Öppna huvudmenyn

Bengt Cnattingius

svensk konsthistoriker och museiman

Bengt Jakob Cnattingius, född 20 maj 1899 i Åtvidaberg, död 23 november 1993, var en svensk konsthistoriker och museiman. Han var chef för Östergötlands länsmuseum i Linköping, landsantikvarie för Östergötland. Hans specialitet var kyrklig konst.

Bengt Cnattingius
Bengt Cnattingius 1937.jpg
Foto ur Porträttgalleri från Östergötland (1937).
Född20 maj 1899
Åtvidaberg[1]Sverige
Död23 november 1993 (94 år)
Linköping[1]Sverige
NationalitetSverige
SysselsättningHistoriker
Redigera Wikidata

Bengt Cnattingius var son till prosten Nils Cnattingius. 1931 gifte han sig med Dagny Hedhammar (1903-1993). Cnattingius blev 1929 filosofie licentiat vid Lunds universitet och 1938 filosofie doktor. Från 1924 var han amanuens vid Östergötlands museum, där han 1933 blev intendent (chef) och 1934 landsantikvarie. Dessa poster innehade han fram till pensionen 1966.

Han var 1937 vice ordförande och sekreterare i Föreningen för konst, konsulent i Östergötlands hembygdsring, redaktör för avdelningen kyrklig konst i Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv, ledamot i styrelsen för Östergötlands hemslöjdsförening och Östergötlands Turisttrafikförening. Från 1958 var han redaktör för Linköpings stifts kyrkor.

CnattingiusprisetRedigera

Till hans minne har Cnattingiuspriset instiftats. Det delas ut av Östergötlands museum till någon forskare eller museiman som sysslat med Östergötlands kultur eller historia. Det gick 2005 till Gunnar Elfström, 2006 till Jan Paul Strid,[2] 2010 till Ann-Charlotte Hertz[3], 2011 till Carin Claréus och Bengt Häger[4], 2012 till Föreningen Vadstena spetsmuseum, 2013 till föreningen Brukskultur i Åtvidaberg.[5] 2017 gick det till arkeolog Göran Tagesson[6]. Det har även tilldelats Gunnar Lindqvist.

Tryckta skrifter (urval)Redigera

Fullständig förteckning av Hugo Larsson i Bengt Cnattingius' skrifter 1918-1974. Bibliografi utarbetad till författarens 75-årsdag den 20 maj 1974. (Linköpings läroverkspojkars skriftserie 12.) Linköping 1974.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera