Anna Whitlock

svensk skolpionjär och kvinnosakskämpe
Denna artikel handlar om skolpionjären och kvinnosakskämpen. För gymnasieskolan, se Anna Whitlocks gymnasium.

Anna Whitlock, född 13 juni 1852 i Stockholms finska församling, Stockholms stad, död 16 juni 1930 i Danderyds församling, Stockholms stad,[12] var en svensk skolpionjär och kvinnosakskämpe. Hon var dotter till grosshandlaren Gustaf Whitlock och feministen Sophie Whitlock. En syster till henne var lärarinnan och kvinnosakspionjären Ellen Whitlock. Anna Whitlock var ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) från dess tillkomst 1903 till 1907, och ännu en gång mellan 1911 och 1912.

Anna Whitlock
Anna Whitlock på omslaget till Hvar 8 Dag 1912.
Född13 juni 1852[1][2][3]
Finska församlingen[1][2][3], Sverige
Död16 juni 1930 (78 år)
Danderyds församling[1][4][3], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige[6][7][8]
Utbildad vidHögre lärarinneseminariet
SysselsättningJournalist, rösträttsaktivist, skolföreståndare[9], kvinnosakspolitiker, privatlärare
Befattning
Ordförande för landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1902–1907)
Ledamot, Stockholmsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1905–1906)[10]
Styrelseledamot, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt[9]
Ordförande för landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1911–1914)
FöräldrarGustaf Emanuel Whitlock[2][3][11]
Sophie Whitlock[3][2][11]
SläktingarEllen Whitlock (syskon)[3][11]
Redigera Wikidata
Interiör från Whitlockska skolan, till höger vid bordet sitter Anna Whitlock.

Biografi redigera

Pedagogen redigera

Whitlock examinerades från Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1875 och studerade därefter utomlands. Hon var även en tid Aftonbladets korrespondent i Paris. Hon grundade 1878 en flickskola i Stockholm i samarbete med Ellen Key. Där tillämpades ny pedagogik med självstyrande elevråd, föräldradagar, koncentrationsläsning, fria ämnesval och omväxling mellan praktiskt och teoretiskt arbete. Skolan hade 1893–1905 namnet Stockholms nya samskola och bytte därefter namn till Whitlockska samskolan. Skolan övergick 1918 till att drivas i stiftelseform.

Politikern redigera

Whitlock var en av förgrundsgestalterna i den svenska rösträttsrörelsen. Hennes mor hade varit första sekreterare i Fredrika Bremer-förbundet och hon kom därför tidigt i kontakt med kvinnofrågan. Hon var ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och ledde flera regeringsuppvaktningar och företrädde ofta rörelsen utåt. Då hon andra gången valdes till ordförande 1911, verkar det ha varit en konsekvens av konflikterna kring LKPR:s bojkott av de högerpartier som var emot kvinnlig rösträtt. Det medförde att många medlemmar med högersympatier, ansåg att rörelsen svek sina principer om arbete över blockgränserna. Den tidigare ordföranden Lydia Wahlström, som företrädde högern, avgick och Whitlock blev ett okontroversiellt val. Då känslorna efter en tid hade lagt sig, kunde vänsterfalangens Signe Bergman tillträda.

Whitlock engagerade sig också i Föreningen för socialt arbete, i Frisinnade kvinnor och det liberala partiet och var en förgrundsgestalterna i det kvinnliga matkooperativet Svenska Hem. Hon erhöll 1918 den kungliga medaljen Illis Quorum.

Hon är gravsatt på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Whitlock i kulturen redigera

Rollfiguren "Dagmar Friman" (spelad av Sissela Kyle) i TV-serien Fröken Frimans krig är baserad på Anna Whitlock, som under åtminstone första säsongen följer hennes liv.[13] I senare säsonger går TV-produktionen dock ifrån den historiska personen och introducerar en hel del fiktion.

Anna Whitlocks gymnasium är en skola i Stockholm som öppnade 2018.

Bibliografi redigera

  • Skolans ställning till religionsundervisningen i Sverige och andra länder. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 8. Uppsala: Bonnier. 1888. Libris 1294385 
    • 2. omarb. uppl. / genom Manfred Björkquist. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 8. Stockholm: Bonnier. 1906. Libris 1617700 
  • Barnens första geografi. Stockholm: C. E. Fritzes hofbokh. 1893. Libris 1627456 
  • Bör den svenska kvinnan erhålla politisk rösträtt?. Stockholm. Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Flygblad ; 2. Stockholm. 1903. Libris 3171425 
  • Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?. Stockholm. Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Flygblad ; 5. Stockholm. 1905. Libris 3171426 
  • Tal vid kvinnodeputationernas uppvaktning hos H.Exc.statsministern den 6 okt. 1906. Malmö. 1906. Libris 3171427 
  • Skolreformen och ungdomen. Brännande frågor, 99-1557213-1 ; 4. Stockholm: Svenska andelsförlaget. 1922. Libris 1484406 

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok, 18520613 Whitlock, Anna, läst: 13 december 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Finska församlingens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0004/C I/13 (1835-1864), bildid: C0054091_00127, födelse- och dopbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 11 april 2018, ”13,3/7, Anna Fadern Grosshandl(aren) Gustaf Emanuel Whitlock,,,, Sofia Augusta Forsgren”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Anna Whitlock 1852-06-13 — 1930-06-16Skolgrundare, kooperatör, rösträttskvinna, läst: 31 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Danderyds kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/1494/F I/3 (1913-1931), bildid: 00033647_00094, död- och begravningsbok, s. 90, läs onlineläs online, läst: 11 april 2018, ”19, juni,16,,1,Whitlock Anna Skolföreståndarinna från.... (1952) 13/6....myocerd. ??? nephrit. ....”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Whitlock, ANNA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 april 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 30 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 1906, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Årsberättelser för Landsföreningen och Lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1908, Oskar Eklunds boktryckeri, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 19061906, läs onlineläs online, läst: 2 november 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c] Finska församlingens kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/SSA/0004/A II/11 (1856-1871), bildid: 00051578_00211, sida 444, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 9 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, Sveriges släktforskarförbund
  13. ^ TT (2015-12-21): "Fröken Friman krigar för rösträtt". sydsvenskan.se. Läst 24 november 2016.

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera