Vadstena kommun

kommun i Östergötlands län, Sverige
(Omdirigerad från Vadstena kommun (1971-1973))

Vadstena kommun (uttal) är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Vadstena.

Vadstena kommun
Kommun
SloganStorhet i det lilla[1]
Kommunens vapen.
Vadstena kommunvapen
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
CentralortVadstena
Inrättad1 januari 1980[2]
Utbruten urMotala kommun[2]
Befolkning, areal
Folkmängd7 489 ()[3]
Areal413,27 kvadratkilometer ()[4]
- därav land191,6 kvadratkilometer[4]
- därav vatten221,67 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet39,09 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°26′54″N 14°53′23″Ö / 58.448333333333°N 14.889722222222°Ö / 58.448333333333; 14.889722222222
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLinköpings domkrets (–)
Motala domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2825[5]
Anställda575 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0584[7]
GeoNames2665901
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata
Vadstena kommun
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
Kommun, nuVadstena kommun
CentralortVadstena
Inrättad1 januari 1971[2][8]
Upphörd31 december 1973[2]
Uppgått iMotala kommun[2]
Läge
Koordinater58°26′42″N 14°53′50″Ö / 58.445096111111°N 14.897135°Ö / 58.445096111111; 14.897135
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsMotala domsaga
Koder och länkar
Kommunkod0584[9]
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen vid Vätterns östra strand och består till största delen av ett böljande slättlandskap. Vård, omsorg och tillverkningsindustri, likväl som turism, utgör basen för det lokala näringslivet.

Sedan kommunen bildades och fram till 2020 har befolkningensmängden legat stabilt mellan cirka 7400 och 7700 personer. Kommunen har haft skiftande koalitionsstyren över tid, varav ett flertal blocköverskridande samarbeten.

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Hagebyhöga, Herrestad, Hov, Källstad, Nässja, Orlunda, Rogslösa, Sankt Per, Strå, Väversunda och Örberga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Vadstena stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Aska (av de tidigare kommunerna Fivelstad, Hagebyhöga, Orlunda, Styra, Varv och Västra Stenby), Folkunga (av Appuna, Hogstad, Hov, Kumla, Rinna och Väderstad) samt Östgöta-Dal (av Herrestad, Källstad, Nässja, Rogslösa, Strå, Väversunda och Örberga) samtidigt som Sankt Pers landskommun införlivades i Vadstena stad.

1967 införlivades Östgöta-Dals landskommun i Vadstena stad. Vadstena kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vadstena stad och en del ur Folkunga landskommun (Hovs församling). 1974 införlivades kommunerna Aska och Vadstena i Motala kommun. 1980 utbröts den del som utgjort Vadstena kommun samt Hagebyhöga och Orlunda församlingar och (åter)bildade Vadstena kommun.[10]

Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Motala domsaga och kommunen ingår sedan 2002 i Linköpings domsaga.[11]

Geografi

redigera

Kommunen ligger vid Vätterns strand i västra Östergötland. Den gränsar i söder till Ödeshögs kommun, i sydost till Mjölby kommun och i nordost till Motala kommun, i vilken Vadstena kommun ingick åren 1974–1979.

Topografi och hydrografi

redigera

Kommunen är belägen vid Vätterns Östra strand och består till största delen av ett böljande slättlandskap där sedimentära bergarter till övervägande del utgör berggrunden. I sydväst finns Omberg, en skogklädd urbergshorst som bildar en skarp gräns mot den i övrigt kalkrika lerslätten som utgör odlingsmark. Längs Omberg hittas kärrmarker med rik växtlighet. Den grunda och näringsrika slättsjön Tåkern finns kommunens södra del och där finns en stor rikedom på häckande fågelarter. Hagebyhögakärret, ett kalkkärr med åtskilliga orkidéer, finna i den nordöstra delen av kommunen.[12]

Naturskydd

redigera

År 2022 fanns sex naturreservat i kommunenHagebyhöga, Kastad kulle torräng, Ombergsliden, Ostmossen, Motalabuktens öreservat och Tåkern. Därutöver fanns även ett skogligt biotopskyddsomåde och tre naturminnen.[13]

Administrativ indelning

redigera
 
Distrikt inom Vadstena kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Aska församling (ligger även i Motala kommun), Dals församling och Vadstena församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt[14]Hagebyhöga, Herrestad, Hov, Källstad, Nässja, Orlunda, Rogslösa, Strå, Vadstena, Väversunda och Örberga.

Tätorter

redigera

I kommunen finns två tätorter, Vadstena och Borghamn, båda belägna vid Vätterns strand.[15]

Styre och politik

redigera

Efter valet 2014 bildades en styrande koalition mellan Socialdemokraterna och det då nybildade lokala politiska partiet Konsensus. En av de viktigaste sakfrågorna i samarbetet var bostadsbyggandet.[16] I juni 2017 sprack dock koalitionen som en följd av "turerna kring kommundirektörens tillvägagångsätt att godkänna anställningar för både sin fru och sin bekant inom kommunen", vilket innebar att Socialdemokraterna tappade förtroendet för kommundirektören. Istället bildades en ny koalition mellan Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.[17] Samma regnbågskoalition fortsatte samarbetet efter valet 2018 och hade då majoritet med 18 av 35 mandat.[18]

År Partier
1994-1998 S C
1998-2002 S MP V
2002-2006 S M
2006-2010 S M
2010-2014 M KD FP C
2014-2017 S K
2017-2018 S M MP
2018-2022 M S MP
2022- M S

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2018–2022
Ordförande M Arne Sjöberg
Förste vice ordförande S Jenny Bytander
Andre vice ordförande C Bo Johansson

Källa:[19]

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPSKPSDKCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970187415
18745
3590,9
31
1979167417
16747
3590,9
2510
19821617317
16737
3592,7
2510
19851616417
16647
3591,4
2411
19881617416
16746
3587,6
2510
19911417328
147328
3588,3
2510
19941536317
153637
3589,1
2213
199821334238
21334238
3582,93
2114
200211433338
1433338
3581,44
2312
2006113213249
1323249
3583,09
2312
2010112313339
1233339
3586,33
2312
20141102192127
1029227
3586,32
2312
201828238318
2823838
3587,29
2213
2022281381111
283811
3586,86
2213
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat 1973–1976 se Motala kommun

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 3 tillhör Konsensus, 3 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Moderaterna och Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har alla 1 ledamot vardera.[20]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Peter Karlsson
Första vice ordförande S Anders Hedeborg
Andra vice ordförande C Roland Sjödahl

Lista över kommunstyrelsens ordförande

redigera
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Tommy Palmquist 1998 2006 Socialdemokraterna
  Caroline Unérus 2006 2010 Moderaterna
  Jan Sundström 2010 2014 Moderaterna
  Mats Wahrén 2014 2017 Konsensus
  Anders Hedeborg 2017 2018 Socialdemokraterna
  Peter Karlsson 2018 Moderaterna

Vänorter

redigera

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Vård, omsorg och tillverkningsindustri utgör basen för det lokala näringslivet. Omkring 22 procent av den förvärvsarbetande befolkningen var sysselsatta inom tillverkningsindustrin i början av 2020-talet, en sektor som lokalt domineras av små företag. Bland dessa återfinns pumptillverkaren Sultzer Pump Production AB, den mekaniska verkstaden Fredriksons Verkstads AB och EWAB Engineering AB som tillverkar materialhanteringssystem. Turismen är också en viktig del av det lokala näringslivet, då främst den stora turisttillströmningen till centralorten.[12]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Från sydväst till nordöst går Riksväg 50 och Länsväg 206 går från öst till väst mot centralorten.[12]

Genom kommunen går också Wadstena–Fogelsta Järnväg som är Sveriges äldsta bevarade smalspår.[21] Den reguljära trafiken lades dock ner 1978 men tio år senare började museitågen rulla längs sträckan.[22]

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 7 489 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 246:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Vadstena kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
7 540
1975
  
7 718
1980
  
7 654
1985
  
7 435
1990
  
7 557
1995
  
7 710
2000
  
7 668
2005
  
7 527
2010
  
7 391
2015
  
7 407
2020
  
7 423

Utländsk bakgrund

redigera

Den 31 december 2013 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 645, eller 8,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 383 den 31 december 2013). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 470, eller 6,16 %[24]

Vid Vadstena slott finns både Mårten Skinnares hus och den gamla hospitalsbyggnaden som inrymmer Vadstena hospitalsmuseum. Den senare skildrar mentalsjukvården från 1500- till 1900-talet.[25] Den heliga Birgittas efterlämnade kulturmiljöarv finns att beskåda på Sancta Birgitta Klostermuseum som är ett historiskt museum med tonvikt på medeltiden.[26] Som kontrast till de nischade museerna om kloster, slott och hospital fokuserar Vadstena stadsmuseum på "vardagliga Vadstena" från 1400-talet och framåt.[27]

Andra museer i kommunen är Vadstena Leksaksmuseum, Gottfrid Larsson-gården med Spetsmuseum, Wadstena-Fogelsta Jernvägsmuseum, Vadstena MC- och traktormuseum och Pressfotografernas kameramuseum.

Kulturarv

redigera
 
Nässja skeppssättning

År 2022 fanns 283 fornlämningar som hittats i kommunen registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[28] Exempelvis finns ett 30-tal gravar från århundradena närmast efter Kristi födelse vid Folkets Park.[29] Ett annat gravfält är Nässja skeppssättning som samlar 23 fornlämningar.[30]

Andra välkända kulturarv i kommunen är renässansslottet Vadstena slott[31] och Heliga Birgittas verk Vadstena kloster.[32] Till klostret hör också Vadstena klosterkyrka som enligt henne skulle vara av "slät gärning, ödmjuk och stark".[33]

I Borghamn finns flera kulturhistoriska arv så som ruinen efter fornborgen Drottning Ommas borg, den kungliga hjortparken med anor från 1600-talet och gamla kalkstensbrott.[34]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I fält av guld en S:ta Birgittagestalt – med gloria, dok, klädnad och skor av silver – sittande i en röd stol, skrivande med gåspenna i en bok, båda av silver; ansikte och händer av guld.

Motivet är från 1400-talet. Det fastställdes som vapen för Vadstena stad år 1938 och fortsatte att användas av den nya kommunen 1971. Vid sammanläggningen med Motala kommun 1974 kom vapnet ur bruk. Sedan Motala kommun spruckit 1980 togs det åter i bruk av den nya Vadstena kommun, som lät registrera det i PRV år 1989.

Även de tidigare landskommunerna Folkunga och Östgöta-Dal hade vapen, vars giltighet upphört i samband med sammanslagningar.

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges kommuner åren 1952-1986 Förändringar i kommunindelning och kommunkoder, SCB, 5 juni 1986, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Kommunreformen i Sverige 1971.[källa från Wikidata]
  9. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Motala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ [a b c] ”Vadstena - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vadstena-(ingress-kommun-e-l%C3%A4n). Läst 19 juli 2022. 
  13. ^ ”Vadstena kommun - Allemansrätten och naturskydd”. Vadstena kommun. https://www.vadstena.se/bygga-bo-miljo/miljo-och-halsoskydd/naturvard/allemansratten-och-naturskydd/. Läst 19 juli 2022. 
  14. ^
  15. ^ ”Vadstena kommun - Det här är Vadstena”. Vadstena kommun. https://www.vadstena.se/naringsliv-foretagande/turism/det-har-ar-vadstena/. Läst 18 juli 2022. 
  16. ^ ”Socialdemokraterna och Konsensus tar över rodret i Vadstena”. Sveriges Radio. 22 oktober 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5997713. 
  17. ^ S. Zetterdahl, Christian (5 juni 2017). ”Ny politisk majoritet i Vadstena”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/ny-politisk-majoritet-i-vadstena. Läst 18 juli 2022. 
  18. ^ ”Vadstena kommun - Mandatfördelning”. Vadstena kommun. https://www.vadstena.se/kommun-demokrati/politik-och-beslut/sa-styrs-vadstena/kommunfullmaktige/mandatfordelning/. Läst 18 juli 2022. 
  19. ^ ”Kommunfullmäktige”. Vadstena kommun. Arkiverad från originalet den 29 november 2018. https://web.archive.org/web/20181129100113/http://vadstena.se/Startsida/Kommun-och-demokrati/Kommunens-organisation/Kommunfullmaktige/. Läst 28 november 2018. 
  20. ^ Vadstena.se: Kommunstyrelsen Arkiverad 7 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 28 december 2015
  21. ^ ”Wadstena Fogelsta Järnväg – Sveriges äldsta bevarade smalspår”. https://wfj.se/. Läst 19 juli 2022. 
  22. ^ ”Historia om WFJ – Wadstena Fogelsta Järnväg”. https://wfj.se/historia-om-wfj/. Läst 19 juli 2022. 
  23. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  24. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2013 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 15 november 2014)
  25. ^ ”Hospitalsmuseet och Mårten Skinnares hus”. Vadstena Slott. https://vadstenaslott.com/aktiviteter/hospitalsmuseet/. Läst 18 juli 2022. 
  26. ^ ”Utställningar på Klostermuseum”. Sancta Birgitta Klostermuseum. https://klostermuseum.se/utstallningar/. Läst 18 juli 2022. 
  27. ^ ”Vadstena Stadsmuseum – Stadsbornas Vadstena genom seklerna”. https://www.vadstenastadsmuseum.se/. Läst 18 juli 2022. 
  28. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 19 juli 2022. 
  29. ^ ”Fornlämningar”. SKULPTURPARK VADSTENA. https://skulpturparkvadstena.se/f-rnl-mningar.html. Läst 19 juli 2022. 
  30. ^ ”L2011:997 Gravfält”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/32879422-e290-4d68-8877-ebe3a12de40f. Läst 19 juli 2022. 
  31. ^ ”Vadstena Slott - Renässansslottet i Östergötland”. Vadstena Slott. https://vadstenaslott.com/. Läst 19 juli 2022. 
  32. ^ ”Vadstena kloster”. SFV. https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/ostergotlands-lan/vadstena-kloster/. Läst 19 juli 2022. 
  33. ^ ”Vadstena klosterkyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/vadstena/klosterkyrkan. Läst 19 juli 2022. 
  34. ^ UpplevVadstena, Bernd Beckmann. ”Borghamn, norra porten till Omberg”. www.upplevvadstena.se. https://www.upplevvadstena.se/borghamn.htm. Läst 19 juli 2022. 
  • Gunnar Sträng (1973). Vadstena under 700 år. En minnesbok. Vadstena: Vadstena kommun 

Externa länkar

redigera