Samtycke är en så kallad ansvarsfrihetsgrund. Det vill säga att en gärning, som i juridisk mening annars skulle ha varit straffbar, kan medföra ansvarsfrihet genom att parterna har agerat i samtycke. Den uttrycks ofta genom den latinska sentensen "volenti non fit injuria" (den som vill kommer inte till skada).[1] I svensk rätt finns bestämmelsen om detta i 24 kap. 7 § brottsbalken.[2]

Samtycke
Undertyp avmänsklig handling, meddelande, tillåtelse Redigera
Orsakaråtkomst, licens Redigera
Motsats tillvägran Redigera

GränserRedigera

Samtycket har en ibland tänjbar gräns. Den samhälleliga praxisen är att en part i princip kan samtycka till ringa misshandel, det vill säga en lägre form av misshandel enligt brottsbalken. Denna form av misshandel innebär frånvaro av permanent/långvarig skada och förutsätts gälla exempelvis inom kontaktsporter och medverkan i BDSM-lekar och produktion av pornografi.[3] Om det går längre än så anser man inte längre att samtycket gäller, och då föreligger heller ingen ansvarfrihetsgrund.

I flera länder definieras våldtäkt som sex utan samtycke. Sverige har en samtyckeslag som började gälla den 1 juli 2018.[4][5]

Olika sammanhangRedigera

Vård och forskningRedigera

Tydlighet, frivillighet och möjlighet att återkalla är tre fundament för samtycke inom såväl hälso- och sjukvård som samtycker inom forskning och biobanker[6]. Patientens rätt att själv bestämma är en utgångspunkt för vården, vilket beskrivs i patientlagen. På samma sätt är samtycke en central del av den etikprövning som görs innan forskning som innefattar människor får påbörjas. I forskning med barn är samtycke ofta mer etiskt komplext. Barn kan ha svårare att överblicka risker och konsekvenser av forskning och kan påverkas av vuxna. Ofta behöver vårnadshavare samtycka istället. Barn som inte kan samtycka själva ska på ett åldersanpassat sätt informeras så långt som möjligt om vad forskningen innebär.[7] Även om föräldrar samtycker får inte forskning utföras på barn som är under 15 år och förstår vad forskningen innebär och motsätter, enligt etikprövningslagen.[8]

SportRedigera

I sport förekommer förväntad och enligt sportens eget regelverk styrd kroppskontakt och ett visst mått av "tillåtet våld", exempelvis en tackling. Man anses samtycka till att bli utsatt för denna typ av "våld" då man medvetet deltar i sporten. Denna typ av våld sker enligt principen om "social adekvans",[9] och påminner om begrepp som "den som ger sig in i leken, får leken tåla". I alla lekar gäller dock att reglerna måste förstås av samtliga inblandade, och att regelöverträdelser leder till konsekvenser.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ ”Vilja och välja”. Göteborgs Fria. http://www.goteborgsfria.se/artikel/132723. Läst 20 juli 2020. 
  2. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Brottsbalk (1962:700) Svensk författningssamling 1962:1962:700 t.o.m. SFS 2020:617 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700. Läst 20 juli 2020. 
  3. ^ ”Är det olagligt att slåss i frivilliga slagsmål? - Nödvärn och annan ansvarsfrihet - Lawline”. lawline.se. 10 februari 2020. https://lawline.se/answers/ar-det-olagligt-att-slass-i-frivilliga-slagsmal. Läst 10 augusti 2021. 
  4. ^ Sundberg, Marit (19 april 2016). ”Regeringens utredare föreslår samtyckeslag”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringens-utredare-foreslar-samtyckeslag. Läst 20 maj 2019. 
  5. ^ ”Här är 13 nya lagar som börjar gälla den 1 juli 2018”. Sveriges Television (SVT). 3 juli 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-13-nya-lagar-som-borjar-galla-den-1-juli-2018. Läst 30 november 2020. 
  6. ^ ”Samtycke inom vård och inom medicinsk forskning. Komet beskriver 2019:07”. Kommittén för teknologisk innovation och etik. Februari, 2020. https://www.kometinfo.se/wp-content/uploads/2020/02/Samtycke_Komet-beskriver_2019_07.pdf. Läst 4 februari 2022. 
  7. ^ Eriksson, Stefan. ”Forskning på barn - CODEX regler och riktlinjer för forskning - Uppsala universitet”. codex.uu.se. https://codex.uu.se/forskning-pa-manniskor/forskning-pa-barn/. Läst 3 maj 2022. 
  8. ^ ”Vad säger lagen? Etikprövningsmyndigheten”. Etikprövningsmyndigheten. https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/. Läst 3 maj 2022. 
  9. ^ Berglund, Erik (2022-01-14). Ansvarsfrihet vid BDSM. Uppsala universitet. sid. 48. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1641749/FULLTEXT01.pdf. Läst 3 maj 2022