Öppna huvudmenyn

Valkyria

(Omdirigerad från Valkyrior)
För andra betydelser, se Valkyria (olika betydelser).
”Valkyriornas ritt” (1818), nationalromantisk målning av Johan Gustaf Sandberg.

Valkyria, valkyrior (sammansättning av val, ”fallna krigare” och kjósa, ”välja, utvälja”) var i nordisk mytologi kvinnliga väsen som förde döda på slagfältet till gudarnas värld. En valkyria var en psykopomp, en religionshistorisk term som betyder ”själaförare”. Hälften av de utvalda kämparna fick komma till Odens Valhall och hälften till Freyjas Folkvang.

Folkvang är den nionde,
där avgör Freyja
vem som får sitta i salen.
Hälften av stridens
stupade väljer hon
men Oden får den andra hälften.[1]
Fólkvangr er inn níundi,
en þar Freyja ræðr
sessa kostum í sal;
halfan val
hon kýss hverjan dag,
en halfan Óðinn á.

Valkyrior har omskrivits på flera olika vis. Viss forskning indikerar att valkyriorna ursprungligen inte var attraktiva varelser som de utmålas i vikingatidens diktning och berättelser. Det fornengelska waelcyrge antyder att de var häxor eller dödsdemoner. Likheter med de irländska Morrigans är också påfallande liksom de grekiska Keres, som vandrar runt på slagfältet och livnär sig av de sårades blod.[2]

Under vikingatiden skapades en heroisk mytologi som framhöll krigaren, hans djärvhet och mod och framför allt hans belöningar efter döden i strid. I denna kontext omtalades valkyrionar som unga sköna kvinnor som serverade öl i Valhall och som även erbjöd erotiska tjänster, vilket speglas i dikternas bildspråk: ”Hild breder en bädd för den störste hjälmkrossaren (det vill säga ”krigaren”)”.

Flera valkyrior i dikterna bär namn som skildrar deras verksamhet på slagfältet:[3]

  • Gunnr – ”strid”
  • Göll – ”tumult”
  • Herfjötur – ”Krigsboja”
  • Hildr – ”strid”
  • Hlöck – ”Larm”
  • Hrist – ”Skakaren”
  • Kåra – ”Storm”
  • Mist – ”Dimma”
  • Rota – ”Oordning”
  • Sigrun – ”Seger-Runa”
  • Thrudr – ”Makt”.

EtymologiRedigera

Ordet ”valkyria” är ett isländskt ord, vars förled kommer av ''valr'' (”de i striden fallna”) och vars efterled är besläktad med ordet ”kora” i betydelsen ’välja’. Odet betyder alltså ”den som väljer dem som skall falla i striden”.

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Grímnismál 14. Översättning: Lars Lönnroth (2016), Den poetiska Eddan, sid. 109-110 (Atlantis)
  2. ^ Egeler, M.. Textual perspectives on prehistoric contacts: some considerations on female death demons. 
  3. ^ Price, Neil (2002). The Viking Way. sid. 338-340 (Departmen of Archaeology, Uppsala university)