Storlien
Storlien är en småort i Åre distrikt (Åre socken) i Åre kommun i landskapet Jämtland. Storlien ligger två kilometer från gränsen till Norge.
| Storlien | |
| småort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Län | Jämtlands län |
| Kommun | Åre kommun |
| Distrikt | Åre distrikt |
| Koordinater | 63°19′5″N 12°5′42″Ö / 63.31806°N 12.09500°Ö |
| Area | 72 hektar (2015)[1] |
| Folkmängd | 74 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 1,0278 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | TX794[2] |
| Småortskod | S8325[3] |
| GeoNames | 2671907 |
  Ortens läge i Jämtlands län
| |
| SCB:s småortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
Orten är uppbyggd kring turism och friluftsliv - alpin skidåkning, snöskoter, längdskidåkning, jakt, fiske och fjällvandring. Under 2000-talet har detaljhandel för kunder från Norge blivit viktig, och de flesta turisterna i Storlien är norrmän. Den svenska kungafamiljen har ett hus i Storlien där de brukar fira påsk och nyår. Tidigare fanns på orten också ett sanatorium.
HistoriaRedigera
Redan på 1100-talet vandrade tusentals pilgrimer från hela Europa mot Olav den heliges grav i Nidaros. De stannade till vid Skurdalssjön (på andra sidan Skurdalshöjden). På klipphällar kan man se kors som de ristat in i berget. I närheten står också Stenen i Grönan dal ett mytomspunnet landmärke vars historia och syfte är okänt.
Fram till början av 1800-talet användes Storlien främst av norrmän för jakt, fiske och kreatursbete. År 1844 anlände den första nybyggaren. Under slutet av 1800-talet inleddes Storliens utbyggnad till turistort. År 1882 invigdes järnvägen. Samma är startade läkaren Ernst Westerlund praktik där sommartid , och två hotell etablerades några år senare på orten. Med sin lättillgängliga högfjällsterräng och järnvägsstation blev Storlien snabbt centrum för Skidfrämjandets (numera Friluftsfrämjandets) verksamhet.
På initiativ av lärarinnor höll Skidfrämjandet i samarbete med Svenska skiddelegationen och Svenska turistföreningen 1924 en fyradagarskurs i ”modern skidteknik” i Storlien.[4] Kursledare var Gunnar Dyhlén som lärde ut olika sätt att svänga skidorna och därför anses kursen, om än i primitiv form, också vara startskottet för utförsåkning i organiserad form i Sverige. På nyåret 1931 röjdes spontant på Skurdalshöjdens fjällbranter Sveriges första slalombacke, Möllers Backe.[5] 1933 fick prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla en stuga som bröllopspresent av Skidfrämjandet, en stuga som fortfarande är i kungafamiljens ägo.
Efter att skidpionjären Olle Rimfors varit i österrikiska Alperna och hämtat hem empirisk kunskap om utförsåkning anlade han Slalombacken sommaren 1934, den första riktigt anlagda svenska slalompisten i Sverige jämte gamla slalombacken på Östberget på Frösön. Under ledning av Rimfors arrangerade Skidfrämjandet i den nya slalombacken 1935 den första internationella slalomtävlingen med FIS:s regler i Jämtland, [6] den andra i sitt slag i Sverige om pingsttävlingen i Riksgränsen 1934, där det deltog en amerikansk turist, räknas med. I Storlien bildades också Sveriges första slalomklubb, Skidfrämjandets slalomklubb, med hela landet som upptagningsområde.[7]
Kronprinsen Gustav Adolf och Sibylla gifte sig 1933 och fick då en röd stuga i Storlien intill Högfjällshotellet som bröllopspresent från Skidfrämjandet, vilket bidrog till dess dragningskraft för stugturism.[8]
Under andra världskriget rådde vistelseförbud i Storlien som då användes av militären. År 1940 hölls topphemliga militära förhandlingar mellan Sverige och Nazityskland i en järnvägsvagn i Storlien.
År 1942 öppnade den första skidliften i området, vilket var den andra skidliften som byggdes i Sverige. 1958 byggdes högfjällshotellet ut, som då fick en kapacitet för 550 gäster. Storlien var ända fram till 1960-talet centrum för Skid- och friluftsfrämjandets vinterverksamheter och kan i dag betraktas som svensk utförsåknings vagga.
Under åren 1972-95 var industrimannen Matts Carlgren den störste delägaren i högfjällshotellet, vilket gick i konkurs 1998. Året därpå köptes det av Lars Nilsson med omliggande, totalt drygt 3 000 hektar, för 37 miljoner kronor.[9] I juli 2011 köpte Ulrich John området och deklarerade att han skulle satsa på Storliens Högfjällshotell.[10] Hotellet var öppet 2012 och stängt säsongen 2012/13.[8]
SMHI hade sin väderstation i Storlien mellan 1979 - 2015. Värderstationen har därefter renoverats och erbjuder idag lyx-lägenheter med Sveriges bästa utsikt[11]..
Det pågår arbeten med Storlien Handel[12].
Under 2020 kommer en ny stor gränshandelshall att öppna med Coop och EuroCash som ankare[13].
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Storlien 1960–2015[14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 247 | |||
| 1965 | 222 | |||
| 1990 | 157 | 19# | ||
| 1995 | 128 | 22# | ||
| 2000 | 116 | 20# | ||
| 2005 | 97 | 23# | ||
| 2010 | 92 | 22# | ||
| 2015 | 74 | 72# | ||
| Anm.: Upphörde som tätort 1970. # Som småort. | ||||
SkidområdetRedigera
| Storlien | |
 Skidområdet | |
| Högsta fallhöjd | 191 m |
|---|---|
| Längsta nedfart | 1500 m |
| Pister | |
 Antal gröna pister | 7 |
 Antal blå pister | 2 |
 Antal röda pister | 8 |
 Antal svarta pister | 6 |
| Totalt | 23 |
| Summa pistlängd | ≈15 km |
| Liftar | |
| Släpliftar | 9 |
| Stolliftar | 0 |
| Berg-, kabin- och gondolbanor | 0 |
| Totalt | 9 |
Storliens skidområde består av 9 liftar och 23 nedfarter. Fallhöjden är 190 meter. Det finns tre barnområden med knapplift och tillhörande lätt nedfart. Det är kvällsskidåkning varje fredag i den belysta Slalombacken.
KommunikationerRedigera
Mitt i Storlien ligger Storliens järnvägsstation, som ligger på Mittbanan/Meråkerbanen, järnvägen mellan Trondheim och Sundsvall. Till Storlien går det nattåg till och från Göteborg, Stockholm och Malmö under hela året.
Mittnabotåget som går mellan Östersund och Trondheim stannar också i Storlien.
Närmaste flygplatser är Trondheim flygplats, Værnes som ligger ca 7 mil väster om Storlien, samt Åre Östersund Airport som ligger ca 15 mil österut.
Europaväg E14 går genom Storlien.
ReferenserRedigera
- ^ [a b] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 12 februari 2014
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läst: 9 juli 2016
- ^ Dyhlén, Gunnar (1924). På skidor 1925. Helsingborg: Skidfrämjandet. sid. 115ff.
- ^ Dyhlén, Gunnar (1934). Svensk skidkalender 1935. Malmö: Skidfrämjandet. sid. 116. http://www.ollerimfors.se/artiklar/Sv_skidkalender_1936.pdf
- ^ ”Internationell slalom i Storlien”. Östersunds-Posten: s. 7. 22 mars 1935. http://www.ollerimfors.se/artiklar/OP_1935-03-22.pdf.
- ^ ”Slalomklubb bildad i Storlien”. Östersunds-Posten: s. 7. 9 januari 1935. http://www.ollerimfors.se/artiklar/OP_1935-01-09.pdf.
- ^ [a b] Kristina Hermansson: Hälsningar från fjällen i Svenska Dagbladet Kultur 31 mars 2013, sidorna 11-15
- ^ Hans Arbman, Pea Nilsson (21 februari 2009). ”Ny storhetstid i Storlien blev bara en dröm”. Dagens Nyheter.
- ^ Henry Svensson (19 juli 2011). ”Almåsas ägare köper hotellet i Storlien”. Östersunds-Posten. http://op.se/lanet/are/1.3730052-almasas-agare-koper-hotellet-i-storlien.
- ^ ”The View Storlien”. www.theview.nu. http://www.theview.nu. Läst 5 december 2016.
- ^ ”ltz.se”. http://www.ltz.se/jamtland/are/20-000-kvadratmeter-kopcentrum-i-storlien-nu-tar-handelsplanerna-fart-vid-gransen-igen. Läst 5 december 2016.
- ^ ”Kvarts miljard satsas på utveckling av Storlien – Jämtlands Tidning”. https://jamtlandstidning.se/huvudflode/vastra/are/2018/kvarts-miljard-satsas-pa-utveckling-av-storlien/. Läst 6 januari 2020.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.