Öppna huvudmenyn

Storlien är en småort i Åre distrikt (Åre socken) i Åre kommun i landskapet Jämtland. Storlien ligger två kilometer från gränsen till Norge.

Storlien
småort
Storliens järnvägsstation
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Åre kommun
Distrikt Åre distrikt
Koordinater 63°19′5″N 12°5′42″Ö / 63.31806°N 12.09500°Ö / 63.31806; 12.09500
Area 72 hektar (2015)[1]
Folkmängd 74 (2015)[1]
Befolkningstäthet 1,0278 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod TX794[2]
Småortskod S8325[3]
GeoNames 2671907
Ortens läge i Jämtlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Jämtlands län
SCB:s småortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Orten är uppbyggd kring turism och friluftsliv - alpin skidåkning, snöskoter, längdskidåkning, jakt, fiske och fjällvandring. Under 2000-talet har detaljhandel för kunder från Norge blivit viktig, och de flesta turisterna i Storlien är norrmän. Den svenska kungafamiljen har ett hus i Storlien där de brukar fira påsk och nyår. Tidigare fanns på orten också ett sanatorium.

Innehåll

HistoriaRedigera

Redan på 1100-talet vandrade tusentals pilgrimer från hela Europa mot Olav den heliges grav i Nidaros. De stannade till vid Skurdalssjön (på andra sidan Skurdalshöjden). På klipphällar kan man se kors som de ristat in i berget. I närheten står också Stenen i Grönan dal ett mytomspunnet landmärke vars historia och syfte är okänt.

Fram till början av 1800-talet användes Storlien främst av norrmän för jakt, fiske och kreatursbete. År 1844 anlände den första nybyggaren. Under slutet av 1800-talet inleddes Storliens utbyggnad till turistort. År 1882 invigdes järnvägen. Samma är startade läkaren Ernst Westerlund praktik där sommartid , och två hotell etablerades några år senare på orten. Med sin lättillgängliga högfjällsterräng och järnvägsstation blev Storlien snabbt centrum för Skidfrämjandets (numera Friluftsfrämjandets) verksamhet.

På initiativ av lärarinnor höll Skidfrämjandet i samarbete med Svenska skiddelegationen och Svenska turistföreningen 1924 en fyradagarskurs i ”modern skidteknik” i Storlien.[4] Kursledare var Gunnar Dyhlén som lärde ut olika sätt att svänga skidorna och därför anses kursen, om än i primitiv form, också vara startskottet för utförsåkning i organiserad form i Sverige. På nyåret 1931 röjdes spontant på Skurdalshöjdens fjällbranter Sveriges första slalombacke, Möllers Backe.[5] 1933 fick prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla en stuga som bröllopspresent av Skidfrämjandet, en stuga som fortfarande är i kungafamiljens ägo.

Efter att skidpionjären Olle Rimfors varit i österrikiska Alperna och hämtat hem empirisk kunskap om utförsåkning anlade han Slalombacken sommaren 1934, den första riktigt anlagda svenska slalompisten i Sverige jämte gamla slalombacken på Östberget på Frösön. Under ledning av Rimfors arrangerade Skidfrämjandet i den nya slalombacken 1935 den första internationella slalomtävlingen med FIS:s regler i Jämtland, [6] den andra i sitt slag i Sverige om pingsttävlingen i Riksgränsen 1934, där det deltog en amerikansk turist, räknas med. I Storlien bildades också Sveriges första slalomklubb, Skidfrämjandets slalomklubb, med hela landet som upptagningsområde.[7]

 
1943, kulspruteställning

Kronprinsen Gustav Adolf och Sibylla gifte sig 1933 och fick då en röd stuga i Storlien intill Högfjällshotellet som bröllopspresent från Skidfrämjandet, vilket bidrog till dess dragningskraft för stugturism.[8]

Under andra världskriget rådde vistelseförbud i Storlien som då användes av militären. År 1940 hölls topphemliga militära förhandlingar mellan Sverige och Nazityskland i en järnvägsvagn i Storlien.

År 1942 öppnade den första skidliften i området, vilket var den andra skidliften som byggdes i Sverige. 1958 byggdes högfjällshotellet ut, som då fick en kapacitet för 550 gäster. Storlien var ända fram till 1960-talet centrum för Skid- och friluftsfrämjandets vinterverksamheter och kan i dag betraktas som svensk utförsåknings vagga.

Under åren 1972-95 var industrimannen Matts Carlgren den störste delägaren i högfjällshotellet, vilket gick i konkurs 1998. Året därpå köptes det av Lars Nilsson med omliggande, totalt drygt 3 000 hektar, för 37 miljoner kronor.[9] I juli 2011 köpte Ulrich John området och deklarerade att han skulle satsa på Storliens Högfjällshotell.[10] Hotellet var öppet 2012 och stängt säsongen 2012/13.[8]

SMHI hade sin väderstation i Storlien mellan 1979 - 2015. Värderstationen har därefter renoverats och erbjuder idag lyx-lägenheter med Sveriges bästa utsikt[11]..

Det pågår arbeten med Storlien Handel[12]. En gränshandel som saknats i området.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Storlien 1960–2015[13]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
247
1965
  
222
1990
  
157 19#
1995
  
128 22#
2000
  
116 20#
2005
  
97 23#
2010
  
92 22#
2015
  
74 72#
Anm.: Upphörde som tätort 1970.
 # Som småort.

SkidområdetRedigera

Storlien
 
Skidområdet
Högsta fallhöjd191 m
Längsta nedfart1500 m
Pister
  Antal gröna pister7
  Antal blå pister2
  Antal röda pister8
  Antal svarta pister6
Totalt23
Summa pistlängd≈15 km
Liftar
Släpliftar9
Stolliftar0
Berg-, kabin- och gondolbanor0
Totalt9
 
Bild från toppen av skidområdet.


Storliens skidområde består av 9 liftar och 23 nedfarter. Fallhöjden är 190 meter. Det finns tre barnområden med knapplift och tillhörande lätt nedfart. Det är kvällsskidåkning varje fredag i den belysta Slalombacken.

KommunikationerRedigera

Mitt i Storlien ligger Storliens järnvägsstation, som ligger på Mittbanan/Meråkerbanen, järnvägen mellan Trondheim och Sundsvall. Till Storlien går det nattåg till och från Göteborg, Stockholm och Malmö under hela året.

Mittnabotåget som går mellan Östersund och Trondheim stannar också i Storlien.

Närmaste flygplatser är Trondheim flygplats, Værnes som ligger ca 7 mil väster om Storlien, samt Åre Östersund Airport som ligger ca 15 mil österut.

Europaväg E14 går genom Storlien.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 12 februari 2014
  3. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016
  4. ^ Dyhlén, Gunnar (1924). På skidor 1925. Helsingborg: Skidfrämjandet. sid. 115ff. 
  5. ^ Dyhlén, Gunnar (1934). Svensk skidkalender 1935. Malmö: Skidfrämjandet. sid. 116. http://www.ollerimfors.se/artiklar/Sv_skidkalender_1936.pdf 
  6. ^ Internationell slalom i Storlien”. Östersunds-Posten: s. 7. 22 mars 1935. http://www.ollerimfors.se/artiklar/OP_1935-03-22.pdf. 
  7. ^ Slalomklubb bildad i Storlien”. Östersunds-Posten: s. 7. 9 januari 1935. http://www.ollerimfors.se/artiklar/OP_1935-01-09.pdf. 
  8. ^ [a b] Kristina Hermansson: Hälsningar från fjällen i Svenska Dagbladet Kultur 31 mars 2013, sidorna 11-15
  9. ^ Hans Arbman, Pea Nilsson (21 februari 2009). ”Ny storhetstid i Storlien blev bara en dröm”. Dagens Nyheter. 
  10. ^ Henry Svensson (19 juli 2011). ”Almåsas ägare köper hotellet i Storlien”. Östersunds-Posten. http://op.se/lanet/are/1.3730052-almasas-agare-koper-hotellet-i-storlien. 
  11. ^ ”The View Storlien”. www.theview.nu. http://www.theview.nu. Läst 5 december 2016. 
  12. ^ ”ltz.se”. http://www.ltz.se/jamtland/are/20-000-kvadratmeter-kopcentrum-i-storlien-nu-tar-handelsplanerna-fart-vid-gransen-igen. Läst 5 december 2016. 
  13. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.