Johan Julius Severin Wellhagen, ursprungligen Andersson, född 23 december 1896 i Fagerhults församling i Kalmar län, död 15 november 1974 i Överums församling i Kalmar län, var en svensk präst, författare och folkmålsupptecknare.[1]

Julius Wellhagen
Född23 december 1896
Fagerhults församling, Sverige
Död15 november 1974 (77 år)
Överums församling, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPräst
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Julius Wellhagen, som härstammade från allmogen, avlade studentexamen vid Fjellstedtska skolan i Uppsala 1920.[1] Han blev filosofie kandidat 1922 och teologie kandidat 1924 vid Lunds universitet.[1] Han prästvigdes 1924 för Linköpings stift.[1] Åren 1925–1927 studerade han vid Berlins och Leipzigs universitet samt senare vid andra universitet i Europa och Förenta staterna.[1] Han var en tid vikarierande legationspastor i Viktoriaförsamlingen i Berlin.[1] År 1930 avlade han teologie licentiatexamen vid Lunds universitet och blev teologie doktor vid Uppsala universitet 1941.[1] År 1927 blev han komminister i Risinge församling och kyrkoherde i Överums församling 1931.[1] Han var kontraktsprost i Norra Tjusts kontrakt 1958–1962.[1]

Författarskap och uppdrag redigera

Som student upptecknade Julius Wellhagen folkmål, bland annat Södra Sandsjömålet. Han utgav sedan ett tjugotal böcker och skrifter. Därutöver hade han flera uppdrag. År 1947 invaldes han i en av Förenta nationernas specialkommittéer och deltog från 1953 i ett utredningsarbete om informationsceller i FN-länderna.[1] På 1930-talet drev han en rådgivningsbyrå för arbetslösa och sökte spåra personer i församlingars obefintlighetsböcker, det vill säga människor utan tillgång till sociala förmåner.[1] I Förenta staterna verkade han för invandrares rätt att komma i åtnjutande av landets pensionssystem.[1] Han var vidare ledamot av styrelsen för Exegetiska sällskapet i Uppsala och sekreterare i Institut d'éthique internationale (IEI) i Paris.[1] Han var också initiativtagare till Tjustbygdens Grundtvigsällskap.[1] Han var ledamot av Nordstjärneorden.[2]

Bibliografi i urval redigera

  • Drömmen om lifvet: Verklighetsskildring för ungdom (1917 som J. Severin‑Andersson)
  • Johan Magnus Tellander: en kyrkans märkesman i Växjö stift under förra århundradet: minnesteckning (1918 som Julius Andersson)
  • Anno sextiåtta: Skildringar från nödåret 1868-1869 (1920 som J. Severin‑Andersson)
  • Predikoutkast till kyrkoårets evangelietexter: Därjämte kortfattad kommentar (1930)
  • Minnesskrift med anledning av Överums hushållsförenings sextioårsjubileum i augusti 1932: Med biträde av Oscar N. Carlsson (1932)
  • Åkermannens son (1934)
  • Vägar till arbete (1935)
  • Hur blir man en personlig kristen? Några tankar om trons uppkomst (1938)
  • Anden och riket: Lukas religiösa åskådning med särskild hänsyn till eskatologien (Avhandling 1941)
  • Biblisk kyrkosyn: En populär framställning (1943)
  • Enskild själavård: Exempel, rön, råd (1944)
  • Minnen från livskallet: 22 emeriti berätta (som redaktör 1945)
  • Kristendomen, kriget och freden: En handledning (1947)
  • Minnesskrift med anledning av Fagerhults sparbanks femtioårsjubileum (1953)
  • Fri samling: Handledning med stoft till samtal (1953)
  • The world community: peace: the United Nations. [english translation by Martin S. Allwood and Michael Taylor] (1957)
  • Bortom förlåten: en blick in i evigheten (1960)
  • Why international co-operation? / Julius Wellhagen ; [utg. av Institut d'éthique internationale (IEI)] (1962)
  • Vän med natten: råd och rön om sömnen (1964)
  • Plogen eller boken: minnen och kulturbilder (1964)
  • Aldrig ge tappt: minnen och kulturbilder (1968)
  • Vision av evigheten: hymner (1970)

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Familjenytt: Julius Wellhagen”. Svenska Dagbladet: s. 2. 18 november 1974. https://www.svd.se/arkiv/1974-11-18/2/SVD. Läst 18 april 2023. 
  2. ^ https://runeberg.org/vemarvem/gota65/1126.html