Världsmästerskapen i landsvägscykling
![]() Affisch från världsmästerskapen 1936 (Landsvägsloppen hölls i och kring Bern, banloppen i Zürich). | |
Evenemangsfakta | |
---|---|
Datum | Herrar sedan 1921, damer sedan 1958 |
Disciplin | Linjelopp och tempolopp |
Arrangör | Union Cycliste Internationale |

Världsmästerskapen i landsvägscykling är ett tävlingsarrangemang som organiseras av Union Cycliste Internationale (UCI). Vinnaren i de olika klasserna får (skall - utom i etapplopp i det fall han/hon bär en av loppets ledartröjor eller då han/hon representerar nationslaget i ett mästerskap[1]) sedan bära "regnbågströjan" under det kommande årets tävlingar i den klass denne är världsmästare. Till skillnad från årets övriga lopp för professionella cyklister, kontinentala mästerskap undantagna, tävlar man i nationslag och inte i kommersiella cykellag (bortsett från det tidigare lagtempot för professionella lag). Tävlingarna hålls mot slutet av den europeiska cykelsäsongen, vanligen efter Vuelta a España.
De första världsmästerskapen för herramatörer på landsväg hölls 1921 i Köpenhamn, Danmark och för professionella herrar 1927 i Nürburgring i Tyskland. På bana (velodrom) hade världsmästerskap arrangerats sedan 1893.
Flest segrar i herrarnas linjelopp för professionella har Alfredo Binda (1927, 1930, 1932), belgarna Rik Van Steenbergen (1949, 1956, 1957) och Eddy Merckx (1967, 1971, 1974), spanjoren Oscar Freire (1999, 2001, 2004) samt slovaken Peter Sagan (2015, 2016, 2017) alla har vunnit 3 gånger. Sagan är den ende som vunnit tre år i rad.
Flest segrar i herrarnas tempolopp vid världsmästerskap har schweizaren Fabian Cancellara (2006, 2007, 2009, 2010) som har vunnit fyra gånger.
Det första världsmästerskapsloppet för damer arrangerades 1958.
Flest segrar i linjelopp på damsidan har fransyskan Jeannie Longo(-Ciprelli) med fem (1985, 1986, 1987, 1989, 1995) och hon har även flest segrar i tempolopp: fyra (1995, 1996, 1997, 2001).
- Notera att inga tävlingar anordnades från 1939 till 1945 på grund av andra världskriget
- 1900-talet
- 1921
Köpenhamn, Danmark
- 1922
Liverpool, England
- 1923
Zürich, Schweiz
- 1924
Paris, Frankrike
- 1925
Apeldoorn, Nederländerna
- 1926
Milano, Italien
- 1927
Nürburgring, Tyskland
- 1928
Budapest, Ungern
- 1929
Zürich, Schweiz
- 1930
Liège, Belgien
- 1931
Köpenhamn, Danmark
- 1932
Rom, Italien
- 1933
Montlhéry, Frankrike
- 1934
Leipzig, Tyskland
- 1935
Floreffe, Belgien
- 1936
Bern, Schweiz
- 1937
Köpenhamn, Danmark
- 1938
Valkenburg, Nederländerna
- 1939–1945: Inställt
- 1946
Zürich, Schweiz
- 1947
Reims, Frankrike
- 1948
Valkenburg, Nederländerna
- 1949
Köpenhamn, Danmark
- 1950
Moorslede, Belgien
- 1951
Varese, Italien
- 1952
Luxemburg, Luxemburg
- 1953
Lugano, Schweiz
- 1954
Solingen, Västtyskland
- 1955
Frascati, Italien
- 1956
Köpenhamn, Danmark
- 1957
Waregem, Belgien
- 1958
Reims, Frankrike
- 1959
Zandvoort, Nederländerna
- 1960
Karl-Marx-Stadt, Östtyskland
- 1961
Bern, Schweiz
- 1962
Salò di Garda, Italien
- 1963
Ronse, Belgien
- 1964
Sallanches, Frankrike
- 1965
San Sebastián, Spanien
- 1966
Nürburgring, Västtyskland
- 1967
Heerlen, Nederländerna
- 1968
Imola, Italien
- 1969
Zolder, Belgien
- 1970
Leicester, England
- 1971
Mendrisio, Schweiz
- 1972
Gap, Frankrike
- 1973
Barcelona, Spanien
- 1974
Montreal, Kanada
- 1975
Yvoir, Belgien
- 1976
Ostuni, Italien
- 1977
San Cristóbal, Venezuela
- 1978
Nürburgring, Västtyskland
- 1979
Valkenburg, Nederländerna
- 1980
Sallanches, Frankrike
- 1981
Prag, Tjeckoslovakien
- 1982
Westhampnett (Goodwood House), England
- 1983
Altenrhein, Schweiz
- 1984
Barcelona, Spanien
- 1985
Giavera del Montello, Italien
- 1986
Colorado Springs, Colorado, USA
- 1987
Villach, Österrike
- 1988
Ronse, Belgien
- 1989
Chambéry, Frankrike
- 1990
Utsunomiya, Japan
- 1991
Stuttgart, Tyskland
- 1992
Benidorm, Spanien
- 1993
Oslo, Norge
- 1994
Agrigento, Italien
- 1995
Duitama, Colombia
- 1996
Lugano, Schweiz
- 1997
San Sebastián, Spanien
- 1998
Valkenburg, Nederländerna
- 1999
Verona, Italien
- 2000-talet
- 2000
Plouay, Frankrike
- 2001
Lissabon, Portugal
- 2002
Zolder, och Hasselt, Belgien
- 2003
Hamilton, Kanada
- 2004
Verona, Italien
- 2005
Madrid, Spanien
- 2006
Salzburg, Österrike
- 2007
Stuttgart, Tyskland
- 2008
Varese, Italien
- 2009
Mendrisio, Schweiz
- 2010
Melbourne och Geelong, Australien
- 2011
Köpenhamn, Danmark
- 2012
Limburg, Nederländerna
- 2013
Florens, Italien
- 2014
Ponferrada, Spanien
- 2015
Richmond, Virginia, USA
- 2016
Doha, Qatar
- 2017
Bergen, Norge
- 2018
Innsbruck, Österrike
- 2019
Harrogate, England
- 2020
Imola, Italien
- 2021
Brygge och Leuven, Belgien
- 2022
Wollongong, Australien
- 2023
Glasgow, Skottland
- 2024
Zürich, Schweiz
- 2025
Kigali, Rwanda
- 2026
Montreal, Kanada
- 2027
Haute-Savoie, Frankrike
- 2028
Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten
De första juniormästerkapen hölls 1975 och under följande år hölls de separat till och med 1996. Därefter hölls de tillsammans med seniormästerskapen i åtta år, varefter de hölls separat från dessa, men i stället tillsammans med juniormästerskapen i bancykling till och med 2010. Sedan 2011 hålls de åter tillsammans med seniormästerskapen.
- 1975:
Lausanne
- 1976:
Liège
- 1977:
Wien
- 1978:
Washington D.C.
- 1979:
Buenos Aires
- 1980:
Mexiko City
- 1981:
Leipzig
- 1982:
Florens
- 1983:
Wanganui
- 1984:
Beuvron
- 1985:
Stuttgart
- 1986:
Casablanca
- 1987:
Bergamo
- 1988:
Odense
- 1989:
Moskva
- 1990:
Middlesbrough
- 1991:
Colorado Springs
- 1992:
Olympia
- 1993:
Perth
- 1994:
Quito
- 1995:
San Marino och
Forlì
- 1996:
Novo mesto
- 2005:
Oberwart
- 2006:
Spa-Francorchamps
- 2007:
Aguascalientes
- 2008:
Kapstaden
- 2009:
Moskva
- 2010:
Offida
Medaljörer
redigeraLinjelopp
redigeraVärldsmästerskap i linjelopp hålls för nedanstående klasser:[5][6]
Klass | Första upplaga | Distans t.o.m. 2024 | Distans fr.o.m. 2025 |
---|---|---|---|
Herrar elit (ME) | 1927 | 250-280 km | 250-280 km |
Damer elit (WE) | 1958 | 130-160 km | 150-180 km |
Herrar U23 (MU) | 1996 | 160-180 km | 150-180 km |
Damer U23 (WU) | 2022 | 130-160 km * | 110-140 km |
Herrar juniorer (MJ) | 1975 | 120-140 km | 110-140 km |
Damer juniorer (WJ) | 1987 | 50-80 km | 70-100 km |
* kördes integrerat med damelitloppet



Världsmästerskapens linjelopp för manliga professionella cyklister började att köras 1927 och har sedan dess hållits varje år, förutom under Andra världskriget.

Världsmästerskapens linjelopp för kvinnor startade första gången 1958.


Det första världsmästerskapet i linjelopp för amatörcyklister (endast herrar) arrangerades av UCI 1921. 1996 ersattes klassen av världsmästerskapen för manliga cyklister under 23 år.
Världsmästerskapens linjelopp för cyklister under 23 år startade 1996 och den första segraren blev den italienska cyklisten Giuliano Figueras. Tävlingen tog över efter världsmästerskapen för amatörcyklister.
Linjelopp: Damer U23
redigeraFrån 2022 utses även en världsmästare i damernas U23-klass. Till och med 2024 avgörs denna klass inom loppet för damelit-klassen, men från 2025 kommer den att hållas separat.[12][13]
År | Guld | Silver | Brons |
---|---|---|---|
2022 | ![]() |
![]() |
![]() |
2023 | ![]() |
![]() |
![]() |
2024 | ![]() |
![]() |
![]() |



Individuella tempolopp
redigeraIndividuella världsmästerskap i tempolopp hålls för nedanstående klasser:[16][6]
Klass | Första upplaga | Distans t.o.m. 2024 | Distans fr.o.m. 2025 |
---|---|---|---|
Herrar elit (ME) | 1994 | 40-50 km | 35-50 km |
Damer elit (WE) | 1994 | 20-30 km | 30-40 km |
Herrar U23 (MU) | 1996 | 30-40 km | 30-40 km |
Damer U23 (WU) | 2022 | 20-30 km * | 20-30 km |
Herrar juniorer (MJ) | 1994 | 20-30 km | 20-30 km |
Damer juniorer (WJ) | 1994 | 10-15 km | 10-15 km |
* kördes integrerat med damelitloppet
