Erik Adolf Setterquist, född 3 juli 1809 i Örebro, död 13 april 1885 på samma ort, var en svensk orgelbyggare, som var verksam i Hallsberg 1835–60 och från 1861 i Örebro.

Erik Adolf Setterquist
Född3 juli 1809
Örebro
Död13 april 1885 (75 år)
Örebro
Känd förOrgelbyggare
MakaUlrika Charlotta Berg
BarnAdolfina Charlotta
Gustaf Adolf
Hilma Sofia
Selma Erika
FöräldrarEric Setterquist
Beata Margareta Bergstedt

BiografiRedigera

Vid tio års ålder kom Setterquist som fosterson och lärling till organisten och orgelbyggaren Johan Samuel Strand i Vingåker. Mellan 1826 och 1828 arbetade han hos dennes bror, orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand i Stockholm. År 1833 fick Setterquist tjänsten som skolmästare och klockare i Hallsberg, där han omkring 1835 började med orgelbyggeri i liten skala.[1][2][3][4][5]

Efter att, enligt egen uppgift, ha byggt 16 orglar examinerades han vid Kungliga Musikaliska Akademien 1857 och ingick samma år bolag med orgelbyggaren Per Larsson Åkerman i Stockholm. Tillsammans byggde de bland annat en orgel till Strängnäs domkyrka 1857–1860. Efter det att samarbetet med Åkerman upphört flyttade Setterquist 1864 sin verksamhet till Örebro.[6][7][8] År 1874 ombildades firman till aktiebolag med sonen Gustaf Adolf Setterquist som kompanjon. Firmanamnet blev nu E.A. Setterquist & Son. År 1879 övertog Gustav Adolf Setterquist hela ledningen för företaget. År 1883 erhöll Erik Adolf Setterquist utmärkelsen Litteris et Artibus och året därpå blev han associerad ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

BetydelseRedigera

 
Orgeln i Ödeby kyrka.

Efter samarbetet med Åkerman övergick Setterquist från en av det äldre svenska orgelbyggeriet klassiskt präglad orgeltyp till att bygga kontinentalt inspirerade orglar i senromantisk anda. Han räknas tillsammans med Per Larsson Åkerman som den främste representanten för den senromantiska skolan i Sverige under senare hälften av 1800-talet.

Setterquist byggde drygt 600 orglar över hela Sverige. Bevarade instrument från hans tidiga period finns bland annat i Öja kyrka (Södermanland 1851–53), Värmskogs kyrka (1856) och Ödeby kyrka (1856) och från den romantiska epoken i Arboga Sankt Nicolai kyrka (1862) och Ösmo kyrka (1873).

MedarbetareRedigera

  • Lars Johan Landberg (född 1822). Han var 1856–1865 orgelverksarbetare hos Setterquist.[4][5][7]
  • Nils Hagström (född 1807). Han var 1856–1860 orgelbyggargesäll hos Setterquist.[4][5][7][6]
  • Erik Reuter (född 1825). Han var 1857–1859 snickargesäll hos Setterquist.[4]
  • Claës Albert Persson (född 1844). Han var 1861–1866 orgelbyggargesäll hos Setterquist.[5][7][6]
  • Johan Gustaf Reinhold Andersson (född 1828). Han var 1861–1863 gesäll hos Setterquist.[5]
  • Johannes Andersson (född 1848). Han var 1867–1870 orgelbyggarlärling hos Setterquist.[6]
  • Carl Andersson (född 1832). Han var 1867–1868 orgelbyggararbetare hos Setterquist.[6]

Vidare läsningRedigera

  • Edholm, Dag (2001). E.A. Setterquist & son, Örebro: fyra generationer orgelbyggare i Örebro och deras verksamhet. [Hallsberg: Närketryck]. Libris länk. ISBN 91-972766-5-0 
  • Erici, Einar Viktor (1952). Den 100-åriga Öjaorgeln och dess mästare klockaren Eric Adolph Setterquist i Hallsberg.: Några blad ur Strängnäs sitfts äldre orgelhistoria. Stockholm. sid. 65–83. Libris länk 
  1. ^ Hallsberg (T) AI:15 (1841-1845) Sida: 273
  2. ^ Hallsberg (T) AI:16 (1846-1850) Sida: 281
  3. ^ Hallsberg (T) AI:17 (1851-1855) Sida: 285
  4. ^ [a b c d] Hallsberg (T) AI:18 (1856-1860) Sida: 280
  5. ^ [a b c d e] Hallsberg (T) AI:19 (1861-1865) Sida: 288
  6. ^ [a b c d e] Örebro Nikolai (T) AI:25d (1861-1865) Sida: 67
  7. ^ [a b c d] Örebro Nikolai (T) AI:26d (1866-1870) Sida: 68-70
  8. ^ Örebro Nikolai (T) AI:28d (1876-1880) Sida: 65