Öppna huvudmenyn

Sachsen

delstat i Tyskland
För andra betydelser, se Sachsen (olika betydelser).

Fristaten Sachsen (tyska: Freistaat Sachsen, sorbiska: Swobodny stat Sakska, äldre stavning: Saxen) är ett av Tysklands förbundsländer och historiskt ett tyskt kungarike och kurfurstendöme, som hade en betydligt större yta än det nuvarande förbundslandet Sachsen. Sachsen gränsar i öster till Polen, i söder till Tjeckien (med Erzgebirge ’malmbergen’, som gräns), i väster till Bayern, Thüringen, Sachsen-Anhalt och i norr till Brandenburg. Delstatshuvudstad är Dresden, men den största staden är Leipzig. Delstaten har lite över 4 miljoner invånare (2013) utspridda på 18 413 kvadratkilometer (220 invånare per kvadratkilometer).

Freistaat Sachsen
Swobodny stat Sakska
FlaggaVapen
Freistaat Sachsens flagga.Freistaat Sachsens vapen.
Karta
Tyskland med Freistaat Sachsen markerat.
Freistaat Sachsen på kartan över Tyskland.
Snabbfakta
HuvudstadDresden
Yta18 413 km² (10:e)
Folkmängd4 050 204 (2013-09)
Befolkningstäthet220 invånare/km²
Offentliga skulder relativt3 783 €/invånare  (2002)
Offentliga skulder totalt16,5 miljarder €  (2002)
ISO 3166-2DE–SN
Webbplatswww.sachsen.de
Politik
MinisterpresidentMichael Kretschmer (CDU) (sedan 2017-12-13)
Styrande partierCDU och SPD
Mandatfördelning i
Lantdagen
CDU 59
Die Linke 27
SPD 18
AfD 14
Die Grünen 8
Senaste val31 augusti 2014
Nästa val2019
Representation i förbundsrepubliken
Röster i Förbundsrådet4

Innehåll

HistoriaRedigera

Huvudartikel: Sachsens historia

Sachsen som historisk regionRedigera

Det tyska förbundslandet Sachsen existerar i sin nuvarande form sedan Tysklands återförening 1990, men Sachsen som namn på en region och stat syftar historiskt även på flera olika områden och statsbildningar omkring floden Elbe från tidig medeltid fram till idag. Deras historiska gränser avviker kraftigt från förbundslandets nuvarande gränser och Sachsen under sin största historiska utsträckning är därför idag fördelat på flera förbundsländer, av vilka Fristaten Sachsen endast är ett.

MedeltidenRedigera

Huvudartikel: Hertigdömet Sachsen

Sedan sjätte århundradet under folkvandringstiden lämnades Elbeområdet av germanerna, som drog sig västerut, åt slaviska stammar. Senare uppstod en motvåg, och år 929 angrep tyskarna under kung Henrik I av Tyskland (f.d. hertig av Sachsen) slaverna och överskred Elbe, samt byggde fästningen Meissen. Den slaviska befolkningen blev successivt germaniserad. 1089 förlänades området åt Henrik av Eilenburg av huset Wettin, med titeln markgreve av Meissen, och under 1100-talet började tyska bönder flytta hit. Under 1200-talet kodifierades rättspraxisen i Sachsen i Sachsenspiegel, en lagbok på lågtyska av ansenligt rättshistoriskt intresse.

Kurfurstendömet SachsenRedigera

Genom kejsaren Karl IV:s Gyllene bulla fastslogs att hertigarna av Sachsen-Wittenberg även var ärftliga kurfurstar. 1485 delades kurfurstendömet i den övre albertinska delen och den nedre ernestinska delen, där kurfurstevärdigheten kom att tillfalla den ernestinska delen. Efter Schmalkaldiska kriget kom dock Moritz av Sachsen från den albertinska linjen att överta kurfurstevärdigheten och huvuddelen av Sachsens territorium. I samband med detta flyttades även kurfurstendömets huvudstad till Dresden.

Under 1700-talet kom Sachsens granne i norr, Preussen, att utvecklas som krigarstat och 1745 besegrades Sachsen av preussarna i slaget vid Kesselsdorf. Sachsen fick betala en miljon thaler i lösen, men angreps snart på nytt och sjuårskriget (1756-1763) mellan huvudkombattanterna Preussen och Österrike kom till stor del att utspelas på sachsisk mark. Landet förstördes i hög grad av både fientliga och allierade styrkor.

Kungariket SachsenRedigera

Huvudartikel: Kungariket Sachsen

Från 1763 regerades Sachsen av kurfursten Fredrik August III, vilken 1806 kröntes till kung av Sachsen (då han tog sig kunganamnet Fredrik August I). Det nya kungariket kom att ingå i Rhenförbundet och fick Dresden som huvudstad. 1809 inleddes på order av Napoleon förstörelsen av huvudstadens fortifikationerna och 1829 blev Dresden en öppen stad.

Efter Napoleons nederlag 1813 förlorade Sachsen sin bundsförvant och på grund av troheten mot Napoleon fängslades Fredrik August I av Sachsen en tid i Berlin. Wienkongressen 1815 medförde en förlust av tre femtedelar av statens territorium till Preussen, och Sachsens politiska roll i Tyskland minskade avsevärt i betydelse.

Fristaten Sachsen och DDR-tidenRedigera

1918 abdikerade Sachsens siste kung, Fredrik August III, och landet blev Fristaten Sachsen (som sedan 1990 åter är statens officiella beteckning).

Efter andra världskriget ingick Sachsen från 1945 till 1949 i den sovjetiska ockupationszonen (Sowjetische Besatzungszone), och sedan i Östtyskland från 1949. 1952 upplöstes Sachsen och bildade de tre östtyska distrikten Dresden, Karl Marx-Stad och Leipzig. Vid Tysklands återförening 1990 återskapades Sachsen som ett förbundsland.

Större städerRedigera

NäringslivRedigera

Sachsen har genom tiderna haft stor lantbruksproduktion och omfattande gruvdrift. Tysklands industrialisering hade en tyngdpunkt i Sachsen med bland annat bilindustri och finmekanisk industri. Sachsen är berömt för porslinsproduktionen i bland annat Meissen.

Andra världskriget, de sovjetiska demonteringarna och förfallet under DDR-epoken skadade Sachsens industri svårt. Idag investerar bland andra VW i delstaten, främst i trakten runt Zwickau. Sedan 1990 har ett flertal olika amerikanska chiptillverkare investerat miljardbelopp i Dresden.

Administrativ indelningRedigera

 
Sachsens distrikt

I Sachsen finns tio Landkreise och tre kretsfria städer.

Landkreise
Kretsfria städer

Tidigare indelningarRedigera

År 2012 ersattes regeringsdistrikten av tre Direktionsbezirke Chemnitz (1), Dresden (2) und Leipzig (3), vilka 2013 sammanfördes till en enda myndighet, Landesdirektion Sachsen med säte i Chemnitz.

 
  1990
  2008
Kommunreform Sachsen 2008
regeringsdistrikt Chemnitz
Vapen Landkreis Huvudort
  ERZ Erzgebirgskreis Annaberg-Buchholz
  FG Landkreis Mittelsachsen Freiberg
Z Landkreis Zwickau Zwickau
  V Vogtlandkreis Plauen
kretsfria städer
1.   C Chemnitz
  1990
  2008
Kommunreform Sachsen 2008
regeringsdistrikt Dresden
Vapen Landkreis Huvudort
  BZ Landkreis Bautzen
(Wokrjes Budyšin)
Bautzen
(Budyšin)
  GR Landkreis Görlitz
(Wokrjes Zhorjelc)
Görlitz
(Zhorjelc)
  MEI Landkreis Meissen Meissen
  PIR Landkreis Sächsische Schweiz-
Osterzegebirge
Pirna
kretsfria städer
2.   DD Dresden
  1990
  2008
Kommunreform Sachsen 2008
regeringsdistrikt Leipzig
Vapen Landkreis Huvudort
  L Landkreis Leipzig Borna
  TDO Landkreis Nordsachsen Torgau
kretsfria städer
3.   L Leipzig

PolitikRedigera

 
Sachsens ministerpresident Michael Kretschmer (CDU)

Ministerpresidenten leder Sachsens regering. Michael Kretschmer har varit ministerpresident sedan den 2017.

Lantdagsvalet 2009Redigera

Resultat

Lantdagsvalet 2014Redigera

Resultat

KällorRedigera

  • Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på eng). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569 

Externa länkarRedigera