Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Varbergs stad. För orten se Varberg, för dagens kommun, se Varbergs kommun.

Varbergs stad var en stad och kommun i Hallands län. Centralort var Varberg.

Varbergs stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Varbergs kommunvapen
LandSverige
LandskapHalland
LänHallands län
Kommun, nuVarbergs kommun
CentralortVarberg
Inrättad1300
Upphörd31 december 1970
Uppgått iVarbergs kommun
Befolkning, areal
Areal16 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°06′N 12°15′Ö / 57.1°N 12.25°Ö / 57.1; 12.25
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVarbergs rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod1383
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Huvudartikel: Varbergs historia

Det är inte känt varken när Varberg (ursprungligen Getakärr) grundades eller när orten fick stadsrättigheter, men detta måste ha skett före 1309, då borgare i staden nämns i Erikskrönikan. I början av 1400-talet tillkom Ny Varberg några kilometer norrut, och de båda städerna existerade parallellt en tid innan Getakärr konkurrerades ut. Svenskarna brände Ny Varberg 1612 och staden återuppbyggdes då på Platsarna nära fästningen. Efter en förödande stadsbrand 1666 flyttades staden återigen, och har legat på sin nuvarande plats sedan dess.

Varbergs stad inrättades som kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1915 - Lägenheterna Tranelyckan, 1/4 mantal Klastorp n:r 17 Anders Nilsgård samt 1 mantal Apelvik n:r 1 Anders Götarsgård samt inom lägenheterna belägna järnvägssträckor överfördes till staden från Träslövs landskommun. Området hade sedan tidigare legat inom stadens område som en enklav.[1]
  • 1942 - Getterön samt norr och nordväst om ön belägna holmar och skär med en areal av 3,43 kvadratkilometer, varav allt land, överfördes till staden från Lindbergs landskommun. Samtidigt införlivades en del av Träslövs tångallmänning med en areal av 0,24 kvadratkilometer, varav allt land, i staden från Träslövs landskommun.[2]
  • 1953 - Ett område med 866 invånare och omfattande en areal av 3,16 kvadratkilometer, varav allt land, införlivades från Träslövs landskommun. Ett obebott område omfattande en areal av 0,01 kvadratkilometer, varav allt land, överfördes till staden från Tvååkers landskommun. Från Varbergs stad överfördes dels ett obebott område omfattande 0,05 km², varav allt land, till Träslövs landskommun och församling, dels ett obebott område omfattande en areal av 0,001 km², varav allt land, till Tvååkers landskommun och församling.[3]
  • 1967 - Träslövs landskommun inkorporerades i staden.

Från den 1 januari 1971 ingick Varbergs stad i den nybildade kommunen Varbergs kommun.[4]

Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt till 1971 då rätten uppgick i Varbergs tingsrätt.[5]

Kyrklig tillhörighet redigera

Staden tillhörde i kyrkligt hänseende till Varbergs församling.[6] 1967 tillkom Träslövs församling.

Sockenkod redigera

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1516[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet redigera

Huvudartikel: Varbergs kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg växande grön ek, åtföljd till höger av ett på berget stående, rött torn med huv, till vänster av en på berget likaledes stående upprest, röd bock med beväring av guld.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1938.

Geografi redigera

Varbergs stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 15,85 km², varav 15,78 km² land.[8]

Tätorter i staden 1960 redigera

I Varbergs stad fanns del av tätorten Varberga, som hade 13 982 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,4 procent.[9]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Varbergs stad 1800–1990
ÅrFolkmängd
1800
  
1 305
1810
  
1 331
1820
  
1 494
1830
  
1 787
1840
  
1 660
1850
  
2 123
1860
  
2 503
1870
  
2 344
1880
  
2 961
1890
  
4 387
1900
  
6 019
1910
  
7 375
1920
  
7 934
1930
  
8 561
1940
  
10 546
1950
  
12 524
1960
  
14 476
1970
  
17 869
1980
  
18 054
1990
  
20 840
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Politik redigera

Mandatfördelning i valen 1919-1966 redigera

ValårVSSPCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919101010
101010
3073,9
30
192010812
10812
3036,8
30
1922110514
10514
3055,9
30
19261133211
133211
3067,3
30
19301212312
122312
3064,9
29
1934142311
142311
3063,3
30
193811739
1739
3065,9
27
194221747
21747
3070,5
28
194621576
21576
3072,0
26
19501794
1794
3080,0
27
19541785
1785
3079,9
27
195815267
15267
3077,5
27
196217265
17265
3080,6
255
1966118466
18466
3584,1
305
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Borgmästare i Varberg 1627-1970 redigera

Förteckningen nedan omfattar borgmästare i Varberg från Matz Rasmussen som innehade ämbetet 1645 när Halland blev svenskt genom Brömsebrofreden, till och med Axel Lindskog som blev den siste ämbetsinnehavaren.

Borgmästare Period
Matz Rasmussen 1627-1651
Hendrich Hanssen 1651-1661
Jochum Voht 1657-1660
Niels Agrell 1662-1681
Olaus Törnebom 1682-1689
Peter Hummel 1690-1709
Timotus Polus (vikarie) 1709
Swen Westerling 1709-1717
Gustaf Dahlborg 1717-1719
Isac Himmelberg 1719-1749
Johan Pihlsson (vikarie 1749-1753) 1749-1757
Johan Herman Sethelius 1758-1777
Hans Pihlsson (vikarie) 1777-1779
Peter Anthonius Pihlsson 1779-1793
Johan Schånberg 1793-1807
Johan Peter Holmer (vikarie) 1808-1809
Johan Lorens Hök 1809-1828
Samuel Nerman (vikarie) 1828-1830
Elias Andersson 1830-1872
Lars Peter Larsson 1872-1893
Emil Swensson 1894-1928
Johan Janssen 1929-1939
Oskar Reinhold Eugen Mellin (tillförordnad) 1940-1944
Axel Lindskog 1944-1970

Lista över ordförande i stadsfullmäktige 1863–1970 redigera

Listan omfattar ordförande i stadsfullmäktige i Varberg från stadsfullmäktigeinstitutionens införande 1863 till kommunreformen 1971.[10][11]

  • 1863–1873: Isak Wilhelm Fundahn, tullförvaltare
  • 1874–1880, 1885: Adolf Leonard Lundquist, handlande
  • 1881–1884: Frey Bogren, direktör
  • 1885, 1896: Carl Gustaf Henrik (Henry) Bagge, vice konsul, bankdirektör
  • 1886–1892: Ingemar Kerfstedt, apotekare
  • 1893–1895: Frans Berglöf, häradshövding
  • 1897–1899: Hugo Gerlach, ingenjör
  • 1900–1916: Alfred Olsson, trafikchef
  • 1917–1922: Johan Severin Almer, stadsläkare
  • 1923–1926: Linus Oscar Collin, trafikchef
  • 1927–1946: Sven Larsson, riksdagsman
  • 1947–1966: Yngve Olsson, stenhuggeriägare
  • 1967–1970: Karl Bengtsson, verkmästare

Referenser redigera

Noter redigera

^a Tätorten Varberg var delad mellan Varbergs stad (13 982 inv.) och Träslövs landskommun (73 inv.)

  1. ^ SCB Folkräkningen 1920 del 1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 96 i pdf:en anm. till Hallands län not 9
  2. ^ SCB Folkräkningen 1945 del 1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 112 i pdf:en anm. till Hallands län not 5
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-09-30. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Varbergs stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 63. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 29 i pdf:en
  10. ^ Sandklef, Albert (1938). Varbergs stadsfullmäktige 1863-1938: minnesskrift på uppdrag av stadsfullmäktige. Varberg .
  11. ^ Stadsfullmäktiges tryckta handlingar 1938–1970.

Tryckta källor redigera