Wikipedia

Stormor i Dalom

svensk prästfru

Stormor i Dalom, egentligen Margareta Hansdotter,[a] född 1594, död 11 juni 1657,[4][3][5] var en svensk prästfru, maka till två efter varandra följande kyrkoherdar i Leksands församling under 1600-talet, och uppmärksammad efter sin död, i synnerhet av genealoger och folklivsforskare.

Stormor i Dalom
Stormor i Dalom
Född1594[1]
Död11 juni 1657[2]
Medborgare iSverige
MakeElof Terserus
(g. 1611–1617)
Uno Troilus
(g. 1618–1654)[2]
BarnZacharias Troilius (f. 1621)
Elisabeth Troilius (f. 1624)
Sara Troilius (f. 1635)
FöräldrarJohannes Laurentii
SläktingarJacob Zebrozynthius (syskon)
Redigera Wikidata

Hennes eftermäle blev uppmärksammat i samband med Stockholmsutställningen 1930 på grund av Herman Lundborgs arbete vid Statens institut för rasbiologi. Lundborg menade att Stormor i Dalom lämnade efter sig rasbiologiskt intressanta efterlevande, eftersom många av hennes ättlingar hade höga ämbetsposter och ansågs besitta "goda rasegenskaper".[6]

Biografi

redigera

Stormor i Dalom var dotter till kyrkoherden Johannes Laurentii i Säbrå, Ångermanland och syster till biskopen Jacobus Johannis Zebrozynthius. Traditionellt ansågs hon tillhöra Bureätten på sin mors sida,[7] men den uppfattningen övergavs redan i början av 1900-talet.[8] Hon gifte sig 1611 med Elof Terserus som var prost i Leksands socken[9] och 1618 gifte hon sig med makens efterträdare, Uno Troilus.[10][11]

Hon fick sitt hedersnamn tack vare sin stora givmildhet och goda hjärta.[12][13][14] Hennes barmhärtighet gjorde henne mycket populär och omtyckt av sin samtid. Vid hennes död ska en bonde vid vägen till Gagnef ha sagt: "Skulle jag icke gråta, då stormoder i Dalom är död?",[12][9][5] ett tecken på hennes rykte, som redan togs med i hennes likpredikan.[källa behövs]

Herman Lundborg

redigera

På Stockholmsutställningen 1930 hade Statens institut för rasbiologi en egen paviljong.[6] För att skapa publicitet inför utställningen skickade institutets chef Herman Lundborg ut en efterlysning i radio och tidningar efter ättlingar till Stormor i Dalom som följdes av att ett stort antal släktträd skickades in till institutet.[15] Enligt hans studier skulle hon vid den här tiden ha haft cirka 10 000 efterlevande vilka skulle vara "rasbiologiskt intressanta", inte bara tack sitt stora antal utan även tack vare att så många blivit framgångsrika.[16]

Utifrån sina kvasivetenskapliga teorier ville Lundborg påvisa att en "duktig" kvinna kan vara betydande för sin "ras".[16] I efterlysningen uppmanade han alla efterlevande att skicka sina uppgifter till Rasbiologiska institutet så att han kunde leda i bevis att "dygd" var en nedärvd egenskap.[16] Lundborg skickade även ut förtryckta ifyllningskort till Stormors ättlingar. Efterlysningen resulterade i att Rasbiologiska institutets samling av fotografier ökade markant. Under våren 1930 ökade den från 6 000, till 9 000 fotografier.[16]

Lundborg försökte även sprida sina idéer om Stormor genom ett samarbete med författarinnan Aivva Uppström (1881–1971), som hade skrivit en historisk roman om ämnet: Stor-Mor i Dalom: En kvinnlig livsbild från sextonhundratalet. Då boken 1930 utkom i en tredje upplaga, var den försedd med ett efterord skrivet av Lundborg, i vilket han lägger fram sina teorier om Stormor och betydelsen av hennes arvsanlag.[17]

Lundborgs uppmaning till Stormorsättlingar att skicka sina genealogiska uppgifter till Rasbiologiska institutet fick i viss utsträckning önskad effekt. Mellan 1930 och 1932 inkom en rad skrivelser till institutet, i vilka släktforskande privatpersoner delgav information om den egna härstamningen från Stormor. Institutet fick mellan 1930 och 1935 även motta ett antal brev från andra genealogiskt intresserade privatpersoner, som ville veta om de eventuellt härstammande från Stormor.[18]

Uppmärksamheten kring Stormor ledde även till att en hobbysläktforskare i Dalarna vid namn Anders Westgärds fördjupade sig i Stormorssläkten och dess kopplingar till Leksands socken.[19] Westgärds delade med sig av resultaten av sina efterforskningar till Lundborg, och publicerade även en artikel i 1932 års utgåva av Dalarnas hembygdsbok.[20]

Stormors DNA

redigera

Stormor i Dalom bar på mitokondrie-DNA (mtDNA) tillhörande haplogrupp H11b1, med den unika extramutationen T16357C. Detta identifierades 2017 genom matchning av mtDNA från två nutida testpersoner, härstammande via två separata arvslinjer med enbart kvinnor från två av Stormors döttrar (Elisabet och Emfred).[21] De båda testpersonerna visade sig bära samma uppsättning mutationer i sitt mtDNA,[22] den del av DNA som enbart ärvs från modern, och tillhör haplogrupp H11b1.[23] Detta verifierar att de analyserade arvslinjerna stämmer med skriftliga källors angivna släktlinjer, samtidigt som det fastställer att testpersonernas gemensamma anmoder, Stormor, också bar på samma mtDNA.

Familj

redigera
 
Epitafium i Leksands kyrka över Uno Troili Troilius, kyrkoherde i Leksand ca 1618–1664, och hans hustru Margareta Hansdotter Säbroensis, 'Stormor i Dalom' (1594–1657).

Stormor i Dalom är anmoder för en rad kända släkter[6] (Arborelius, Floderus, Geijer, Holmgren, Key, Munktell, Staaff, Stridsberg, Troilius, von Troil[24] och Trygger).[källa behövs] Med dottern Anna blev hon anmoder för de utslocknade ätterna Teet och Rosenstedt.[11]

Stormor i Dalom uppmärksammades 2013 i och med att en släktträff anordnats i Härnösand för hennes ättlingar.[25][26] Samtliga hennes ättlingar på kvinnolinjen redovisas i Svenska släktkalendern från 2018, på sidorna 287–431.

Barn med Elof Terserus:[b]

Namn Född Död Anmärkningar
Johan Elofsson Terserus 1612 1649 Professor vid Åbo Akademi,[11] dog ogift.
Elof Elofsson Terserus 1614 1693 Lantbrukare och handlare i Leksand.[11]
Jakob Elofsson Terserus 1616 1663 Lektor i Västerås och kyrkoherde i Hubbo.[11]

Barn med Uno Troilus:[c]

Namn Född Död Anmärkningar
Samuel Unonis Troilius 1619 1666 Prost i Leksand.
Eric Troilius 1620 1645 Student, drunknade.
Zakarias Troilius 1621 1693 Borgmästare i Falun.
Anna Troilia 1622 1666 Gift med prosten i Falun Lars Blackstadius (–1640),
borgmästaren/burggreven i Falun Henrik Teet (–1657) och biskopen i Västerås Nicolaus Rudbeckius (1622–1676).
Emfred Troilia 1623 efter 1697 Gift med prosten i Rättvik, Olof Dalekarus, och prosten i Rättvik, Peter Schottenius.
Elisabeth Troilia 1624 1655 Gift med biskop Johannes Terserus (1605–1678).
Sara Troilia gift med prosten i västra Vingåker, Marcus Simming.
Margareta Troilia Gift med prosten i Sala, Johan Aborgenis.

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Äldre genealoger kallade henne även Säbråzynthia och Sæbråensis.[3]
  2. ^ Barn i första äktenskapet, med Elof Terserus, enligt Svenska Ättartal 1898/12. Barnen ska inte blandas ihop med barn med snarlika namn i Elofs äktenskap med Anna Danielsdotter Svinhufvud.
  3. ^ Ytterligare två barn som dog unga.

Källor

redigera
  1. ^ Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 302952.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, www.zenker.se .[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Västerås stifts herdaminne, Johan Fredrik Muncktell 1843-46
  4. ^ Svenska släktkalendern: part 3. Dalcassian Publishing Company. 1912. https://books.google.se/books?id=R8rKDwAAQBAJ&pg=PA854&dq=stormor+i+dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjuk_KB0ZbtAhXisIsKHXuaAEkQ6AEwB3oECAYQAg#v=onepage&q=stormor%20i%20dalom&f=false. Läst 22 november 2020 
  5. ^ [a b] Lindström, Mats (17 december 2022). ””Skulle jag icke gråta, då stormoder i Dalom har gått bort””. Siljan News. https://www.siljannews.se/kultur/skulle-jag-icke-grata-da-stormoder-i-dalom-har-gatt-bort. Läst 5 mars 2023. 
  6. ^ [a b c] Krispinsson, Charlotta (2016). Historiska porträtt som kunskapskälla: Samlingar, arkiv och konsthistorieskrivning. Nordic Academic Press. ISBN 978-91-88168-47-4. https://books.google.se/books?id=p7IvDQAAQBAJ&pg=PA163&lpg=PA163&dq=stormor+i+dalom+stockholmsutst%C3%A4llning&source=bl&ots=qpFeVmdAQ8&sig=ACfU3U0t6PhEtR01Ub3MpJskqWHq8KpOJA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwin26-KxM7wAhXQvosKHQ_BDloQ6AEwCHoECAkQAw#v=onepage&q=stormor%20i%20dalom%20stockholmsutst%C3%A4llning&f=false. Läst 16 maj 2021 
  7. ^ "Kungliga svenska vetenskapsakademins handlingar, för år 1824" sida 477
  8. ^ Bure i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
  9. ^ [a b] Afzelius, Arvid August (1865). Wasa-Sagan: till läsning för folket. Norstedt. https://books.google.se/books?id=4YdVAAAAcAAJ&pg=PA80&dq=STORMOR+I+Dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjw9LS4w87wAhXpsIsKHWHNAxI4HhDoATABegQIBhAC#v=onepage&q=STORMOR%20I%20Dalom&f=false. Läst 16 maj 2021 
  10. ^ Helsingfors journalen. 1938. https://books.google.se/books?id=_WooAQAAMAAJ&q=STORMOR+I+Dalom&dq=STORMOR+I+Dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj-5pKiv87wAhWMlIsKHYQvAPYQ6AEwCXoECAcQAg. Läst 16 maj 2021 
  11. ^ [a b c d e] C–n. (23 december 1898). ”Stormor i Dalom”. Mora Tidning. https://tidningar.kb.se/8264852/1898-12-23/edition/171087/part/2/page/9/?q=%22Stormor%20i%20Dalom%22. Läst 5 mars 2023 (via Svenska dagstidningar). 
  12. ^ [a b] Västerås stifts herdaminne, Johan Fredrik Muncktell 1843-46
  13. ^ Svenskt Konversations-Lexicon. Berg. 1847. https://books.google.se/books?id=6rJBAAAAcAAJ&pg=PA588&dq=stormor+i+dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwijjMO40JbtAhUDxosKHQzBA_IQ6AEwAXoECAIQAg#v=onepage&q=stormor%20i%20dalom&f=false. Läst 22 november 2020 
  14. ^ Roos, Anna Maria (1921). Dalarna. J.A. Lindblad. https://books.google.se/books?id=bQxHAQAAMAAJ&q=STORMOR+I+Dalom&dq=STORMOR+I+Dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj-5pKiv87wAhWMlIsKHYQvAPYQ6AEwAnoECAEQAg. Läst 16 maj 2021 
  15. ^ Sjölund, Peter (2023). Alla är vi valloner: om sanna & osanna släkthistorier i Sverige. Norstedts. Libris fwhgw4nnc0phrfj6. ISBN 978-91-1-312377-6. Läst 2 juni 2024 
  16. ^ [a b c d] Hagerman, Maja (2015). Käraste Herman: Rasbiologen Herman Lundborgs gåta. Norstedts. ISBN 978-91-1-306633-2. https://books.google.se/books?id=-7fLCgAAQBAJ&pg=PT440&lpg=PT440&dq=stormor+i+dalom+Herman+Lundborg&source=bl&ots=DLfFNj1Dz7&sig=vb61rbt8njQWH4uAlc3K_F-wBfw&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj_hOyftL7OAhXCJSwKHV2vDMUQ6AEIKTAC#v=onepage&q=stormor%20i%20dalom%20Herman%20Lundborg&f=false 
  17. ^ Ahlstedt Åberg, Måns (2022). Frivilliga rasbiologer: Interaktionen och kunskapscirkulationen mellan rasbiologiska institutet och allmänheten under 1920- och 30-talet. Gidlunds. sid. 146–150. ISBN 978-91-7844-486-1 
  18. ^ Ahlstedt Åberg (2022). Frivilliga rasbiologer. sid. 152–158 
  19. ^ Ahlstedt Åberg (2022). Frivilliga rasbiologer. sid. 158–160 
  20. ^ Vestgärds, Anders (1932). ”Stormor i Daloms Leksandssläkt”. Dalarnas Hembygdsbok: Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbunds årsskrift, 1931–1932. Falun: Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund. sid. 37–55 
  21. ^ ”DNA identifierat för Stormor i Dalom”. Släkthistoriskt Forum (Sveriges Släktforskarförbund) (2017:3). 2017. ISSN 0280-3984. 
  22. ^ ”mtDNA-resultat för Sweden DNA Project”. https://www.familytreedna.com/public/Sweden?iframe=mtresults. Läst 27 januari 2018. 
  23. ^ ”PhyloTree, updated comprehensive phylogenetic tree of global human mitochondrial DNA variation, Build 17” (på engelska). http://www.phylotree.com. Läst 27 januari 2018. 
  24. ^ Svenska släktkalendern: part 3. Dalcassian Publishing Company. 1912. https://books.google.se/books?id=R8rKDwAAQBAJ&pg=PA854&dq=stormor+i+dalom&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiA7vL04MP9AhUwc_EDHZ73DKUQ6AF6BAgJEAI#v=onepage&q=stormor%20i%20dalom&f=false. Läst 5 mars 2023 
  25. ^ ”Är du släkt med Stormor i Dalom?”. P4 Västernorrland. Sveriges Radio. 10 november 2012. https://sverigesradio.se/artikel/5339215. Läst 22 november 2020. 
  26. ^ ”Ättlingar i tusental bjuds in till släktträff”. allehanda.se. 23 oktober 2012. https://www.allehanda.se/artikel/attlingar-i-tusental-bjuds-in-till-slakttraff. Läst 22 november 2020. 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stormor_i_Dalom&oldid=56194379”