Vitsippa, Anemone nemorosa L. är en flerårig ört. Vitsippan tillhör familjen ranunkelväxter. [1] [2]

Vitsippa
170 Anemone nemorosa.jpg
Från Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora
  • 1 Hela plantan om våren
  • 2 Blomskaft med några frukter
  • 3 En småfrukt. Förstoring 5 ×
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljRanunkelväxter
Ranunculaceae
SläkteSippsläktet
Anemone
ArtVitsippa
A. nemorosa
Underart* A. altalka
* A. amurensis
* A. pseudoaltalka
* A. quinquefolia s lat
Vetenskapligt namn
§ Anemone nemorosa
AuktorL., 1753
Utbredning
Anemone nemorosa map1.jpg
Synonymer
  • Anemone nemorosa var. nemorosa L.
  • Anemonidium nemorosum (L.) Holub
  • Anemone nemorosa Schangin, 1793 nom. illeg.
  • Vitsippor i Gullringskärrets naturreservat
    Hitta fler artiklar om växter med

    BeskrivningRedigera

     
    Jordstam
     
    Blå vitsippe-blomma
     
    Rödviolett baksida
     
    Rosa vitsippe-blomma

    Vitsippan blir 10 – 20 cm hög med en decimeterlång brun cylindrisk jordstam.

    Den har en komplicerad reproduktionscykel. Längs den horisontella jordstammen sitter ett antal lågblad som fjäll (blomanlag), varifrån blomstänglar skjuter upp. När jordstammen vuxit en tid böjer den sig med spetsen uppåt, och en ensam blomknopp bildas. Den blir kvar över kommande vinter. Följande vår skjuter en sidogren (biaxel) upp intill stjälkens fäste på jordstammen, varifrån ett ensamt blad skjuter upp ovan jord. Sedan bildar jordstammen flera fjäll och kryper vidare ett stycke, böjer sig uppåt och övergår i en ny stjälk. Så fortgår det år efter år. Jordstammen är därför en s k skottkedja, som kallas ett sympodium.[3] Alla blommor som kommer från en gemensam jordstam är genetiskt identiska och utgör tillsammans en enda individ.

    Blomstjälken bär treflikiga svepeblad. Vitsippan börjar blomma i april och maj, vanligen med en ensam 2 – 4 cm bred vit blomma. Antalet kalkblad varierar, men 6 – 8 är det vanligaste. Efter ca tre veckor sluter sig kronbladen kring frukten, och baksidan av kronbladen börjar skifta i rödviolett.

    Blå blommor förekommer, men är sällsynt. Ovanligt är också rosa blommor, men det ska inte förväxlas med den inte alls ovanliga rödvioletta baksida, som vanliga vita blommor får vid slutet av blomningstiden (se bild till vänster).

    Blommorna saknar nektar och är därför doftlösa. Växten får förlita sig till pollen för att locka till sig pollinatörer. Efter blomningen ökar antalet blad, och små gröna frukter utvecklas.

    Efter fruktsättningen i början av juli vissnar hela växten. Frukterna sprids sedan med hjälp av myror, kallat myrmekokori. På så sätt bildas nya jordstammar och därmed nya individer.[1] [2] [4] [5]

    UnderarterRedigera

    • Anemone nemorosa subsp. altaica (Fisch. ex C.A.Mey.) Korsh.
    • Anemone nemorosa subsp. americana Ulbr., 1905
    • Anemone nemorosa subsp. amurensis Korsh.
    • Anemone nemorosa var. bifolia (Farw.) B.Boivin, 1968
    • Anemone nemorosa var. fissa Ulbr.
    • Anemone nemorosa f. glabriuscula G.Lawson, 1869
    • Anemone nemorosa var. grayi (Behr & Kellogg) Greene, 1892
    • Anemone nemorosa var. kamtchatica Kom., 1929
    • Anemone nemorosa var. lyallii (Britton) Ulbr.,1905
    • Anemone nemorosa f. nitida G.Lawson, 1869
    • Anemone nemorosa var. oregana (A.Gray) Ulbr., 1905
    • Anemone nemorosa f. quinquefolia (L.) G.Lawson, 1869
    • Anemone nemorosa var. quinquefolia (L.) Pursh, 1813
    • Anemone nemorosa var. quinquefolia (L.) Ulbr., 1905
    • Anemone nemorosa subsp. ranunculoides (L.) Ces., 1844
    • Anemone nemorosa subsp. trifolia (L.) Ces., 1844
    • Anemone nemorosa f. trifoliata lbr., 1905
    • Anemone nemorosa subsp. typica (L.) Korsh., 1892 nom. invalid.
    • Anemone nemorosa f. vulgaris Ulbr.1905
    • Anemone nemorosa-alba Crantz, 1763
    • Anemone nemorosa-lutea Crantz, 1763

    HabitatRedigera

    I Sverige är vitsippa allmän i Götaland och Svealand, men mindre allmän till sällsynt norr om Hälsingland. Längst i norr saknas den helt.

    I södra Norge går vitsippa inte över ca 1 000 m ö h, och på de högst belägna växtplatserna blommar den inte, och finns där alltså endast i form av blad.

    Vitsippa förekommer i större delen av Europa utom Portugal, Spanien och längs Medelhavet. I Asien finns vitsippa i ett område i södra Ryssland kring nittionde breddgraden. Västerut kan man finna vitsippa i Newfoundland (Kanada), men den är inte ursprunglig där. Finns även som utvandrad i Massachusetts, USA.

    UtbredningskartorRedigera

    BiotopRedigera

    Vitsippan trivs bäst i lätt skuggig, ej alltför torr, skogs- och hagmark samt lundar.

    Varianter och hybriderRedigera

    Grönsippa (Anemone nemorosa forma bracteata) är en variant av vitsippa där de vita kronbladen ersatts med gröna, djupt flikade kronblad. Grönsippa är ovanlig, men kan ses i Fjelebo naturreservat[6] i Nybro kommun där den första gången hittades 1922.

     
    Gulsippa
     
    Svavelsippa, Anemone × lipsiensis, omgiven av "föräldrarna"

    Vitsippa odlas ofta, och den stora formrikedomen gör att det finns många namnsorter med blommor i rosa, rött eller blått och med fyllda blommor.[1]

    Vitsippa är mycket lik gulsippa (Anemone ranunculoides), när denna inte blommar. Gulsippa har dock, som namnet antyder, gula blommor samt har två blommor på per stjälk i stället för vitsippas ensamma blomma.

    Vitsippa och gulsippa kan korsa sig. Hybriden får blekt gula blommor och kallas svavelsippa (Anemone × lipsiensis).[1]

    Användning och giftighetRedigera

    Vitsippa har använts i omslag mot reumatiska besvär, ledsmärtor och frossa, ofta med hudirritation som följd. Inom folkmedicinen har vitsippan även använts mot fräknar.[4]

    Vitsippan innehåller liksom andra ranunkelväxter ranunculin som övergår i giftet protoanemonin då växten krossas. Förgiftningar hos människa såväl som hos djur är mycket sällsynta främst på grund av vitsippans beska smak. Vid hudkontakt kan huden börja rodna och blåsor bildas. Att äta vitsippa ger till en början en brännande känsla i mun och svalj. Sedan utvecklas blåsor, man blir illamående, kräks och får diarré. Efter det tillstöter svindel och kramper. Matsmältningsorganen och urinsystemet skadas. Vid höga koncentrationer är vitsippa direkt livshotande. En dödlig dos är cirka 30 vitsippsplantor.[4]

    Som medikament används vitsippa ytterst lite idag.

    Klimatets inverkanRedigera

    Vitsippan har påverkats av klimatförändringarna och blommar nu (2014) ungefär två veckor tidigare än den gjorde i början av 1900-talet.[7]

    Vid en inventering i Jämtland fann man att vitsippan på 1950-talet förekom på höjder upp till 700 meter över havet. 2008 hade vitsipporna klättrat uppåt ända till 855 meter över havet. Fristående undersökningar i Pyrenéerna, Alperna, Jurabergen och Uralbergen visade samma tendens att flytta mot högre höjder. Orsaken anses vara den globala uppvärmning, som började märkas 1986.[8]

    EtymologiRedigera

    • Släktnamnet Anemone kommer från det grekiska ordet amona (från roten).[4]
    • Artepitetet nemorosa kommer av grekiskans nemos (lund) och syftar på att vitsippan trivs i lundar.[1]
    • Namnet vitsippa kan spåras till det finländska Nyland, där växten kallades vitsäpel, ursprungligen vitsäper. Efterledet säper kommer av det franska ordet chapel, som svenskan lånat in via tyskan, schappel eller scheppel, ett ord som betecknar en blomsterkrans, ett diadem, men också kungakrona och brudkrona. Vitsippa betyder alltså den vita kronan. Namnet syftar på den krona de åtta vita kronbladen formar.
      Medeltidens kungakronor, och ofta även brudkronor, hade ofta åtta tinnar.[9]

    BygdemålRedigera

    Namn Trakt Förklaring Referens
    Fagningsblomma
    Fagningäblomä Gotland Blommar vid fagningätäiden, när det är dags att faga ängarna [10]
    Kälubliommä Dalarna, Mora Kälu = kyla, blomningen kommer när tjälen gått ur jorden
    Vait-tuppur Dalarna, Orsa Vait = vit(a)
    Tuppur = toppar, syftar på blomman i toppen på en stjälk. Alltså vitblomma
    Videvev Halland Ordledet vev är besläktat med viva i gullviva
    Vitavevel Västergötland, Gudhems härad
    Vitvira Småland
    Vitvirra Blekinge
    Vitebjälle Dalsland, Ed
    Vitfevel Västergötland, Vadsbo
    Vitlåck Dalsland, Småland, Vadsbo,

    Värmland, Östbo

    Vitlåckor Dalsland, Västergötland
    Vitverv Småland

    BilderRedigera

    Vitsippan som symbolRedigera

     
    Raseborgs stadsvapen

    Vitsippan är symbol för:

    ReferenserRedigera

    1. ^ [a b c d e] ”Vitsippa”. Den virtuella floran. Naturhistoriska riksmuseet. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/anemo/anemnem.html. Läst 2 maj 2015. 
    2. ^ [a b] Olle G Olsson. ”Vitsippa”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vitsippa. Läst 2 maj 2015. 
    3. ^ Vitsippa i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
    4. ^ [a b c d] Anna Johansson. ”Anemone nemorosa”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924013546/http://www.fkog.uu.se/course/essays/anemone_nemorosa.pdf. Läst 2 maj 2015. 
    5. ^ Olle G Olsson. ”myrmekokori”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/myrmekokori. Läst 3 maj 2015. 
    6. ^ ”Fjelebo”. Länsstyrelsen Kalmar län. http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/Pages/fjelebo.aspx. Läst 2 maj 2015. 
    7. ^ ”På jakt efter klimatförändringar i Skånes natur”. Länsstyrelsen Skåne. http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2014/Pages/pa-jakt-efter-klimatforandringar-i-skanes-natur.aspx. Läst 2 maj 2015. 
    8. ^ Svenska Dagbladet 2008-06-27, Nyheter, s 10
    9. ^ ”Rebusen hör i hop med karnevalerna”. Tidningen Vi. 18 februari 2009. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518095149/http://vitidningen.episerverhotell.net/templates/PrintPage.aspx?id=11094. 
    10. ^ Rietz, Ernst (1862–1867). Svenskt dialektlexikon. Gleerups. sid. 272  [1]
    11. ^ ”Cancerhjälpens historia”. Cancerhjälpen. http://www.cancerhelp.se/historik.asp. Läst 2 maj 2015. 
    12. ^ ”Raseborg”. Raseborgs stad. http://www.raseborg.fi. Läst 2 maj 2015. 
    13. ^ ”Vitsippsdalen”. Göteborgs botaniska trädgård. Arkiverad från originalet den 15 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150515044449/http://www.gotbot.se/sv/kulturplattformen/Goteborgs-Botaniska-Tradgard/Startsida-Goteborgs-Botaniska-tradgard/Tradgarden/Tradgarden1/Vitsippsdalen/. Läst 2 maj 2015. 
    14. ^ ”Vår logotyp”. Kristdemokraterna. Arkiverad från originalet den 16 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150316092632/https://www.kristdemokraterna.se/Media/VarLogotyp/. Läst 2 maj 2015. 

    Externa länkarRedigera

    Bilder på grönsippaRedigera