Tor Andræ
Tor Julius Efraim Andræ, född 9 juli 1885[1] i Vena församling i Kalmar län,[2] död 24 februari 1947 i Linköping,[1] var en svensk kyrkoman, religionshistoriker och orientalist, vid sin död biskop i Linköpings stift (1936–1947).
| Biskop Tor Andræ | |
 Tor Andræ | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Linköpings stift, biskop |
| Period | 1936 - 1947 |
| Företrädare | Sven Erik Aurelius |
| Efterträdare | Torsten Ysander |
| Akademisk titel | Teologie doktor 1921 |
| Född | 9 juli 1885 Vena socken |
| Död | 24 februari 1947 (61 år) Linköping[1] |
BiografiRedigera
Efter studentexamen i Linköping 1903 studerade Andræ vid Uppsala universitet där han blev filosofie kandidat i semitiska språk och litteraturhistoria 1906. Andræ blev teologie licentiat 1912 och utnämndes året efter till komminister i Delsbo samt 1915 till komminister i Gamla Uppsala. Efter doktorsexamen 1921 blev han kyrkoherde i Gamla Uppsala 1924. Mellan 1927 och 1929 hade han tjänsten som professor i religionshistoria vid Stockholms högskola och blev därefter professor i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi vid Uppsala universitet.
Som akademiker blev Andræ en mycket framstående kännare islam och Muhammeds liv och gärning och räknas som en av den västerländska islamforskningen portalgestalert. Som forskare är han också banbrytare för den svenska religionspsykologiska forskningen
År 1936 utnämndes han till biskop i Linköpings stift. När Bondeförbundets partiledare Axel Pehrsson-Bramstorp samma år bildade "semesterregeringen" inträdde Andræ på posten som statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet. Denna regering satt dock bara några månader sommaren 1936. Andræ deltog i slutredigerandet av 1937 års psalmbok och 1942 års kyrkohandbok (1936–1941).
Efter Nathan Söderbloms bortgång invaldes Andræ 1932 i Svenska Akademien. År 1935 blev han ledamot av Vitterhetsakademien.
Tor Andræ var son till kyrkoherden Anders Johan Andræ och Ida Nilsson.[2]Han var bror till Eskil Andræ och farbror till Seth Andræ. Han gifte sig 1913 med Ellen Gustafsson (1889–1965), dotter till målarmästaren Per Erik Gustafsson och Sophia Katarina Nielsén. De fick sönerna Håkan Andræ (1914–2014), Staffan Andræ (1916–1996), Anders Johan Andrae (1919–2000) och Carl Göran Andræ (1930–2019).[3]
Tor Andræ gravsattes den 2 mars 1947 på Uppsala gamla kyrkogård.[4]
ForskningRedigera
Få har som Andræ (före 1955) kunnat analysera de psykologiska faktorerna i en personlighets religiösa utveckling. Dock nådde han högre som religionshistoriker. Han hade tidigt kommit att ta avstånd från det ännu under 1920-talet dominerande evolutionistiska betraktelsesättet, även om han inte framlagt någon samlad kritik.[5]
Inom islamforskningen gjorde han banbrytande insatser förutom genom sin avhandling, med arbetena Der Ursprung des Islams und das Christentum (1926) och Muhammed (1930). Det sistnämnda arbetet har från svenska översatts till tyska, engelska, italienska och spanska samt rönte vid dess utgivning en utomordentlig uppskattning som den bästa tillgängliga Muhammedbiografin. Hans islamforskning fortsatte och 1945 höll han Olaus Petri-föreläsningar i Uppsala över den äldre islamiska mystiken, ett tema som under en följd av år stått i centrum för hans intresse där hans forskning och gav honom ett internationellt erkännande.[5]
Andræ blev teologie hedersdoktor i Dorpat, Oslo, Halle och Strasbourg.[5]
Bibliografi (i urval)Redigera
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- Svenska Dagbladets årsbok 1947, sidan 255
- Svensén, Bo. De Aderton. Svenska Akademiens ledamöter under 200 år. Norstedts 1992, sidan 190
- Otto Cantzler: Prelater & Potentater, Noteria förlag 1995, ISBN 91-85694-82-7
NoterRedigera
- ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Andrae, Tor Julius Efraim
- ^ [a b] Sveriges befolkning 1890: Tor Julius Efraim
- ^ ANDRÆ, Tor Julius Efraim i Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap / 1934 / s 7.
- ^ ”Visa gravplats”. Svenska Gravar. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=200004815&LOPNR=17947&FOR_NAMN=Tor&EFTER_NAMN=Andr%C3%A6&FNAMN_SELTYPE=E&ENAMN_SELTYPE=E&ORDER_BY=Fornamn&ORDER_DIRECTION=ASCENDING. Läst 16 juni 2013.
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 1002)
Vidare läsningRedigera
- Oloph Bexell, Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 120), Uppsala 2021, sidorna 97–99.
- Oloph Bexell, "Tor Andræ och Birgitta" i Birgittastiftelsen Inför nya utmaningar. Red. av Olle Ferm i samarbete med Kjell Blückert och Cecilia Lindheimer. 2022, s. 164–178.
- Tor Andræ in memoriam red. av Ove Hassler & Robert Murray. Stockholm 1947. 277 sidor
- Julius Wellhagen, "Tor Andræ. En biografisk konturteckning." i Linköpings stifts julbok 42 (1947), s. 7–26.
- Elias Wessén, Tor Andræ. Inträdestal i Svenska Akademien. Stockholm 1947, 27 sidor
- Geo Widengren, Tor Andræ. Uppsala 1947, 344 sidor
Externa länkarRedigera
- Tor Andræ i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
- Tor Andræ (1885-1947) hos Litteraturbanken
| Företrädare: Axel Hägerström |
Inspektor för Östgöta nation 1933–1937 |
Efterträdare: Adolf Natanael Lindqvist |
| Företrädare: Arthur Engberg |
Sveriges ecklesiastikminister sommaren 1936 |
Efterträdare: Arthur Engberg |