Öppna huvudmenyn

Umbriel är en av Uranus månar. Den är den tredje största och har en diameter som är ungefär en tredjedel av jordens måne. Den upptäcktes 1851 av William Lassell.

Umbriel
PIA00040 Umbrielx2.47.jpg
Upptäckt[1]
UpptäckareWilliam Lassell
Upptäcktsdatum24 oktober 1851
Beteckningar
AlternativnamnUranus II
Uppkallad efterUmbriel
Omloppsbana
Halv storaxel266000 km
Excentricitet0,0039
Siderisk omloppstid4,144 d
Medelomloppshastighet4,67 km/s (beräknat)
Inklination0,128° (till Uranus ekvator)
Måne tillUranus
Fysikaliska data
Medelradie584,7 ± 2,8 km (0,092 R)[2]
Area4296000 km2 (0,008 A)[a]
Volym837300000 km3 (0,0008 V)[b]
Massa(1,172 ± 0,135) × 1021 kg (2 × 10−4 M)[3]
Medeldensitet1,39 ± 0,16 g/cm3[3]
Ytgravitation (ekvatorn)0,2 m/s2 (≈ 0,023 g)[c]
Flykthastighet0,52 km/s[d]
RotationsperiodSynkron (förutsagt)[4]
Axellutning0[4]
Albedo0,26 (geometrisk)
0,1 (bunden)[5]
YttemperaturMin: ?
Medel: ≈ 75 K
Max: 85 K
Skenbar magnitud14,5 (V-band, opposition)[7]
Atmosfär
Yttryck0
Hitta fler artiklar om astronomi med

Innehåll

Omloppsbana och rotationRedigera

Umbriel kretsar kring Uranus på 266 000 kilometers avstånd på 4,144 dygn. Omloppsbanan har en excentricitet på 0,0039 med en inklination på 0,205° i jämförelse till Uranus ekvator. Dess rotation är synkroniserad.

Fysiska egenskaperRedigera

 
En albedokarta över Umbriels yta.

De hittills enda närbilderna av Umbriel togs av Voyager 2 då den passerade förbi månen under sin förbiflygning av Uranus i januari 1986. Vid tidpunkten för förbiflygningen var den södra hemisfären riktad mot solen, så endast den blev studerad.

Fastän dess inre struktur är okänd har man tagit fram en modell som visar att Umbriel består av ungefär 50 % is, 30 % silikater och 20 % organiskt material, huvudsakligen metan. Umbriels starkt bekratrade yta har antagligen varit stabil sedan den skapades. Den har många fler och större kratrar än Ariel och Titania. Umbriel är väldigt mörk, den reflekterar endast hälften så mycket ljus som Ariel och är Uranus ljussvagaste satellit.

Umbriels mest framträdande signatur är Wunda, en stor ring av ljust material nära Umbriels ekvator (se bilden; man ser bilden nästan från en av polerna). Wunda är troligtvis någon slags krater men dess exakta natur förblir okänd. Nära terminatorn ligger kratern Skynd, vilken har en ljus ring med en ljus centraltopp.

Se ävenRedigera

KommentarerRedigera

  1. ^ Arean är härledd från radien r :  .
  2. ^ Volymen v är härledd från radien r :  .
  3. ^ Ytgravitationen är härledd från massan m, gravitationskonstanten G och radien r :  .
  4. ^ Flykthastigheten är härledd från massan m, gravitationskonstanten G och radien r :  .

KällorRedigera

Externa länkarRedigera