Öppna huvudmenyn

Sankt Lars kyrka är en vitputsad kyrkobyggnad uppförd i sten i centrala Linköping, Östergötlands län. Den är belägen vid Storgatan mellan Stora torget och Stångån. Kyrkan helgades åt Sankt Laurentius. Historiskt utgjordes församlingen av landsbygden utanför stadsgränsen, trots att kyrkan var belägen inne i staden på domkyrkoförsamlingens mark. Gränsen mot domkyrkoförsamlingen ändrades 1961 och går nu vid Klostergatan, ett kvarter väster om S:t Larskyrkan.

Kyrka
St Lars Kirche Linköping.jpg
Land Sverige Sverige
Län Östergötland
Stift Linköpings stift
Församling Sankt Lars församling
Koordinater 58°24′41.01″N 15°37′28.78″Ö / 58.4113917°N 15.6246611°Ö / 58.4113917; 15.6246611
Invigd 1100-tal
Webbplats: S:t Lars församling

De nedre fyra våningarna av kyrkans torn är från medeltiden. Långhuset, koret och sakristian byggdes 1801 och kännetecknas av sin goda akustik. Kyrkan används ofta för konserter. Korväggen av marmor sattes in vid renoveringen 1957. Då gjordes även en arkeologisk utgrävning och i en källare under kyrkans golv kan man idag beskåda rester av de äldsta murarna.

Innehåll

HistorikRedigera

Arkeologiska utgrävningar (1956-1957, se nedan) har visat på en romansk 1100-talskyrka och före den en stavkyrka. Enligt en uppgift från 1200-talet ska stenkyrkan ha invigts under biskop Kols tid (1171-1195)[1] och ska redan då ha varit helgad åt S:t Laurentius.[2] Troligen handlade detta om en nyinvigning efter att tornet hade byggts. Stenkyrkan är troligtvis från 1100-talets första fjärdedel. Under den nuvarande kyrkan finns en krypta med rester av den äldre kyrkan. Fynd av eskilstunakistor visar att området där kyrkan ligger varit kristen begravningsplats redan under 1000-talet. Kyrktornets fyra nedre våningar är medeltida och uppförda i kalksten.[3]

Kyrkobyggnaden för S:t Lars församling kallades allmänt för Landskyrkan, men låg inne i staden. Namnet S:te Lars-kiörkan syns på Anders Nilssons tomtkarta från 1696.[4] En tredje kyrka i Linköping var Hospitalskyrkan, som revs 1897.

Staden drabbades av en omfattande brand natten mellan 29 och 30 januari 1700, varvid kyrkan led stora yttre skador, som tog sex år att reparera, bland annat byggdes ett nytt torn. En orgel med 6 stämmor byggdes år 1700. En ny klocka göts av den smälta malm som återfanns efter branden, men har sedan gjutits om flera gånger (1715, 1735, 1744, 1767).[5] En altartavla inköptes 1722.[3] Kyrkan utvidgades 1736 med större kor och ny sakristia.[6] En predikstol som sedan 1606 suttit i domkyrkan inköptes 1745 till S:t Lars, men såldes på nytt 1802.

Den nuvarande kyrkanRedigera

Kyrkan fick sitt nuvarande långhus 1798-1801, ritat av stiftsbyggmästaren Caspar Seurling och är ofta berömt för sin goda akustik.[7] Samtidigt byggdes tornet på med en våning. Kyrkorummet är invändigt 45 meter långt, 12,7 meter brett och 7 meter högt vid taklisten. Två vägghöga kortavlor av Pehr Hörberg donerades 1801 av Charlotte von Friesendorff, född Strålenhjelm. En orgel med 23 stämmor byggdes 1801 av P. Schörlin. Återinvigningen skedde på nyårsdagen 1802. I början av maj samma år besöktes kyrkan av Gustav IV Adolf och drottning Fredrika och fick strax därefter, den 11 maj, namnet Fredrika Dorotea Wilhelmina.[8] Detta namn övergavs dock på 1880-talet. Orgeln reparerades 1832 av Hanner.

Kyrkan restaurerades 1906-1907 efter ritningar av Agi Lindegren, varvid predikstolen flyttades från koret till vänstra sidan och en Kristusbild i gips, efter förebild av Bertel Thorvaldsen, placerades i koret, flankerad av de två kortavlorna av Pehr Hörberg.[9] Tornet byggdes på 1,5 meter och försågs med en ny överbyggnad.[10] En ny storklocka göts 1907 av K.G. Bergholtz på bekostnad av J. Gottfrid Vennersten i Kallerstad och Henrik Westman på Valla gård. En ny orgel med 23 stämmor byggdes 1908 av Åkerman i Lund, med behållande av den gamla fasaden. I Sankt Lars kyrka finns mässhakar, som är vävda i damast med ett mönster med musicerande änglar. Mässhakarna är vävda av damastvävaren och godsägaren Carl WidlundTranjerdstorp utanför Karlstad i Värmland. Det var ett av hans egna mönster.[11]

Erik Lundbergs restaureringRedigera

Vid en ny restaurering 1956-1957 ledd av Erik Lundberg förstärktes kyrkans grund och omfattande arkeologiska undersökningar gjordes av landsantikvarie Bengt Cnattingius. Dessutom sattes en korvägg av marmor in och Lundbergs egendesignade takarmatur hängdes i långhus och kor. Hörbergs tavlor satt nu över norra och södra portarna, mitt på långväggen.

Under 1980-talet flyttades Hörbergs målningar till väggarna i långhuset. På 1990-talet byggdes Bildrummet i bakre delen av långhuset, som användes för mindre samlingar och kyrkkaffe.[12]

Renoveringen 2016Redigera

Under 2000-talet förändrades kyrkans arbetssätt, och behovet av ett fast församlingshem växte allt större. Efter långdragna diskussioner, där ett förslag att uppföra en ny byggnad bakom koret förkastades av Linköpings bygglovskontor, kom man fram till att själva kyrkorummet skulle byggas om utan att exteriören skulle förändras nämnvärt. Arbetet leddes av arkitekten Per Rydberg, kyrkan stängdes för ombyggnaden den 6 januari 2016.[13]

Vid första söndagen i advent 27 november 2016 återöppnades kyrkan.[14] Då hade huvudentrén flyttats från västra porten i tornet till den södra porten. Den norra porten hade satts igen och ersatts av fotograf Staffan Löwstedts kyrkfönster "Dopfönstret". Orgelläktaren har flyttats fram och de bakre bänkarna tagits bort vilket gett plats åt församlingsrum, barnens hörna, kök och diakonirum. På orgelläktaren finns ett körrum och sakristia.[14] I samband med renoveringen byttes de tekniska systemen (bland annat belysningen) ut.

I piscinan finns nu Per Rydbergs verk "Ichtys - Fisken" och på den södra väggen Sven-Bertil Svenssons triptyk "Maria, Jesus och S:t Lars". Hörbergs målningar återfinns nu på orgelläktarens vägg.[12]

OrgelRedigera

Manual
Gedackt 8’
Princial 4’
Oktava 2’
Oktava 1’
Qvinta 1 13
Regal 8’
  • 1767 - Jonas Wistenius byggde en ny orgel med nio och en halv stämmor. Den såldes 1801 till Madesjö kyrka.
Manual Pedal
Gedackt 8’ Bihangspedal
Qvintadena 8’
Principal 4’
Fleut 4’
Qvinta 3’
Octava 2 ’
Spetsfleut 2'
Mixtur III chor B/D
Trompet 8' B/D
Trompet 4' B
Vox Virginea 8' D
  • 1901 - Pehr Schiörlin, Linköping byggde en ny orgel med 23 stämmor.
  • 1908 - Ny orgel byggdes av Åkerman och Lund med 23 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
  • 1964 - tillkom en orgel tillverkad av Marcussen & Søn med två fria kombinationer i pedalen och fem vanliga koppel. Den har elpneumatisk registratur i pedalen och mekanisk/pneumatisk registratur i manualerna. Tonomfånget är 56/30. Fasaden härstammar från 1801 års orgel.
Öververk I Huvudverk II Bröstverk III Pedal Koppel
Gedackt 8’ Gedacktpommer 16’ Trägedackt 8’ Principal 16'
Spetsgamba 8’ Principal 8’ Kvintadena 8’ Subbas 16'
Principal 4’ Rörflöjt 8’ Rörflöjt 4' Oktava 8' (transm.)
Traversflöjt 4’ Oktava 4’ Principal 2' Borduna 8' (transm.)
Waldflöjt 2’ Spetsflöjt 4' Gedacktflöjt 2' Koralbas 4'
Nasat 1 13 Oktava 2' Oktava 1' Nachthorn 2'
Sesquialtera II chor Spetskvint 2 23' Cymbel II chor Rauschpipa V chor
Scharf IV-V Cornett III chor Regal 16' Basun 16'
Dulcian 16' Mixtur 5-8 chor Krumhorn 8' Trumpet 8'
Skalmeja 8' Vox Humana 8' Tremulant Zinka 4'
Tremulant Trumpet 8'
Crescendosvällare

KororgelRedigera

  • Kororgeln, byggd 1963 av Marcussen & Søn, är mekanisk, alla register delade och den har följande disposition.
Manual Pedal
Gedackt 8’ Bihängd
Rörflöjt 4’
Principal 2’
Octava 1’
Regal 16’
Crescendosvällare

KyrkklockorRedigera

Storklockan är från 1907, mellanklockan från 1715 och lillklockan från 1726. Sedan 1972 finns även ett klockspel med 36 klockor i Sankt Larskyrkans torn från Bergholtz klockgjuteri[15] som spelar fem gånger om dagen, klockan 9, 12, 15, 18 och 21. Melodierna byts med tiden på kyrkoåret. De spelas in med klaviatur i en dator och spelas upp automatiskt.

GalleriRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Linköpings historia, sid. 1:103-104.
  2. ^ Ridderstad, sid. II:605.
  3. ^ [a b] Ridderstad, sid. II:609.
  4. ^ Linköpings historia, sid. 3:89.
  5. ^ Ridderstad, sid. II:607.
  6. ^ Linköpings historia, sid. 3:132.
  7. ^ Linköpings historia, sid. 4:38.
  8. ^ Ridderstad, sid. II:606.
  9. ^ Linköpings historia, sid. 4:267 och 4:269.
  10. ^ Ridderstad, sid. II:606-608.
  11. ^ Carl Gustaf Widlund i Konstnärslexikonett Amanda.
  12. ^ [a b] (Folder utdelad i kyrkan) Värt att se i S:t Lars Kyrka 
  13. ^ S:t Larskyrkan stängs i ett år”. Östgöta Correspondenten. 10 december 2015. http://www.corren.se/nyheter/linkoping/st-larskyrkan-stangs-i-ett-ar-8926790.aspx. Läst 31 augusti 2018. 
  14. ^ [a b] Välkommen till pressvisning 22 november 13.00 i vår nyrenoverade S:t Lars kyrka” (på sv). Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/svenska-kyrkan-i-linkoping/pressreleases/vaelkommen-till-pressvisning-22-november-13-punkt-00-i-vaar-nyrenoverade-s-t-lars-kyrka-1649228. Läst 31 augusti 2018. 
  15. ^ Uffe Tecknare: Östergötlands kyrkor (1987).

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera