Världsmästerskapen i landsvägscykling
 Affisch från världsmästerskapen 1936 (Landsvägsloppen hölls i och kring Bern, banloppen i Zürich). | |
| Evenemangsfakta | |
|---|---|
| Datum | Herrar sedan 1921, damer sedan 1958 |
| Disciplin | Linjelopp och tempolopp |
| Arrangör | Union Cycliste Internationale |
Världsmästerskapen i landsvägscykling är ett tävlingsarrangemang som organiseras av Union Cycliste Internationale (UCI). Vinnaren i de olika klasserna får (skall - utom i etapplopp i det fall han/hon bär en av loppets ledartröjor eller då han/hon representerar nationslaget i ett mästerskap[1]) sedan bära "regnbågströjan" under det kommande årets tävlingar i den klass denne är världsmästare. Till skillnad från årets övriga lopp för professionella cyklister, kontinentala mästerskap undantagna, tävlar man i nationslag och inte i kommersiella cykellag (bortsett från det tidigare lagtempot för professionella lag). Tävlingarna hålls mot slutet av den europeiska cykelsäsongen, vanligen efter Vuelta a España.
De första världsmästerskapen för herramatörer på landsväg hölls 1921 i Köpenhamn, Danmark och för professionella herrar 1927 i Nürburgring i Tyskland. På bana (velodrom) hade världsmästerskap arrangerats sedan 1893.
Flest segrar i herrarnas linjelopp för professionella har Alfredo Binda (1927, 1930, 1932), belgarna Rik Van Steenbergen (1949, 1956, 1957) och Eddy Merckx (1967, 1971, 1974), spanjoren Oscar Freire (1999, 2001, 2004) samt slovaken Peter Sagan (2015, 2016, 2017) alla har vunnit 3 gånger. Sagan är den ende som vunnit tre år i rad.
Flest segrar i herrarnas tempolopp vid världsmästerskap har schweizaren Fabian Cancellara (2006, 2007, 2009, 2010) som har vunnit fyra gånger.
Det första världsmästerskapsloppet för damer arrangerades 1958.
Flest segrar i linjelopp på damsidan har fransyskan Jeannie Longo(-Ciprelli) med fem (1985, 1986, 1987, 1989, 1995) och hon har även flest segrar i tempolopp: fyra (1995, 1996, 1997, 2001).
- Notera att inga tävlingar anordnades från 1939 till 1945 på grund av andra världskriget
- 1900-talet
- 1921
Köpenhamn, Danmark - 1922
Liverpool, England - 1923
Zürich, Schweiz - 1924
Paris, Frankrike - 1925
Apeldoorn, Nederländerna - 1926
Milano, Italien - 1927
Nürburgring, Tyskland - 1928
Budapest, Ungern - 1929 Zürich, Schweiz
- 1930
Liège, Belgien - 1931 Köpenhamn, Danmark
- 1932 Rom, Italien
- 1933 Montlhéry, Frankrike
- 1934
Leipzig, Tyskland - 1935 Floreffe, Belgien
- 1936 Bern, Schweiz
- 1937 Köpenhamn, Danmark
- 1938 Valkenburg, Nederländerna
- 1939–1945: Inställt
- 1946 Zürich, Schweiz
- 1947 Reims, Frankrike
- 1948 Valkenburg, Nederländerna
- 1949 Köpenhamn, Danmark
- 1950 Moorslede, Belgien
- 1951
Varese, Italien - 1952
Luxemburg, Luxemburg - 1953 Lugano, Schweiz
- 1954
Solingen, Västtyskland - 1955 Frascati, Italien
- 1956 Köpenhamn, Danmark
- 1957 Waregem, Belgien
- 1958 Reims, Frankrike
- 1959 Zandvoort, Nederländerna
- 1960
Karl-Marx-Stadt, Östtyskland - 1961 Bern, Schweiz
- 1962 Salò di Garda, Italien
- 1963 Ronse, Belgien
- 1964 Sallanches, Frankrike
- 1965
San Sebastián, Spanien - 1966 Nürburgring, Västtyskland
- 1967 Heerlen, Nederländerna
- 1968 Imola, Italien
- 1969 Zolder, Belgien
- 1970 Leicester, England
- 1971 Mendrisio, Schweiz
- 1972 Gap, Frankrike
- 1973 Barcelona, Spanien
- 1974
Montreal, Kanada - 1975 Yvoir, Belgien
- 1976 Ostuni, Italien
- 1977
San Cristóbal, Venezuela - 1978 Nürburgring, Västtyskland
- 1979 Valkenburg, Nederländerna
- 1980 Sallanches, Frankrike
- 1981
Prag, Tjeckoslovakien - 1982 Westhampnett (Goodwood House), England
- 1983 Altenrhein, Schweiz
- 1984
Barcelona, Spanien - 1985 Giavera del Montello, Italien
- 1986
Colorado Springs, Colorado, USA - 1987
Villach, Österrike - 1988 Ronse, Belgien
- 1989 Chambéry, Frankrike
- 1990
Utsunomiya, Japan - 1991 Stuttgart, Tyskland
- 1992 Benidorm, Spanien
- 1993
Oslo, Norge - 1994 Agrigento, Italien
- 1995
Duitama, Colombia - 1996 Lugano, Schweiz
- 1997 San Sebastián, Spanien
- 1998 Valkenburg, Nederländerna
- 1999 Verona, Italien
- 2000-talet
- 2000 Plouay, Frankrike
- 2001
Lissabon, Portugal - 2002 Zolder, och Hasselt, Belgien
- 2003 Hamilton, Kanada
- 2004 Verona, Italien
- 2005 Madrid, Spanien
- 2006 Salzburg, Österrike
- 2007 Stuttgart, Tyskland
- 2008 Varese, Italien
- 2009 Mendrisio, Schweiz
- 2010
Melbourne och Geelong, Australien - 2011 Köpenhamn, Danmark
- 2012 Limburg, Nederländerna
- 2013 Florens, Italien
- 2014 Ponferrada, Spanien
- 2015 Richmond, Virginia, USA
- 2016
Doha, Qatar - 2017 Bergen, Norge
- 2018 Innsbruck, Österrike
- 2019 Harrogate, England
- 2020 Imola, Italien
- 2021 Brygge och Leuven, Belgien
- 2022 Wollongong, Australien
- 2023 Glasgow, Skottland
- 2024 Zürich, Schweiz
- 2025
Kigali, Rwanda - 2026 Montreal, Kanada
- 2027 Haute-Savoie, Frankrike
- 2028
Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten
De första juniormästerkapen hölls 1975 och under följande år hölls de separat till och med 1996. Därefter hölls de tillsammans med seniormästerskapen i åtta år, varefter de hölls separat från dessa, men i stället tillsammans med juniormästerskapen i bancykling till och med 2010. Sedan 2011 hålls de åter tillsammans med seniormästerskapen.
- 1975: Lausanne
- 1976: Liège
- 1977: Wien
- 1978: Washington D.C.
- 1979:
Buenos Aires - 1980:
Mexiko City - 1981: Leipzig
- 1982: Florens
- 1983:
Wanganui - 1984: Beuvron
- 1985: Stuttgart
- 1986:
Casablanca - 1987: Bergamo
- 1988: Odense
- 1989:
Moskva - 1990: Middlesbrough
- 1991: Colorado Springs
- 1992:
Olympia - 1993: Perth
- 1994:
Quito - 1995:
San Marino och Forlì - 1996:
Novo mesto - 2005: Oberwart
- 2006: Spa-Francorchamps
- 2007: Aguascalientes
- 2008:
Kapstaden - 2009:
Moskva - 2010: Offida
Medaljörer
redigeraLinjelopp
redigeraVärldsmästerskap i linjelopp hålls för nedanstående klasser:[5][6]
| Klass | Första upplaga | Distans t.o.m. 2024 | Distans fr.o.m. 2025 |
|---|---|---|---|
| Herrar elit (ME) | 1927 | 250-280 km | 250-280 km |
| Damer elit (WE) | 1958 | 130-160 km | 150-180 km |
| Herrar U23 (MU) | 1996 | 160-180 km | 150-180 km |
| Damer U23 (WU) | 2022 | 130-160 km * | 110-140 km |
| Herrar juniorer (MJ) | 1975 | 120-140 km | 110-140 km |
| Damer juniorer (WJ) | 1987 | 50-80 km | 70-100 km |
* kördes integrerat med damelitloppet
Världsmästerskapens linjelopp för manliga professionella cyklister började att köras 1927 och har sedan dess hållits varje år, förutom under Andra världskriget.
Världsmästerskapens linjelopp för kvinnor startade första gången 1958.
Det första världsmästerskapet i linjelopp för amatörcyklister (endast herrar) arrangerades av UCI 1921. 1996 ersattes klassen av världsmästerskapen för manliga cyklister under 23 år.
Världsmästerskapens linjelopp för cyklister under 23 år startade 1996 och den första segraren blev den italienska cyklisten Giuliano Figueras. Tävlingen tog över efter världsmästerskapen för amatörcyklister.
Linjelopp: Damer U23
redigeraFrån 2022 utses även en världsmästare i damernas U23-klass. Till och med 2024 avgörs denna klass inom loppet för damelit-klassen, men från 2025 kommer den att hållas separat.[12][13]
| År | Guld | Silver | Brons |
|---|---|---|---|
| 2022 |  Niamh Fisher-Black |
 Pfeiffer Georgi |
 Ricarda Bauernfeind
|
| 2023 |  Blanka Vas |
 Shirin van Anrooij |
Anna Shackley
|
| 2024 | Puck Pieterse
|
Neve Bradbury
|
Antonia Niedermaier
|
_850_8528.jpg)
Individuella tempolopp
redigeraIndividuella världsmästerskap i tempolopp hålls för nedanstående klasser:[16][6]
| Klass | Första upplaga | Distans t.o.m. 2024 | Distans fr.o.m. 2025 |
|---|---|---|---|
| Herrar elit (ME) | 1994 | 40-50 km | 35-50 km |
| Damer elit (WE) | 1994 | 20-30 km | 30-40 km |
| Herrar U23 (MU) | 1996 | 30-40 km | 30-40 km |
| Damer U23 (WU) | 2022 | 20-30 km * | 20-30 km |
| Herrar juniorer (MJ) | 1994 | 20-30 km | 20-30 km |
| Damer juniorer (WJ) | 1994 | 10-15 km | 10-15 km |
* kördes integrerat med damelitloppet
.jpg)