Smörblomma, Ranunculus acris L., är en växt i familjen ranunkelväxter.

Smörblomma
Ranunculus acris new.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljRanunkelväxter
Ranunculaceae
SläkteRanunkelsläktet
Ranunculus
ArtSmörblomma
R. acris
Vetenskapligt namn
§ Ranunculus acris
AuktorL., 1753
Synonymer
  • Ranunculus acris L.
  • Ranunculus acris L.
  • Ranunculus acer auct.
  • Ranunculus glabriusculus Rupr.
    • (ssp. borealis),
  • Ranunculus stevenii

Från Carl Lindman: Bilder ur nordens flora, tavla 159
Från Carl Lindman: Bilder ur nordens flora,
tavla 159

Hitta fler artiklar om växter med
Smörblomma kan även avse Svalört, Ranunculus ficaria

BeskrivningRedigera

Smörblomma blir vanligen 20 – 70 cm hög; parksmörblomman något högre och fjällvarianten liten smörblomma betydligt lägre. Stjälken är upprätt, ofta beklädd med tilltryckta vita hår och förgrenar sig ovanför mitten.[1]

Den har 1 till 2,5 centimeter breda gula blommor som är lite glansiga.

UtbredningRedigera

Smörblomman finns primärt i Europa och Asien. Varieteten Ranunculis acris var. latisectus finns över stora delar av Nordamerika, där den dock inte är ursprunglig.[2]Nya Zeeland har smörblomma blivit ett allvarligt hot mot jordbruket.[3] och betraktas även på andra håll som ogräs.

Underarten vanlig smörblomma (Ranunculis acris ssp. acris) är mycket vanlig i Norden.

I Lule lappmark når smörblomma upp till 1 400 m ö h, i Jotunheimen upp till 1 870 m ö h.

UtbredningskartorRedigera

HabitatRedigera

Ängar, backar, skogar.

GiftighetRedigera

Liksom andra ranunkelväxter innehåller smörblomman ranunculin, som i kroppen bryts ner till det giftiga ämnet protoanemonin.[4]

En färsk smörblomma har en skarp smak, och är giftig för boskap.[5] Det är därför som en hästhage alltid har kvar smörblommorna. Även nötkreatur undviker smörblommor.

Sådana arter, som betesdjur undviker kallas rator.

I torkade smörblommor försvinner giftverkan,[6] och då kan de utan problem ingå i .

AnvändningRedigera

Torkade smörblommor behåller färgen, och kan därför användas som eterneller.

Vissa nordamerikanska indianstammar har använt växten för bland annat bedövning, mot blödning och diarré samt som lugnande medel.[2]

Enligt folkmedicinen kan från smörblommor utvinnas botemedel mot [7]

SmörblommelekenRedigera

Man håller en smörblomma under hakan på någon, och fråga om denne tycker om smör. I soligt väder speglar sig solen i smörblommans blanka blomblad, och om en solkatt syns under hakan på den tillfrågade är svaret Ja.[8]

Svenska synonymerRedigera

Smörblomma är mycket variabel, vilket gör området svårbemästrat, och det är ofullständigt utrett. Ibland uppfattas en varietet som underart; ibland kallas den synonym.

Några namn:

TrädgårdsväxterRedigera

Några arter används som trädgårdsväxter, däribland förädlade former, som vanligen skiljer sig från den vilda växten i blomfärg eller blomform.

EtymologiRedigera

  • Namnet Ranunculus är mycket gammalt. Redan Plinius den äldre använde det. Det härleds från latin rana = groda. Syftningen skulle möjligen vara att många ranuncler liksom grodor lever i eller nära vatten.
  • Acer i det vetenskapliga namnet kommer av latinets ord för skarp. Acris är en böjning därav.

Dialektala namnRedigera

  • Gullskål
  • Majblomster (ej att förväxlas med Majblomma)
  • Solmöja
  • Solöga
Källa: Smörblomma i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)

BilderRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Mossberg, Bo; Stenberg Lennart (2003). Den nya nordiska floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 176–177. Libris 9064850. ISBN 91-46-17584-9 
  2. ^ [a b] Flora of North America. ”Ranunculus acris”. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=1&taxon_id=233501104. Läst 24 juni 2012. 
  3. ^ G.W. BOURDÔT och S. LAMOUREAUX (2002). ”Giant buttercup (Ranunculus acris L.) management in dairy pastures – current problems and future solutions”. Proceedings of the New Zealand Grassland Association (64): sid. 61–65. http://www.grassland.org.nz/publications/nzgrassland_publication_460.pdf. 
  4. ^ M. H. Benn, Lois Jean Yelland (1968). Canadian Journal of Chemistry 5 (46): sid. 729–732. http://www.nrcresearchpress.com/doi/pdf/10.1139/v68-122. 
  5. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 84. ISBN 91-20-04445-3 
  6. ^ ”Smörblomma - SVA”. www.sva.se. https://www.sva.se/djurhalsa/sakert-foder-och-vatten/giftiga-vaxter/giftiga-vaxter-a-o/smorblomma/. Läst 3 november 2020. 
  7. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Flen s 148 [1]
  8. ^ Pelle Holmberg: Ängens blommor, Almqvist & Wiksell, ISBN 91-21-13377-8, 1993

Externa länkarRedigera