Svenska modellen kring prostitution

politik runt prostitution, införd som lag i Sverige 1999
För modellens tillämpning i Sverige, se Sexköpslagen.

Den svenska[1] eller nordiska[2] modellen kring prostitution är en politik omkring samhällets behandling av prostitution.[3] Den kriminaliserar sexköpare, medan prostituerade får arbeta utan direkta åtgärder från myndigheterna. Syftet med lagstiftningen är att avskaffa människohandel för sexuella ändamål och ofta även prostitution som fenomen. Målet är att lagstiftningsvägen förbättra kvinnors rättigheter och främja jämställdheten i samhället.

Svenska modellen kring prostitution
De minst sju länderna som fram till 2019 infört en eller annan form av den svenska modellen.

Modellen har anammats av lagstiftarna i tre av de fem nordiska länderna, men den har ingen direkt koppling till den nordiska socioekonomiska modellen.[2] Den har dock i likhet med denna svensk inspiration, genom att Sverige 1999 var det första land som införde den i svensk lag – se "Sexköpslagen".[4]

Motsvarande lagstiftning har även införts i ytterligare fem länder inom och utom EU, och Europaparlamentet har genom beslut 2023 rekommenderat EU:s medlemsstater en motsvarande lagstiftning. Kriminalisering av sexköp ses dock av sexarbetarorganisationer och flera människorättsorganisationer som ett hot mot EU:s friheter och sexarbetares trygghet och försörjning, och erfarenheterna från länder som infört modellen är blandade.

Politik redigera

Syfte och karaktär redigera

Den här politiken kring prostitution kriminaliserar sexköpare, medan prostituerade får arbeta utan direkta åtgärder från myndigheterna. De prostituerade kan sälja sexuella tjänster, så länge de inte samarbetar med någon annan i sitt arbete. Det innebär att koppleri och hallick-verksamhet är förbjuden, liksom bordeller och hjälp att utannonsera verksamheten.

Huvudmålet med lagstiftningen är att minska efterfrågan på de prostituerades tjänster och i förlängningen problemet med människohandel för sexuella ändamål.[5] Detta görs genom att förbjuda sexköpet och på så sätt söka minska storleken på den illegala sexbranschen i stort.[6][7]

Modellen är även känd som neo-abolitionism[8] och partiell avkriminalisering.[9] Lagstiftningsmodellen kallas även den svenska modellen, eftersom Sverige var det första landet som införde modellen som svensk lag.[10]

Den svenska modellen har setts som i grunden påverkad av en radikalfeministisk[11] världsbild. Enligt denna är prostitution del av det systematiska kvinnoförtryck som utgörs av den patriarkala könsmaktordningen. Genom att flytta fokus från den sexsäljande (kvinnan) och istället kriminalisera den sexköpande (mannen), markeras att sexsäljaren är ett offer och att sexköparen genom sitt erbjudande av pengar för tjänsten befinner sig i en maktposition. Genom kriminaliseringen av sexköparen ska denna utpekas som avvikande,[11] vilket enligt teorin bidrar till ett mer jämställt samhälle.

Stöd och kritik redigera

Den "svenska modellen" har (2018) stött på allt större motstånd. Den utmanas av det som kallas den "holländska modellen" eller "tyska modellen", där både köp och försäljning är lagligt. Samtidigt förespråkar stora internationella organisationer avkriminalisering.[12]:3m40s

Modellen är kontroversiell och har gett motstridiga resultat.[5][13] Dess införande har i de olika länderna omgetts och föregåtts av både stöd och motstånd i alla delar av det politiska spektrumet. Stöd för lagen har kommit från olika feministiska organisationer,[14] organisationer som arbetar mot människohandel[15] och partier som Kanadas konservativa parti.[16]

Många verksamheter som organiserar sexarbetare, stödorganisationer generellt och människorättsförespråkare är emot den svenska modellen. Dessa inkluderar American Civil Liberties Union,[17] Amnesty International,[18] Human Rights Watch,[19] Världshälsoorganisationen[20] och FN:s aidsprogram.[21] 2010 års utvärdering av den svenska lagen har endast delvis haft sexarbetarnas egna upplevelser som grund[22] och påpekar i sin slutsats att lagens syfte var att bekämpa prostitutionen som fenomen.[23] 2017 års kriminalisering av sexköpare på Irland har enligt Amnesty International lett till svårare och mer otrygga arbetsvillkor för sexsäljarna.[24]

Lagstiftningsmodellen omgärdas av ofta filosofiska argument om viktningen av mänskliga fri- och rättigheter jämfört med individernas behov av trygghet. Tillskyndarna av lagstiftningen ser också sexbranschen i stort som en starkt könad verksamhet med kriminella kopplingar och ett hinder mot ökad jämställdhet i samhället. Samtidigt betonas också sexköparnas (påstådda) våldsamhet och hänslöshet, som enligt tillskyndarna bättre motarbetas med en kriminalisering av dem.[25] Motståndarna till modellen menar att lagen i själva verket ökar dessa problem, att den bidrar till ökad stigmatisering av sexarbetare samt motarbetar deras möjligheter till trygg försörjning.[26][21]

Historik redigera

Nordisk bakgrund redigera

Fördjupning: Sexköpslagen

Modellen infördes 1999 i Sverige, som del av den svenska kvinnofridslagen.[27] Sedan Sverige blev först med att införa en sexköpslag 1999 har antalet länder som antagit liknande lagstiftningar blivit fler. Flera decennier efter införandet av den svenska lagen har den allmänna svenska opinionen till sexköp från en sexarbetare/prostituerad blivit mer negativ, men även motståndet mot prostitution i sig har ökat.[28] Detta har skett i ett samhälle där digitalt sexarbete och konsumtion av sexuellt material och sexuella tjänster genom Internets utveckling ökat väsentligt.

Den anammades 2009 i Norge som en del av Sexkjøpsloven.[29] Under 2009 införde både Island och Norge liknande lagstiftningar som den svenska. Den norska lagen innebar dessutom att sexköp utomlands blev olagliga,[30][31] och frångår därmed principen om dubbel straffbarhet. Lagen har diskuterats men inte antagits i Danmark och Finland, där både sexköp och prostitution fortsatt är tillåtet.

Vidare spridning redigera

Europaparlamentet röstade 2014 för en icke-bindande resolution[32] som propagerade för införandet av den svenska modellen. I resolutionen uppmanades unionens medlemsstater att kriminalisera sexköp och att erbjuda stöd åt offer för människohandel för sexuella ändamål, så de kan avbryta sin verksamhet som sexsäljare.[33]

Tre EU-länder har fram till 2022 infört modellen i sin lagstiftning – Sverige (1999),[27][34] Frankrike (2016)[35][36] och Irland (2017).[37] Därutöver har Spanien 2022 inlett en process för att införa en variant av modellen.[38] I september 2023 låg förslag åter på Europaparlamentets bord om att föreslå införande av den svenska modellen även på EU-nivå, i alla länder. Efter en mildrad skrivning i förslaget antogs detta till slut, med 234 röster för, 175 emot och 122 ledamöter som avstod.[25] Det slutliga beslutet blev rådgivande och inte tvingande, och varje EU-land får friheten att själv välja den metod som det anser bäst gynnar "jämställdheten och kvinnors rättigheter". Parlamentsbeslutet innehåller dock skrivningar som pekar ut sexköpare och "gynnande av prostitution" som ett problem som bör straffas på det ena eller andra sättet,[39] något som kritiserats av olika sexarbetarorganisationer och flera organisationer för mänskliga rättigheter.[40][41][26]

Utanför EU har modellen helt eller delvis[29][42][35][37] anammats i Norge (2009),[43] Island (2009),[44] Kanada (2014),[45][46] Nordirland (2015),[42] och Israel (2018).[47] Erfarenheterna kring modellen har varit blandade[48][49] – inklusive i Nordirland,[50] Irland,[51] Kanada[52] och Sverige.[53] Sveriges regering har fortsatt att hävda att lagstiftningen gynnar sitt syfte.[54]

2023 införde Maine, som första delstat i USA, en lagstiftning motsvarande den svenska modellen. Detta skedde efter klubbandet av två delstatslagar som syftade till att bekämpa kommersiellt sexuellt utnyttjande och ge bättre hjälp till dess offer.[55] Kritik har kommit mot lagen för att den tvingar in sexsäljarna i en svart marknad.[56]

Andra modeller eller försök redigera

Nästan samtidigt som Sverige införde sexköpslagen valde Tyskland att legalisera prostitution, och därför används länderna ofta som varandras motpoler i frågan.[12]:32m11s[a]

I England och Wales har man beslutat att införa restriktioner för köp av sex.[31][57]

I Finland lade regeringen i december 2005 fram ett lagförslag med en liknande innebörd som den svenska sexköpslagen,[58] men detta lagförslag gick inte igenom. Finland införde istället en lag mot sexköp av prostituerade som utnyttjas i människohandel.[59]

I Danmark beslutade regeringen 2012, på inrådan av Straffelovsrådet, att inte kriminalisera sexköp.[60]

Storbritannien tog 2013 steg mot att kriminalisera sexköp.[61]

Vissa politiker i Tyskland, Spanien, Grekland, Ukraina och Colombia har (2018) visat intresse för den svenska lagen.[12]

Samhällsdebatt redigera

Den svenska modellen, med sin markering av sexsäljaren som ett brottsoffer och sexköparen som brottsling, har sin bakgrund i ett samhälleligt arbete för ökad jämställdhet (se vidare statsfeminism). Den är delvis en följd av den andra vågens feminism och de insatser som kvinnorörelsen sedan 1960-talet gjort för att jämna ut könsmässiga skillnader i samhället. Den andra vågens feminism lade också ökat fokus på bekämpandet av mäns våld mot kvinnor, och radikalfeministiskt inspirerade aktivister har pekat ut prostitutionen som just mäns våld mot kvinnor. Dessa åsikter har bland annat kommit via kvinnojoursrelaterade organisationer.

Utöver de länder som anammat en svenskinspirerad lagstiftning, finns det många fler länder där identifikationen av sexköparen som en brottsling och/eller avvikare blivit starkare på senare år. I Storbritannien talas numera ofta om sexköpare under det föraktfulla tillmälet punters, och i USA kan polisen ådöma en sexköpare deltagande i en john school ("torskskola").[11] Den sistnämnda motsvarar en kurs där en sexköpare får utbildning i jämställdhet och prostitutionens negativa effekter, i syfte att minska efterfrågan på de prostituerades tjänster.[62]

Denna debatt sker samtidigt som pornografin varit laglig i många länder sedan 1970-talet och numera konsumeras i olika former av stora delar av befolkningen. Den radikalfeministiska politiken, som syftar till ett avskaffande av sexbranschen i alla dess former,[63] har därför omgärdats av en från och till uppblossande samhällsdebatt med ofta hårda meningsmotsättningar.[64] Det är ett faktum att män är större konsumenter av många sexuella tjänster, men kopplingen mellan detta och kampen för ett mer jämlikt samhälle är oklart.[65]

Kommentarer redigera

  1. ^ Utöver "neo-abolitionism" och "legalisering" förekommer i världen även "avkriminalisering" som innebär att sexarbete inte bestraffas (varken köpare eller säljare), "abolitionism" som innebär att prostitution är lagligt och oreglerat men bordeller och hallickar är förbjudet, samt "förbud" mot prostitution.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 27 augusti 2022.

Noter redigera

  1. ^ Vuolajärvi, Niina (2021). Preventing Violence Against Women or Violence Work? -- The Swedish Model of Prostitution. nsfk.org. https://www.nsfk.org/wp-content/uploads/sites/10/2021/04/VuolajarviPaperNSFK2021.pdf. Läst 24 november 2023 
  2. ^ [a b] Kingston, Sarah; Thomas, Terry (1 maj 2019). ”No Model in Practice: A 'Nordic Model' to Respond to Prostitution?” (på engelska). ""71"". Berlin, Tyskland: Springer. s. 423–439. doi:10.1007/s10611-018-9795-6. ISSN 1573-0751. 
  3. ^ ”What We Know About the Nordic Model” (på engelska). Women's Coalition for the Abolition of Prostitution. maj 2015. https://www.nwac.ca/wp-content/uploads/2015/05/CLES-What-We-Know-About-the-Nordic-Model.pdf. Läst 3 september 2022. 
  4. ^ ”Everything You Ever Wanted to Know about the Swedish Model (aka the Nordic Model)” (på engelska). SWARM Collective. https://www.swarmcollective.org/blog/the-swedish-model. Läst 3 september 2022. 
  5. ^ [a b] Regeringskansliet, Regeringen och (11 oktober 2016). ”Den svenska sexköpslagen har varit framgångsrik”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2016/10/den-svenska-sexkopslagen-har-varit-framgangsrik/. Läst 3 september 2022. 
  6. ^ ”What is the Nordic Model?”. Nordic Model Now!. en. https://nordicmodelnow.org/what-is-the-nordic-model. Läst 3 september 2022. 
  7. ^ Mullin, Emily (20 januari 2020). ”How Different Legislative Approaches Impact Sex-Workers” (på engelska). The Organization for World Peace. https://theowp.org/reports/how-different-legislative-approaches-impact-sex-workers/. Läst 3 september 2021. 
  8. ^ ”The Nordic Model in Europe: Prostitution, Trafficking and Neo-Abolitionism” (på engelska). European Law and Gender. University of Pisa. https://elan.jus.unipi.it/wp-content/uploads/2021/04/Burba_Daniela_PAPER_ELAN.pdf. Läst 3 september 2022. 
  9. ^ Vafa, Yasmin (10 februari 2021). ”Looking Beyond Binaries: The Case for Partial Decriminalization of the Sex Trade” (på engelska). https://www.usnews.com/news/health-news/articles/2021-02-10/why-the-sex-trade-should-only-be-partially-decriminalized. Läst 3 september 2022. 
  10. ^ ”Everything You Ever Wanted to Know about the Swedish Model (aka the Nordic Model)” (på engelska). SWARM Collective. SWARM. https://www.swarmcollective.org/blog/the-swedish-model. Läst 3 september 2021. 
  11. ^ [a b c] Angela Wong, Maithree Wickramasinghe, renee hoogland, Nancy A Naples, red (2016-04-30). ”Prostitution/Sex Work” (på engelska). The Wiley Blackwell Encyclopedia of Gender and Sexuality Studies (1). Wiley. doi:10.1002/9781118663219.wbegss362. ISBN 978-1-4051-9694-9. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/book/10.1002/9781118663219. Läst 28 januari 2024 
  12. ^ [a b c] "Den svenska sexköpslagen på export", Konflikt, 19 maj 2018.
  13. ^ ”Nordic Model in Northern Ireland a total failure: no decrease in sex work, but increases in violence and stigma” (på amerikansk engelska). SWARM Collective. 20 september 2019. https://www.swarmcollective.org/blog/2019/9/20/nordic-model-in-northern-ireland-a-total-failure-no-decrease-in-sex-work-but-increases-in-violence-and-stigma. Läst 3 september 2022. 
  14. ^ ”End the Demand: Empower Prostituted Women” (på engelska). National Organization for Women. https://now.org/end-the-demand-empower-prostituted-women/. Läst 16 juni 2021. 
  15. ^ ”Protect the Rights of Women and Girls: Enact the Equality Model in South Africa” (på engelska). Coalition Against Trafficking in Women. https://catwinternational.org/action/equality-model-end-demand-south-africa/. Läst 16 juni 2021. 
  16. ^ ”Ottawa eyes Nordic model for prostitution legislation” (på engelska). The Georgia Straight. 26 februari 2014. https://www.straight.com/news/73197/ottawa-eyes-nordic-model-prostitution-legislation. Läst 16 juni 2021. 
  17. ^ ”It's Time to Decriminalize Sex Work” (på engelska). American Civil Liberties Union. 8 juni 2021. https://www.aclu.org/news/topic/its-time-to-decriminalize-sex-work/. Läst 16 juni 2021. 
  18. ^ ”Amnesty International Policy on State Obligations to Respect, Protect and Fulfil the Human Rights of Sex Workers” (på engelska). Amnesty International. 26 maj 2016. https://www.amnesty.org/download/Documents/POL3040622016ENGLISH.PDF. Läst 3 augusti 2019. 
  19. ^ ”Why Sex Work Should Be Decriminalized” (på engelska). Human Rights Watch. 7 augusti 2019. https://www.hrw.org/news/2019/08/07/why-sex-work-should-be-decriminalized. Läst 16 juni 2021. 
  20. ^ ”Sex workers” (på engelska). World Health Organization. https://www.who.int/teams/global-hiv-hepatitis-and-stis-programmes/populations/sex-workers. Läst 3 september 2021. 
  21. ^ [a b] UNAIDS (2012) (på engelska). UNAIDS Guidance Note on HIV and Sex Work. unfpa.org. sid. 3f. https://www.unfpa.org/resources/unaids-guidance-note-hiv-and-sex-work. Läst 14 februari 2024 
  22. ^ Hedlund, Amanda (2016). Den statliga framställningen av sexköpslagen. criminology.su.se. sid. 2. https://www.criminology.su.se/polopoly_fs/1.289775.1467626540!/menu/standard/file/2016c_%2015_Hedlund_%20Amanda.pdf. Läst 4 september 2022 
  23. ^ ”Mänskliga rättigheter för de som säljer sex”. www.amnesty.se. https://www.amnesty.se/om-amnesty/amnesty-international-sverige/uttalanden-och-remissvar/uttalande-om-amnesty-internationals-policy-om-staters-ansvar-att-respektera-skydda-och-uppfylla-manskliga-rattigheter-dem-som-saljer-sex/. Läst 8 september 2022. 
  24. ^ (på engelska) “WE LIVE WITHIN A VIOLENT SYSTEM.” – STRUCTURAL VIOLENCE AGAINST SEX WORKERS IN IRELAND. 2022. sid. 20ff. https://www.amnesty.org/en/wp-content/uploads/2022/02/EUR2951562022ENGLISH.pdf. Läst 13 december 2022 
  25. ^ [a b] KONTOULIS, Natalie Kate (14 september 2023). ”Reduce demand and protect people in prostitution, say MEPs | News | European Parliament” (på engelska). www.europarl.europa.eu. https://www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20230911IPR04923/reduce-demand-and-protect-people-in-prostitution-say-meps. Läst 13 november 2023. 
  26. ^ [a b] ”Open letter: European Coalition on Sex Workers’ Rights and Inclusion calls on MEPs to reject the Prostitution Report” (på brittisk engelska). amnesty.eu. 11 september 2023. https://www.amnesty.eu/news/open-letter-european-coalition-on-sex-workers-rights-and-inclusion-calls-on-meps-to-reject-the-prostitution-report/. Läst 13 november 2023. 
  27. ^ [a b] ”sexköpslagen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sexk%C3%B6pslagen. Läst 3 september 2022. 
  28. ^ Hedda Lingaas Fossum (25 oktober 2017). ”Sex Purchase Act has altered Swedes’ attitudes towards prostitution” (på engelska). kjonnsforskning.no. https://kjonnsforskning.no/en/2017/10/sex-purchase-act-has-altered-swedes-attitudes-towards-prostitution. Läst 24 december 2023. 
  29. ^ [a b] Amnesty International 2016. ”The human cost of 'crushing' the market” (på engelska). Amnesty International USA. Arkiverad från originalet den 12 april 2021. https://web.archive.org/web/20210412145855/https://www.amnestyusa.org/files/norway_report_-_sex_workers_rights_-_embargoed_-_final.pdf. Läst 3 september 2022. 
  30. ^ TT-NTB (21 november 2008). ”Norge förbjuder sexköp”. GP. Arkiverad från originalet den 6 april 2004. https://web.archive.org/web/20040406030035/http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=305. 
  31. ^ [a b] Andreas Gustavsson (24 november 2008). ”Norge förbjuder sexköp”. ETC.se. http://www.etc.se/artikel/19155/norge-foerbjuder-sexkoep. [död länk]
  32. ^ ”Punish the client, not the prostitute” (på engelska). European Parliament. 26 februari 2014. https://www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20140221IPR36644/punish-the-client-not-the-prostitute. Läst 3 september 2022. 
  33. ^ Murphy, Meghan (26 februari 2014). ”EU Parliament passes resolution in favour of the Nordic model” (på engelska). Feministcurrent.com. Feminist Current. https://www.feministcurrent.com/2014/02/26/eu-parliament-passes-resolution-in-favour-of-the-nordic-model/. Läst 3 september 2022. 
  34. ^ Ekberg, Gunilla (oktober 2004). ”The Swedish Law that Prohibits the Purchase of Sexual Services: Best Practices for Prevention of Prostitution and Trafficking in Human Beings” (på engelska). ""10"". s. 1187–1218. doi:10.1177/1077801204268647. ISSN 1077-8012. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1077801204268647. 
  35. ^ [a b] Murphy, Megan (6 april 2016). ”France adopts the Nordic model” (på engelska). Feminist Current. https://www.feministcurrent.com/2016/04/06/france-adopts-the-nordic-model/. Läst 3 september 2022. 
  36. ^ ”Frankrike får 'svensk' sexköpslag”. Aftonbladet. 7 april 2016. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22583751.ab. Läst 30 mars 2017. 
  37. ^ [a b] Fisher, Anna. ”Lessons from Ireland on Prostitution” (på engelska). Nordic Model Now!. Nordic Model Now!. https://nordicmodelnow.org/tag/northern-ireland/. Läst 1 augusti 2019. 
  38. ^ Moreno, Rosalina (8 juni 2022). ”El Congreso da luz verde a la Proposición de Ley Orgánica del PSOE para prohibir el proxenetismo” (på spanska). Confilegal. https://confilegal.com/20220608-el-congreso-da-luz-verde-a-la-proposicion-de-ley-organica-del-psoe-para-prohibir-el-proxenetismo/. Läst 3 september 2022. 
  39. ^ Jordan, Jan (2020-07-22). ‘On the Clients’ Terms’: Sex Work Before Decriminalisation. Policy Press. sid. 17–38. http://dx.doi.org/10.1332/policypress/9781529205763.003.0002. Läst 13 november 2023 
  40. ^ ”EU: Harmful ‘Prostitution’ Resolution Passes” (på engelska). Human Rights Watch. 18 september 2023. https://www.hrw.org/news/2023/09/18/eu-harmful-prostitution-resolution-passes. Läst 13 november 2023. 
  41. ^ Rogal, Andreas (15 september 2023). ”MEPs call for measures to protect people in prostitution” (på engelska). euronews. https://www.euronews.com/my-europe/2023/09/15/freedom-for-sex-workers-jail-for-pimps-meps-call-for-measures-to-tackle-prostitution. Läst 13 november 2023. 
  42. ^ [a b] d'Urso, Joseph (juni 2015). ”Buying sex a criminal offense under controversial Northern Ireland law” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-nireland-women-prostitution/buying-sex-a-criminal-offense-under-controversial-northern-ireland-law-idUSKBN0OH2RR20150601. Läst 3 september 2022. 
  43. ^ ”New Norway law bans buying of sex” (på engelska). BBC News. 1 januari 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7806760.stm. Läst 3 september 2022. 
  44. ^ ”A new law makes purchase of sex illegal in Iceland” (på engelska). Jafnréttisstofa – The Centre for Gender Equality. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20180612141045/https://www.jafnretti.is/jafnretti/?D10cID=ReadNews&ID=523. Läst 3 september 2022. 
  45. ^ Haak, Debra. ”Canada's laws designed to deter prostitution, not keep prostitutes safe” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/canadas-laws-designed-to-deter-prostitution-not-keep-sex-workers-safe-107314. Läst 3 september 2022. 
  46. ^ ”Kanada inför svensk sexköpslag”. svt.se. 5 juni 2014. http://www.svt.se/nyheter/kanada-infor-svensk-sexkopslag. Läst 30 mars 2017. 
  47. ^ Harkov, Lahav. ”Israel becomes 10th country to criminalize hiring prostitutes” (på engelska). The Jerusalem Post. https://www.jpost.com/Breaking-News/Knesset-passes-law-criminalizing-the-hiring-of-prostitutes-575918. Läst 3 september 2022. 
  48. ^ ”Norway: The human cost of ‘crushing’ the market: Criminalization of sex work in Norway: Executive summary” (på engelska). Amnesty International. 26 maj 2016. https://www.amnesty.org/en/documents/eur36/4130/2016/en/. Läst 8 september 2022. 
  49. ^ Florencia ROVIRA TORRES (25 juli 2013). ”Punir les clients des prostitués : le modèle suédois a bon dos” (på franska). L'Obs. https://www.nouvelobs.com/rue89/rue89-nos-vies-connectees/20130725.RUE7808/punir-les-clients-des-prostitues-le-modele-suedois-a-bon-dos.html. Läst 8 september 2022. 
  50. ^ SWARM, Decrim Now & x-talk (20 september 2019). ”Nordic Model in Northern Ireland a total failure: no decrease in sex work, but increases in violence and stigma” (på amerikansk engelska). SWARM Collective. https://www.swarmcollective.org/blog/2019/9/20/nordic-model-in-northern-ireland-a-total-failure-no-decrease-in-sex-work-but-increases-in-violence-and-stigma. Läst 8 september 2022. 
  51. ^ Casey, Ruairi (9 juni 2021). ”Does the Nordic model work? What happened when Ireland criminalised buying sex” (på amerikansk engelska). New Statesman. https://www.newstatesman.com/politics/2018/03/does-nordic-model-work-what-happened-when-ireland-criminalised-buying-sex. Läst 8 september 2022. 
  52. ^ Gouvernement du Canada, Statistique Canada (20 juli 2016). ”Les infractions liées à la prostitution au Canada : tendances statistiques”. www150.statcan.gc.ca. https://www150.statcan.gc.ca/n1/pub/85-002-x/2016001/article/14670-fra.htm. Läst 8 september 2022. 
  53. ^ Irigoyen, William (1 januari 2017). ”Prostitution, la guerre des modèles” (på franska). Le Monde diplomatique. https://www.monde-diplomatique.fr/2017/01/IRIGOYEN/56976. Läst 8 september 2022. 
  54. ^ Regeringen och Regeringskansliet (11 oktober 2016). ”Den svenska sexköpslagen har varit framgångsrik”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2016/10/den-svenska-sexkopslagen-har-varit-framgangsrik/. Läst 8 september 2022. 
  55. ^ ”Maine: The First State in the US to Adopt the Nordic Model” (på engelska). www.fondationscelles.org. 20 juli 2023. https://www.fondationscelles.org/en/news/341-maine-the-first-state-in-the-us-to-adopt-the-nordic-model. Läst 28 januari 2024. 
  56. ^ Isidoro Rodriguez (9 augusti 2023). ”Advocates: Maine’s New Prostitution Law Could Push Sex Workers Into a Black Market” (på amerikansk engelska). The Crime Report. https://thecrimereport.org/2023/08/09/advocates-maines-new-prostitution-law-could-push-sex-workers-into-a-black-market/. Läst 28 januari 2024. 
  57. ^ ”The oldest conundrum”. The Economist. 30 oktober 2008. http://www.economist.com/world/international/displaystory.cfm?story_id=12516582. 
  58. ^ Holmström, Patrick (15 december 2005). ”Sexköp kriminaliseras i Finland”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-141306. Läst 8 september 2022. 
  59. ^ Skarhed, Kullman et al (2010). Förbud mot köp av sexuell tjänst – En utvärdering 1999–2008 (SOU 2010:49). regeringen.se. sid. 137. https://www.regeringen.se/contentassets/2ff955c847ed4278918f111ccca880dd/forbud-mot-kop-av-sexuell-tjanst-en-utvardering-1999-2008-sou-201049. Läst 8 september 2022 
  60. ^ Amalie Kestler, Kim Kristensen, Malin Schmidt. ”Regeringen opgiver forbud mod købesex”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190623214010/https://www.information.dk/indland/2012/11/regeringen-opgiver-forbud-koebesex. Läst 23 maj 2020.  information.dk, 20 november 2012.
  61. ^ Joan Smith. ”Why the game's up for Sweden's sex trade”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140122225741/http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/features/why-the-games-up-for-swedens-sex-trade-8548854.html. Läst 24 maj 2020.  independent.co.uk, 26 mars 2013.
  62. ^ ”Reducing Demand for Prostitution in San Francisco With a “John School” Program | National Institute of Justice” (på engelska). nij.ojp.gov. 31 augusti 2016. https://nij.ojp.gov/topics/articles/reducing-demand-prostitution-san-francisco-john-school-program. Läst 28 januari 2024. 
  63. ^ ”"Porr är samma som prostitution"”. Reality Check. 12 september 2019. https://reality-check.nu/unga/porr-ar-inte-samma-som-prostitution/. Läst 28 januari 2024. 
  64. ^ Sofia Jarl / Helena Vilhelmsson / Julia Färjhage (20 december 2019). ”Skillnaden mellan prostitution och porr är oftast en kamera”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/debatt/skillnaden-mellan-prostitution-och-porr-ar-oftast-en-kamera.16af1ea0-8fcd-4157-a0e3-e0f58c66221c. Läst 28 januari 2024. 
  65. ^ ”Debatt: Är ett jämställt samhälle ett porrfritt samhälle? - Aftonbladet TV”. aftonbladet.se. 22 juni 2017. Arkiverad från originalet den 27 september 2021. https://web.archive.org/web/20210927130516/https://tv.aftonbladet.se/video/219844/debatt-ar-ett-jamstallt-samhalle-ett-porrfritt-samhalle. Läst 27 september 2021.