Nådendal

	Nådendal
	Naantali (finska)
	Kommun
	Nådendals stadsvapen
	Nådendals stadsvapen
Land	Finland
Landskap	Egentliga Finland
Admin. centrum	Kantakaupunki
Area	687,97 km² (2016-01-01)
- land	311,9 km²
- vatten	376,07 km²
Folkmängd	19 314 (2019-12-31)
- män	9 365 (2019-12-31)
- kvinnor	9 949 (2019-12-31)
Befolkningstäthet	61,92 invånare/km²
GeoNames	645212
Läge	60°28′05″N 22°01′35″Ö / 60.46806°N 22.02639°Ö;
Språk; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 96,4 %; 1,4 %; 2,2 %
	Nådendals stads läge
	Webbplats: www.naantali.fi

Naantali leder hit. För fartyget med detta namn, se Naantali (robotbåt, 1992)

Nådendal (finska Naantali) är en stad i landskapet Egentliga Finland, 17 km nordväst om Åbo. Nådendal har cirka &&&&&&&&&&019314.&&&&&019 314 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0687.970000687,97 km². Staden är enspråkigt finsk. Dock är 1,3 % av befolkningen svenskspråkig. Från stadens latinska namn Vallis gratiæ kommer bokstäverna "vg" i stadsvapnet. Stadens finska namn Naantali är en förfinskning av den svenska namnformen.^[3]

Mannerheimgatan i Nådendal gammelstaden

Nådendals kyrka och S/S Ukkopekka

Bland turistattraktionerna i Nådendal finns Muminvärlden samt Klosterkyrkan som byggdes mellan åren 1443 och 1462. Gästhamnen besöks på somrarna även av många svenska segelbåtar.

I staden finns byn och egendomen Nygård (fi. Uusikartano) egendomen Ekstensholm samt bergen Kopparberget och Nunneberget (fi. Nunnavuori).

HistoriaRedigera

Staden har sitt ursprung i det birgittinkloster, Nådendals kloster, som flyttades hit år 1443, grundat fem år tidigare i Karinkylä by. Av det återstår i Nådendal endast klosterkyrkan, som tömdes under reformationen och skadades svårt 1628 men som upprustades av Per Brahe d.y., som på egen bekostnad år 1660 försatte klosterkyrkan i hjälpligt skick. Därefter har den genomgått flera renoveringar och kan visa upp bland annat ett fint altarskåp från Danzig, vilket under klostertiden hade sin plats på högaltaret i koret.

Under andra hälften av 1800-talet var staden en känd badort i Finland, och sedan 1923 har Finlands president sitt sommarresidens – Gullranda – i Nådendal (innan 1964 i Nådendals landskommun).

Nådendals stad inkorporerade Nådendals landskommun 1 januari 1964 samt kommunerna Merimasku, Rimito och Velkua 1 januari 2009.

SjöfartRedigera

Hamnen i Nådendal är livligt trafikerad. Det går passagerartrafik till Kapellskär med Finnlink som dock har stor andel lastbilstrafik också. Det klassiska rederiet till Nådendal var förut Viking Line som hade omfattande trafik från Kapellskär på 1970 och 1980-talen.

Sommartid går ångbåtstrafik mellan Nådendals gamla hamn och Åbo. s/s Ukkopekka

DemografiRedigera

Den 31 december 2017 var kommunens befolkning 19 167 invånare, varav 18 480 (eller 96,4 %) var finskspråkiga, 260 (1,4 %) var svenskspråkiga och 1 talade samiska. 460 personer talade övriga eller främmande språk (2,2 %).^[4] Antalet personer med ett utländskt medborgarskap^[5] var 308 eller 1,6 % av kommunens befolkning.^[4]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Nådendals stad 1880–2015^[6]^[7]^[8]^[9]^[10]^[11]^[12]

År			Folkmängd
1880			541
1890			687
1900			907
1910			860
1920			795
1930			703
1940			1 047
1950			1 938
1960			2 735
1970			6 738
1975			7 924
1980			8 714
1985			10 192
1990			11 335
1995			12 412
2000			13 133
2005			13 960
2010			18 807
2015			18 961
Anm: För tidsserien 1980-2015 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari året efter. Nådendals landskommun inkorporerades 1 januari 1964. 1 januari 2009 slogs Nådendal ihop med kommunerna Merimasku, Rimito och Velkua.

VänorterRedigera

Nådendal har följande vänorter:^[13]

Se ävenRedigera

Åbo reparationsvarv

KällorRedigera

NoterRedigera

^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”11s7 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2019”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 29 december 2020.
^ ”Keskiaika - Suomen kaupungit keskiajalla”. Katajala.net. http://www.katajala.net/keskiaika/suomi/kaupungit.html.
^ [a b] ”011 -- Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/. Läst 13 augusti 2020.
^ personer som har dubbla medborgarskap varar ett är finskt ingår inte här
^ ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 16 februari 1973. sid. 41. http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 13 augusti 2020.
^ ”Uppgifter om kommuner - Västra Finland Folkräkningsuppgifter kommunvis” (på finska och svenska) ( PDF). Statistikcentralen. 1993. sid. 136. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/152383/xvael_199000_1993_7B_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.
^ ”Befolkning kommunvis i storleksordning 31.12.1990” (på finska och svenska) ( PDF). Statistikcentralen. 1991. sid. 6. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/166573/xvrm_1991_9_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.
^ ”Statistisk årsbok för Finland 1996” (på finska, svenska, engelska) ( PDF). Statistikcentralen. 1996. sid. 56-57. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/89979/xyti_stv_199600_1996_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.
^ ”Statistisk årsbok för Finland 2001” (på finska, svenska, engelska) ( PDF). Statistikcentralen. 2001. sid. 81. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/90068/xyti_stv_200100_2001_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.
^ ”Statistisk årsbok för Finland 2006” (på finska, svenska, engelska) ( PDF). Statistikcentralen. 2006. sid. 80. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/90075/yyti_stv_200600_2006_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.
^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2019”. Statistikcentralen. 24 mars 2020. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 13 augusti 2020.
^ ”Naantali pähkinänkuoressa”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181001110908/http://www.naantali.fi/Kunta-info/fi_FI/naantali_pahkinankuoressa/?u4.highlight=yst%C3%A4vyyskaupungit. Läst 30 maj 2019.

Vidare läsningRedigera

Hiekkanen, Markus; Cleve, Gunilla (1991). Nådendal. Rapport / Museiverket. Medeltidsstaden, 99-0348204-3 ; 4. Helsingfors: Museiverket. Libris länk. ISBN 951-9075-34-8

Externa länkarRedigera

Wikimedia Commons har media som rör Nådendal.
Bilder & media
Nådendals stads webbplats (svenska)
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] [a b c d] ”11s7 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2019”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 29 december 2020.

[3] ”Keskiaika - Suomen kaupungit keskiajalla”. Katajala.net. http://www.katajala.net/keskiaika/suomi/kaupungit.html.

[StatcenSpråk-4] [a b] ”011 -- Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/. Läst 13 augusti 2020.

[5] rsoner som har dubbla medborgarskap varar ett är finskt ingår inte här

[Tilastokeskus1880-1975-6] ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 16 februari 1973. sid. 41. http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 13 augusti 2020.

[7] ”Uppgifter om kommuner - Västra Finland Folkräkningsuppgifter kommunvis” (på finska och svenska) ( PDF). Statistikcentralen. 1993. sid. 136. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/152383/xvael_199000_1993_7B_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.

[8] ”Befolkning kommunvis i storleksordning 31.12.1990” (på finska och svenska) ( PDF). Statistikcentralen. 1991. sid. 6. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/166573/xvrm_1991_9_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.

[9] ”Statistisk årsbok för Finland 1996” (på finska, svenska, engelska) ( PDF). Statistikcentralen. 1996. sid. 56-57. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/89979/xyti_stv_199600_1996_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.

[10] ”Statistisk årsbok för Finland 2001” (på finska, svenska, engelska) ( PDF). Statistikcentralen. 2001. sid. 81. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/90068/xyti_stv_200100_2001_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.

[11] ”Statistisk årsbok för Finland 2006” (på finska, svenska, engelska) ( PDF). Statistikcentralen. 2006. sid. 80. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/90075/yyti_stv_200600_2006_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.

[12] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2019”. Statistikcentralen. 24 mars 2020. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 13 augusti 2020.

[13] ”Naantali pähkinänkuoressa”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181001110908/http://www.naantali.fi/Kunta-info/fi_FI/naantali_pahkinankuoressa/?u4.highlight=yst%C3%A4vyyskaupungit. Läst 30 maj 2019.

[3]

[1]

[2]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]