Öppna huvudmenyn

Geijer är en svensk släkt, som enligt traditionen härstammande från en adelsätt från Österrike (Geyer)[1] som inkom till Sverige i början av 1600-talet. Ur släkten har de adliga ätterna af Geijerstam och von Geijer utgått.

Innehåll

HistoriaRedigera

Släktens äldste säkerställde svenska anfader var Christoffer Geijer d.ä. (död 1657), gift med Dorotea De Besche (1608–1696). Enligt traditionen skulle han ha kommit till Sverige på 1620-talet, och ha varit son till Sebastian Geijer. Gabriel Anrep uppger att ätten hade innehaft höga poster i samhället i Österrike. Anrep skriver ingenting om att Sebastian Geijer skulle ha levt i Sverige, utan uppger att han bodde i Österrike. Riddarhuset uppger däremot att Christoffer Geijer d.ä. kan ha varit son till en Sebastian Geijer som var munskänk i Nyköping.[2][3] Svenskt biografiskt lexikon anger att munskänkens namn var Bastian Geiger, i hertig Karls tjänst i Nyköping.[4]

Släkten hade länge sin huvudsakliga hemvist i Värmland, där många av dess medlemmar var bruks- och godsägare. Bengt Gustaf Geijer d.ä. (1682–1746) grundade Uddeholms bolagVärmlands största industribolag – som han testamenterade som ett slags släktfideikommiss att ägas och förvaltas av hans efterkommande. Andra medlemmar av släkten ägde och utvecklade Rörstrands porslinsfabrik under delar av 1700- och 1800-talen. Även inom kulturen har släkten Geijer lämnat betydande bidrag, inte minst genom historikern, skalden, tonsättaren, politikern med mera Erik Gustaf Geijer (1783–1847).

Bergsrådet och bruksägaren Emanuel af Geijerstam (1730–1788) adlades på namnet af Geijerstam 1773 och introducerades på Riddarhuset året därpå med nummer 2010.

En annan gren av ätten adlades med namnet von Geijer, nämligen överstelöjtnanten Carl Emanuel Geijer (1777–1865) år 1817 enligt 1809 års regeringsform, vilket innebär att endast huvudmannen innehar adlig värdighet. Ätten introducerades 1818 på nummer 2256, och är fortlevande.

I dagRedigera

Släkten består i dag av fyra släktgrenar med namnet Geijer (Bosjö-, Krokstad-, Lindfors- och Ransätergrenarna). Därutöver finns de introducerade adliga ätterna af Geijerstam och von Geijer. Geijerska släktföreningen, bildad 1912, tillhör landets äldsta, och äger och förvaltar Ransäters bruksherrgård, i dag mer känd som Geijersgården i Ransäter. Geijersgården är också namnet på det hus i centrala Uppsala som ligger omedelbart norr om universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i kvarteret Slottet, Övre Slottsgatan 2. Det uppfördes 1790 och ägdes 1837–1846 av ovannämnde Erik Gustaf Geijer, som lät bygga om det och skapade den nuvarande exteriören.

Personer med efternamnet Geijer eller von GeijerRedigera

Personer med efternamnet af GeijerstamRedigera

Personer med namnet Geijer, som inte tillhört den beskrivna släktenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Släktartikel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
  2. ^ Riddarhusets ätte- och vapendatabas, "von Geijer", sidan läst 26 februari 2008. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080220020220/http://www.riddarhuset.se/jsp/index.jsp?id=553. Läst 26 februari 2008. 
  3. ^ Svenska adelns Ättar-taflor utgifna af Gabriel Anrep, Volym 1, s. 919
  4. ^ Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1967, s. 1
  5. ^ ”Styrelsen - Svenska Industriminnesföreningen”. www.sim.se. http://www.sim.se/styrelsen. Läst 23 juni 2015. 
  6. ^ ”Bedui.com – On bicycle through Europe, Africa and Asia”. Bedui.com. http://www.bedui.com. Läst 23 juni 2015. 
  • Geijer, Lennart: Släkten Geijer jämte dottersläkterna von Geijer och af Geijerstam (1953)

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera