Öppna huvudmenyn

Asa Gray, född den 18 november 1810 i Oneida County, New York, död den 30 januari 1888 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk botaniker som ofta anses vara den viktigaste amerikanske botanikern under 1800-talet och ibland kallas för "den amerikanska botanikens fader".[5][6]

Asa Gray
Asa Gray01.jpg
Född18 november 1810[1][2][3]
Paris
Död30 januari 1888[1][3]
Cambridge
BegravdMount Auburn Cemetery
NationalitetAmerikan
Alma materFairfield Academy[4] Blue pencil.svg
SysselsättningIntendent, botaniker, universitetslärare
ArbetsgivareHarvard University
University of Michigan
UtmärkelserFellow of the AAAS
Utländsk ledamot av Royal Society
NamnteckningAppletons' Gray Asa signature.png
Redigera Wikidata

Innehåll

LevnadRedigera

Unga år och studierRedigera

Asa Gray föddes i byn ("hamlet") Sanquoit ungefär 10 km söder om Utica, som det äldsta av sedermera åtta barn till paret Moses Gray (f. 1786) och Roxana Howard Gray (f. 1789), men strax efter Asas födelse flyttade familjen till Paris Furnace (senare omdöpt till Clayville) där fadern satte upp ett litet färgeri (han köpte 1823 en farm för förtjänsten från färgeriet). Asa började tidigt i skolan och kunde läsa vid tre års ålder. När han var ungefär tolv år gammal skickades han till Clinton Grammar School en och en halv mil hemifrån där han studerade klassiska språk[7] och matematik. 1825 började han vid Fairfield Academy i Herkimer County öster om Utica, men han bytte redan hösten 1826 till Fairfield Medical College, varifrån han utexaminerades som M.D. vid tjugo års ålder den 25 januari 1831 med en avhandling om gastrit.[8] Under ledigheterna från Fairfield bodde han i Bridgewater i sydänden av Oneida County, där han studerade för doktor John Foote Trowbridge. Han blev dock aldrig en praktiserande läkare i egentlig mening[9], utan fick 1832 anställning som lärare i kemi, geologi, mineralogi och botanik vid Bartlett's High School i Utica.

Den unge botanikernRedigera

 
Claytonia caroliniana

Gray blev först intresserad av naturvetenskap, och då av mineralogi, när han studerade för James Hadley, professor i "materia medica" och kemi vid Fairfield Medical College. Botanikintresset vaknade då han 1827 läste den 349 sidor långa artikeln[10] i Brewsters Edinburgh Encyclopaedia[11] och därför köpte Amos Eatons Manual of Botany. Våren därpå bestämde han sin första växt, en Claytonia caroliniana - den fanns dock inte med i Eatons flora, så den blev felbestämd till Claytonia virginica - och därefter bestämde han alla växter han kunde komma över och började att samla till ett eget herbarium. När han kom tillbaka till Fairfield på hösten för sina studier kontaktade han Hadley, som hade ett herbarium, vilket Gray fick studera - något han gjorde intensivt. På Hadleys inrådan började Gray brevväxla med botanikprofessorn vid Rensselaer School, Lewis Caleb Beck, som var den främste regionale (han bodde i Albany) botanikern och som höll sommarkurser i botanik vid Fairfield. Sommaren 1830 skickades han till New York av Dr. Trowbridge (på vägen besökte han Beck i Albany) och han uppsökte John Torreys bostad med ett rekommendationsbrev från Hadley. Torrey var dock i Massachusetts över sommaren, så Gray lämnade ett paket med växter som han ville ha hjälp att bestämma. Till vintern svarade Torrey och det blev början på en vänskap och ett samarbete som varade till Torreys död 1873.

1831 upphörde Beck med sina sommarkurser och Hadley erbjöd Gray att hålla dem i Becks ställe och för de 40 dollar han fick i arvode åkte han till Niagarafallen, Seneca County och Ithaca. Nästa sommarledighet, 1832, företog han en ny resa, under vilken han samlade växter, fossil och mineral och under vilken han för första gången träffade Torrey (och även mötte den amerikanske mykologipionjären Lewis David von Schweinitz). 1833 accepterade Gray en inbjudan från Torrey om att bli dennes assistent vid College of Physicians and Surgeons, men anställningen upphörde året därpå eftersom skolans pengar sinade.

ProfessornRedigera

Gray blev professor i botanik vid University of Michigan 1838 och vid Harvard University 1842. Han ägnade sig särskilt åt Nordamerikas flora och åt de korgblommiga växternas systematik, på vilket område han var sin tids främste auktoritet. Gray utgav, förutom större handböcker i botanik, Synoptical flora of North America (1878-86), som senare avslutades av Watson. Det av Gray hopbragta herbariet skänktes till Harvard 1864 och Gray Herbarium blev grundstenen för ett av de största herbarierna i världen. Gray var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1859.


Auktorsnamnet A.Gray kan användas för Asa Gray i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet.

VerkRedigera

För en bibliografi se Sereno Watson & George Lincoln Goodale, 1889, List of the Writings of Dr. Asa Gray Chronologically Arranged with an Index, Appendix to Vol. XXXVI, American Journal of Science.

BotanikRedigera

Evolutionsteori, naturvetenskap och religionRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online: biography/Asa-Graytopic/Britannica-Online, omnämnd som: Asa Gray, läst: 9 oktober 2017
  2. ^ SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w62v2hg9, omnämnd som: Asa Gray, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ [a b] Find A Grave, Find a Grave ID: 1762, omnämnd som: Asa Gray, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ Gray, Asa, American Medical Biographies
  5. ^ Melissa Petruzzello, Asa Gray: The Father of American Botany på Britannica.com.
  6. ^ Asa Gray på United States History (u-s-history.com).
  7. ^ Enligt Gray "rudimentär grekiska och latin": Gray (1993) sid. 7-8.
  8. ^ Man var tvungen att vara fyllda 21, men Gray hade varit där så länge att ingen frågade om han var gammal nog. Se Gray (1893) sid 13-14. Farlow skriver februari 1831 (sid. 164).
  9. ^ Enligt Farlow, sid. 164, öppnade han en mottagning, vilket blev både början och slutet på hans medicinska karriär.
  10. ^ Botany i Edinburgh Encyclopaedia vol. IV, sid. 1-349.
  11. ^ Gray (1893) sid 13-14.
  12. ^ Detta var inte en publikation i vanlig bemärkelse, utan två uppsättningar av torkade växter i mycket begränsad upplaga med en tillhörande tryckt beskrivning. Deras betydelse ligger i att de innehåller nybeskrivningar av arter och nykombinationer av namn, vilka har skapat förvirring inom den taxonomiska nomenklaturen (dessutom är vissa arter inte homogena mellan olika uppsättningar, vilket lett till typifieringsproblem). Se Harold William Rickett & Charles Louis Gilly, 1942, Asa Gray's Earliest Botanical Publications (1833-1836), Bulletin of the Torrey Botanical Club 69:6, sid. 461-470 (461-466).
  13. ^ H.W. Rickett & C.L. Gilly, 1942, Asa Gray's Earliest Botanical Publications (1833-1836), Bulletin of the Torrey Botanical Club 69:6, sid. 461-470 (466-470).

Externa länkarRedigera