessa termer "sattes" för cirka två år sedan för att hjälpa Lsj att få roboten på rätt spår. Diskussionssidan till Användare:Lsjbot/linkfeatures, där alla svenska översättningar av Geonames koder deklareras, innehåller ett (1) inlägg! Kanske diskussioner om svenska översättningar av Geonames koder gjordes på någon annan sida för två år sedan. Någon som vet?
Det är fullt möjligt att robotändra alla holme i de robotskapade geografiartiklarna till något annat, det finns kommentarer (<!-- T.ISLET -->) i wikikoden som gör dem lätta att hitta, men det blir lite komplicerat om T.ISLET ska översättas till olika termer beroende på var på jorden denna "holme" finns. --Larske (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 20.07 (CEST)Svara
@Kitayama: Jag har inte tillgång till "klassiska" kartor, utan bara till Googles kartor. Synd att det inte finns uppgifter om de här reven på andra Wikipediaversioner än svwp och cebwp. Jag har alltså inte några tillförlitliga källor om de här reven, men åtminstone de som heter något på Reef är nog just rev. Om de här reven sedan är relevanta enligt SSFR-diskussionen går inte att avgöra. Geonames tillförlitlighet ju inte är så bra. Det är kanske ändå bäst att låta dem var kvar, men med borttagen höjduppgift? Sjunnesson (diskussion) 7 augusti 2017 kl. 12.18 (CEST)Svara
Jag tycker det är synd att ta bort höjduppgiften om vi egentligen inte har någon orsak att tvivla på den. Finns det möjlighet att kontrollera några av dem? Om de överraskande höjduppgifterna är felaktiga (i några fall, så att de är uppenbart opålitliga) bör de förstås tas bort, men är det så att ett Reef inte kan vara högt? --LPfi (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 07.35 (CEST)Svara
Ett rev är ju ett större grund som går upp något över ytan. Det finns förmodligen rev som är ett antal meter över havet. Men allt över 10 m ö h skulle jag vara mycket skeptisk till. Kan inte uppgiften verifieras på något sätt bör den bort. Kitayama (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 07.45 (CEST)Svara
Tilläggas kan att höjduppgifterna inte finns i Geonames. De är botskapade. Felaktiga koordinater, fel i precision m m kan ha lurat boten att sätta en höjduppgift. Flygfotostudier av några av objekten ger vid handen att uppgifterna är fel. Kitayama (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 07.51 (CEST)Svara
@LPfi: Med definitionen av 'rev' som undervattensgrund (enligt Nationalencyklopedins ordbok) skulle inget av de rev som räknas upp i listan och som ligger över havsytan (alltså de som inte ligger i insjöar) räknas som rev. Jag har tagit bort höjduppgifter över 19 meter (utom för rev i insjöar), alltså en generös bedömning. När ett 'rev' enligt Google Map inte ligger i havet och inte i en insjö (som massor av rev i Kanada gör) har jag raderat artiklarna, eftersom det då inte bör vara frågan om rev. I ett par fall (i Sydamerika) har det till och med varit frågan om barer i städer långt upp på land, fast det i artiklarna påstås vara rev. Sjunnesson (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 08.04 (CEST)Svara
I tidigare fall verkade det som att höjduppgifterna verkligen var märkliga (eller irrelevanta, såsom höjd över havet då revet ligger i en sjö), medan resonemanget här främst grundade sig på det svenska ordet. Jag kan tänka mig att "Reef" använts som namn på annat än rev, och att namnet kan ha lett till felklassificering. Om vi inte vet om det är höjden, klassificeringen eller översättningen som är fel verkar det inte självklart att det är höjden vi skall ta bort. Att höjduppgiften inte kommer från Geonames är inte viktigt, frågan är om den är opålitlig. I havet torde fel koordinater snarare ge 0 m än en för hög höjd, men ni är flera som bättre än jag kan bedöma tillförlitligheten. --LPfi (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 08.23 (CEST)Svara
Höjd över havet i en sjö är oftast rätt, eftersom det är sjön som ligger ett antal meter över havet (som i Kanada).
Att jag har utgått från den svenska definitionen beror på att jag tidigare har frågat om någon vet om det engelska ordet 'reef' har en något annorlunda betydelse än det svenska ordet 'rev', men inte fått svar på det. Om någon säkert vet att ett Reef kan ha en höjd på t.ex. 60 m ö.h. (med källa för det) går det att ogöra de fall där jag har tagit bort höjduppgifterna om olika Reef. Sjunnesson (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 08.41 (CEST)Svara
Det går med fotobedömning (Google Maps) att avgöra om det är en "klippa" som kallas "Reef". Ligger det i havet och flygfotot visar något grumligt som inte sticker upp högt kan vi dels verifiera koordinaterna för revet, dels verifiera att höjden är felaktig. Om det sticker upp högt så är det inte ett rev, då är det en klippa som heter "Reef". Namnet i sig verifierar inte att det är ett rev. Kitayama (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 09.01 (CEST)Svara
Jag tror att man får räkna med flera faktorer. I Sverige och flera andra länder på norra halvklotet finns en pågående landhöjning. Vad som tidigare varit rev kan idag vara öar. Då är det ju egentligen inte längre rev - å andra sidan är ju rev långsmala - en del kan ha blivit ö medan andra delar fortfarande är rev. Då blir det ju knepigare om namnet syftar på revet med tillhörande öar eller kobbar - är det fortfarande ett rev. Det andra är ju ett korallrev. Det har ju ursprungligen syftat på ett rev som varit uppbyggt av en koloni med koralldjur men numera åsyftas ju vanligen kolonin som sådan eller strukturen de byggt upp pch de kan ibland leva på större djup än att de kan kallas rev i egentlig mening. De kan inte leva på land så når revet över havsytan så dör de så det är ju ett mindre problem. Dock kallas ju vanligen strukturen som djuren byggt upp korallrev även när djuren dött så även här är inte definitionen helt klar. I bland kallas fossiliserade korallrev för korallrev och de kan ju finnas högt över havet. Nu är väl det en definition som inte är så lyckad annat än i geologiska sammanhang och jag vet inte om det förekommer på geonames men det är ju inte uteslutet.FBQ (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 09.24 (CEST)Svara
@FBQ: Ja, korallrev förekommer i Geonames (om det var det som du menade med "det"). De har koden H.RFC med "definitionen" coral reef(s): a surface-navigation hazard composed of coral. Calalan Bank och Double Reef (korallrev i Guam) är ett par exempel på svwp-artiklar som är baserad på Geonames ID 4043905 respektive 4042590. --Larske (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 09.42 (CEST)Svara
@Kitayama: Sedan jag hade skrivit om rev här ovan slogs jag också av den tanken att namnet i sig inte verifierar att det är ett rev. För när det står 'rev' på svenska är det just den svenska definitionen som gäller. Jag har försökt att från Google Maps avgöra om de här Reef sticker upp ur havet. Ta till exempel Thakauliku Reef, Fiji, och Kassi Reefs, Ghana. Jag kan inte se att de på kartan sticker upp ur havet. Sjunnesson (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 09.30 (CEST)Svara
De två reven är rev så vitt jag kan se. Kassi Reefs ligger nog några 100-tal meter SV om koordinaten. Men, bägge ligger nära land. Har inte Larske haft en teori om att boten har blivit "lurad" av höjden på närliggande land vid höjdberäkningar, vilket bl a resulterade i att havsvikar fick en höjd över havet? Jag anser att du har gjort rätt som tagit bort dessa uppgifter. Egentligen tycker jag att bägge reven kan anses som ej relevanta och raderas, men det är en annan diskussion. Kitayama (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 10.07 (CEST)Svara

Grönland

redigera

Vill göra er uppmärksam på att jag lagt upp en WP:RH om orter och Grönland. -- Innocent bystander (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 16.40 (CEST)Svara

Relevans för rev?

redigera

Är verkligen alla rev som skapats relevanta? Troligen inte. Jag anser att det är väldigt svårt att veta om ett rev ens existerar då reven inte syns på några kartor. Jag pratar främst om på andra sidan jordklotet. Vi har nyss tagit fram att små öar är ej relevanta. Bör då rev i t.ex. Marshallöarna vara relevanta.YesDi (diskussion) 8 augusti 2017 kl. 21.42 (CEST)Svara

Nej, alla är inte relevanta fast det har inte så mycket med var på jordklotet de finns (utom att vi antagligen har lättare att hitta källor om Sverige och Norden). Några kan säkert ha ganska stor relevans, men de flesta har ganske liten relevans. På grund av den låga relevansen och frågetecknen i diskussionerna ovan tycker jag inte vi behöver lägga så mycket tid på att försöka rädda dem. I nuvarande botskapade skick kan de flesta raderas eftersom artiklarna inte visar på relevans. Om vi råkar radera något som någon senare hittar relevanta källor till kan det återställas då (eller skrivas helt nytt från nya källan). Någon tyckte ovan att det var bättre att låta det mesta vara kvar, men det tycker jag är mindre bra eftersom det är svårt att i efterhand hitta källor som visar att något saknar relevans och bör raderas. 90.227.175.244 8 augusti 2017 kl. 22.13 (CEST)Svara
Det är inte möjligt att återställa för andra än admin. Om det är objekt som kanske i framtiden kan bli artiklar om bör de "parkeras" flytt utan omdirigering till "lsjbot artikelförslag...". Maundwiki (diskussion) 13 augusti 2017 kl. 15.51 (CEST)Svara
Kvaliteten är så låg på dessa artiklar med ofta felaktiga namn, felaktiga koordinater, inga källor (Geonames är ingen källa) så det bästa är att radera dem. Den dagen någon vill skriva en artikel om något av de raderade objekten så är det lättare att göra det från början med korrekta data, bra källor etc. Situationen är något annorlunda för t ex orter och administrativa enheter, men för naturobjekten så är det för mycket skräp. Det är dock viktigt att man inte raderar av "slentrian" utan att man först gör en kontroll på kartor, satellitbilder, iw etc. för att säkerställa att artikeln inte raderas av misstag. Hittar man en artikel som är värd att spara nu bör man rätta upp den nu. Kitayama (diskussion) 13 augusti 2017 kl. 18.03 (CEST)Svara
Jag tänker ungefär likadant som Kitayama. YesDi (diskussion) 13 augusti 2017 kl. 18.44 (CEST)Svara
Just de här artiklarna finns i stort sett ingenting som är användbart att skapa något från om det parkeras (sparas i annan namnrymd antar jag). Det finn redan problem med de dubblettartiklar som ligger som undersidor till botens användarsida. Därifrån sprids tveksam ínformation med dåliga källor till "vanliga" artiklar utan robotens varningsmall. Några exempel är New Forest som fått robotskapad klimatdata av låg kvalitet och konstig höjduppgift (exakt vad är det som ligger 47). Narva-Jõesuu har fått en höjd med riktig enhet, men vad syftar den på? Wiener Neustadt har fått botuträknad terrängdata och en befolkningsuppgift som sägs vara från 2014-02-08 men som lades in i geonames augusti 2013. Verkligt datum verkar vara början av 2013, iofs ganska lite fel om man jämför med många andra av robotens befolkningsdatum som alltid är fel. 90.227.175.244 13 augusti 2017 kl. 20.49 (CEST)Svara
@Maundwiki: Är du medveten när du infogar uppgifter i manuellt skapade artiklar från robotskapade artiklar att vissa uppgifter ibland inte stämmer och är felaktiga. Annars sprids ju de här felaktiga uppgifterna till fler artiklar än de med en robotskapad mall.YesDi (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 08.50 (CEST)Svara
Ja för länge sedan men jag fick inte (snabb)radera en artikel skapad från en geonameskod som var borttagen ur databasen efter dumpen. Ytor för kommuner är inte beräknad av lsjbot till skillnad från t.ex. sjöar och i fallet ovan har tyska wikipedia nästan samma yta (skiljer 2 hundradelar men kolla vilken geocode det gäller för ort/kommun blandas på wikidata och i detta fall är ytorna olika), höjden är den vid kordinaterna som kan vara fel om målet är att ha den vid ett viss plats i kommunen men fungerar som en indikering som troligen är bättre i Holland än i Nepal och jag har inte sett något om att NASA har fel temperaturdata även om många tycker att det ser osnyggt ut. Maundwiki (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 15.01 (CEST)Svara

Sammanfogning av stor "botgrensida" och "sjögrensida" med överlappande innehåll

redigera

Jag har ägnat de senaste veckor åt att städa Kategori:Robotskapade Sverigeförgreningar. Den har krympt från drygt 1600 till i skrivande stund 8 artiklar. Men jag har ett fall där jag inte vet hur jag ska förfara på bästa sätt. Botprojektets grensida Kalven (olika betydelser) borde egentligen slås ihop med sjöprojektets grensida Kalven, i synnerhet som alla svenska sjöar i finns i bägge. Men, resultatet skulle bli en mycket oöverskådlig sida. Båda sidorna är stora redan nu. Kan det vara en idé att flytta Kalven till Kalven (sjöar i Sverige) och flýtta Kalven (olika betydelser) till Kalven och ersätta alla 16 svenska sjöarna med en länk till Kalven (sjöar i Sverige)? Jag gillar inte att ha "nivåer" på grensidor. Jag försökte en gång och blev snabbt återställd. Så, vad är bästa vägen framåt för dessa båda sidor? Alla goda förslag mottages med tacksamhet! Kitayama (diskussion) 13 augusti 2017 kl. 22.01 (CEST)Svara

Jag skulle nog ändå föreslå en sammanslagning. Man kan ju ta bort flertalet norska rödlänkar, kanske undantaget de två naturnamnen som har artiklar på norska wikipedia.--Gotogo (diskussion) 28 augusti 2017 kl. 10.51 (CEST)Svara

Färdigstädat: Kategori:Robotskapade Sverigeförgreningar

redigera

Jag har under de senaste 36 dagarna gått igenom drygt 1600 förgreningssidor i Kategori:Robotskapade Sverigeförgreningar. Lsjbot kom ju aldrig till Sverige, men ett antal förgreningssidor skapades med mest rödlänkar, men även blålänkar. Det mesta var önamn som även finns i Finland & Åland. Jag har i enlighet med diskussionen ovan (9 juli) varit tämligen tuff på att radera rödlänkar. Jag har dock behållt a) fyrar b) naturreservat c) större bebodda platser som borde ha egen artikel. Dessutom har jag sammanfogat många grensidor, lagt olikamallar på "huvudsidor", lagt koordinater på svenska öar som hade artikel och som hamnade på grensida, lagt koordinater på manuella tillägg på botskapade grensidor etc. Slutresultatet är förhoppningsvis en mer välstädad svensk geografi i svwp. Några sidoeffekter har också varit a) att jag ändrat artikelnamn på många grensidor som innehåller åländska öar som Esquilo (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) förtjänstfullt satte bättre namn på under 2016 b) att jag raderat ett antal öar och skär i Åland och Finland som inte uppfyller relevanskravet på 1 ha (och där ingen annat av intresse finns). c) hittat ett antal fel i artiklar (ytterst få, men några) d) med hjälp av Taxelson (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) fått lite bättre ordning på en del finska och åländska öartiklar. Nu är kategorin raderad eftersom inga grensidor har kvar kategorin (den tog jag bort när den svenska delen av sidan är städad). Därmed anser jag att "skadan" som boten gjorde för Sverige är eliminerad, men vi har kvar all den "nytta" som boten gjorde för Sverige genom att skapa grensidor som behövdes. Kitayama (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 07.54 (CEST)Svara

@Kitayama: Tack för ett utomordentligt arbete! Taxelson (diskussion) 14 augusti 2017 kl. 10.41 (CEST)Svara
Bra jobbat!--Gotogo (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 17.24 (CEST)Svara

Ytor

redigera

Finns det något bra "globalt" verktyg för att mäta ytor i antingen Google Maps eller Open Street Map? Det behövs ibland för att bedöma relevansen på t ex öar. För Norge och Finland finns bra verktyg i de nationella tjänsterna. Sverige har det inte. Det går visserligen att göra uppskattning med längdmätning, men föredrar polygonmätning för yta. Kitayama (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 17.04 (CEST)Svara

@Kitayama: Eniro täcker väl Norge, Sverige och Finland och du hittar ett verktyg under "Rita och mät" (ikonen ser ut som en linjal). Där klickar du på "Yta" och sen är det bara att klicka dig runt ön eller sjön eller vad det nu är för område du är intresserad av. När du har klickat på "Klart" klickar du inne i området som är markerat och i den ruta som då dyker upp hittar du storleken på ytan i m² eller km² beroende på om det är ett mindre eller ett större område.'
Ett annat verktyg, som fungerar globalt och där du kan välja bland några olika kartor däribland OSM, är geojson.io. Här klickar du på ikonen som ser ut som en femhörning ("Draw a polygon"). Även här klickar du dig runt området och avslutar markeringen genom att klicka igen på den första punkten. Sen klickar du inne i området och sen på "Info" som finns i rutan som dyker upp. Då får du en tabell med storleken på området i en massa olika enheter (kvadratmeter, kvadratkilometer, kvadratfot, acres och kvadratmiles). Du behöver inte logga in om du inte vill spara dina skapelser utan bara vill mäta upp storleken på ett område på kartan. --Larske (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 17.48 (CEST)Svara
Tack @Larske:. geojson.io är nog vad jag söker. Provar när jag sitter vid en dator. Kitayama (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 18.39 (CEST)Svara
Annars kan du ladda ner osm-editorn JOSM och pluginen "measurment". Öppna sedan upp området du vill titta på i JOSM, välj objektet så får du upp ytan i programmet. Såhär ser det ut: bild /Grillo (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 19.44 (CEST)Svara

Gruvor i Makedonien

redigera

Jag är litet förbryllad av ett antal artiklar i Kategori:Gruvor i Makedonien. Kategorin är ovanligt stor för att vara en svwpkategori om gruvor i ett visst land (utanför Sverige); se Kategori:Gruvor efter land. De artiklar jag tittade på är Lsjbotskapade, och verkar att ha uppgifter mer av ortskaraktär än gruvkaraktär. (Ingen av dem jag tittade på upplyste exempelvis om vad som bryts, vem som bryter, eller hur länge malm (etcetera) brutits.) Kategoriseringen verkar att ha gjorts i efterhand, ej av Lsjbot.

En spekulativ undran: Kan boten ha råkat göra en olycklig översättning av något som snarare betyder "gruvsamhälle" än "gruva"? Jörgen B (diskussion) 21 augusti 2017 kl. 19.09 (CEST)Svara

Det är samma problem som vi har med robotens artiklar om t.ex. universitet eller slott som i stort sett bara innehåller information som inte är relevant för artikeläment. Boten har ingen annan information än platsens typ och koordinater när artikeln skapas, då blir det inte speciellt bra artiklar. Roboten har inte gjort någon felöverättning. De här platserna har typ "S.MN" i geonames och den koden betyder gruva. Det är möjligt att geonames har fel typ för några av platserna, men de flesta ser ut att vara gruvor. En del gruvor i geonames har mer specifik typ, bland andra "S.MNAU" för guld, "S.MNFE" för järn, "S.MNN" för salt. Det blir fortfarande inte jättebra artiklar. 90.227.175.244 21 augusti 2017 kl. 19.58 (CEST)Svara
Hm. Ett par av dem har koden "S.MNQ" vilket tydligen betyder "nedlagd gruva". Då bör man åtminstone kunna lägga till "nedlagd" i vår motsvarande artikel. Jag ser att det står "övergiven gruva" i artiklarna; men "abandoned" bör nog hellre översättas med "nedlagd" i dessa fall. Jörgen B (diskussion) 21 augusti 2017 kl. 20.25 (CEST)Svara