Förbundsrådet (Tyskland)
Förbundsrådet (på tyska: Bundesrat) är ett av de fem federala statsorganen i Förbundsrepubliken Tyskland.
| Förbundsrådet Bundesrat | |
 | |
| Typ | |
|---|---|
| Utformning | Överhus |
| Ledning | |
| President | Michael Müller (SPD) sedan 1 november 2016 |
| Struktur | |
| Antal platser | 69 |
| Politiska grupper | CDU/CSU SPD FDP Die Linke De gröna |
| Mötesplats | |
 | |
| Preußisches Herrenhaus, Berlin | |
| Webbplats | |
| bundesrat.de | |
De övriga fyra organen utöver förbundsrådet är förbundspresidenten (Bundespräsident), förbundsdagen (Bundestag), förbundsregeringen (Bundesregierung) och förbundsförfattningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht). Förbundsrådet kan ses som överhuset i ett tvåkammarparlament där förbundsdagen utgör underhuset, men till skillnad från flertalet liknande inrättningar i andra länder utnämns förbundsrådets ledamöter varken direkt av landets befolkning eller av någon form av folkvald elektorsförsamling (till exempel delstatsparlament) utan av förbundsländernas regeringar.
Förbundsrådet, som för närvarande omfattar 69 ledamöter, behandlar bland annat frågor rörande Europeiska unionen; vidare måste förbundsrådet godkänna alla lagändringar som berör förbundsländernas intressen samt grundlagsändringar. Även alla andra lagändringar måste godkännas av förbundsrådet, ehuru de andra lagändringarna kan överröstas av förbundsdagen (om mer än två tredjedelar av förbundsrådets ledamöter har röstat mot ett lagförslag, kan det antas om minst två tredjedelar av förbundsdagsledamöterna röstar för).
Förbundsrådet företräder i alla beslut förbundsländerna och varje förbundsland måste rösta som en enhet; vanligen sker detta genom att varje förbundslands Stimmführer (’röstledare’, som vanligen är förbundslandets ministerpresident) – som är den enda representant ett förbundslands regering behöver utse till förbundsrådet, även om de får ha så många ledamöter som de har röster – avger sin delstats alla röster. Då många förbundsländers regeringar är koalitioner, kan en dylik regering vara inbördes oense i en fråga; i så fall lägger delstaten vanligtvis ner sina röster – vilket i praktiken innebär nejröst, eftersom en hemställan måste antas med absolut majoritet (minst 35 jaröster).
Ledamöterna representerar respektive förbundsland och tillhör vanligtvis sitt förbundslands regering, vilken utser förbundslandets representanter och kan ersätta dem när den vill. Antalet röster för varje förbundsland bestäms av förbundslandets folkmängd. Förbundsrådets sammansättning kan ändras flera gånger om året på grund av att val till förbundsländernas parlament äger rum vid olika tidpunkter.
OrdförandeRedigera
Förbundsrådets ordförande eller talman, förbundsrådspresidenten (der Bundesratspräsident), är formellt det fjärde högsta politiska ämbetet i Tyskland och ordföranden vikarierar vid behov för förbundspresidenten. Ordföranden övertar även presidentens funktioner som statschef i händelse av att förbundspresidenten avgår eller avlider före mandatperiodens slut, till dess att en ny förbundsförsamling kan sammankallas för att välja en ny förbundspresident.
Detta undantagsfall inträffade 2010, då Bremens borgmästare och regeringschef Jens Böhrnsen (SPD), som vid tillfället var förbundsrådets ordförande, temporärt övertog förbundspresident Horst Köhlers uppgifter efter dennes förtida avgång, och 2012, då Bayerns ministerpresident Horst Seehofer (CSU) var rådets ordförande när Christian Wulff avgick som förbundspresident.
Uppdraget brukar enligt en överenskommelse mellan förbundsländerna cirkulera mellan delstaternas ministerpresidenter, från den folkrikaste (Nordrhein-Westfalen) till den folkfattigaste delstatens (Bremen), för ett år i taget med början 1 november varje år.
MandatfördelningRedigera
| Förbundsland | Folkmängd[1] | Röster | Partier i förbundslandets regering |
Nästa lantdags- val |
Ordf.[2] | |
|---|---|---|---|---|---|---|
.svg){kind=small}
|
Baden-Württemberg | 10 512 441 | 6 █ █ █ █ █ █ | De gröna, CDU | 2021 | 2029 |
|
Bayern | 12 443 372 | 6 █ █ █ █ █ █ | CSU | 2018 | 2028 |
|
Berlin | 3 326 002 | 4 █ █ █ █ | SPD, Vänstern, De gröna | 2021 | 2018 |
|
Brandenburg | 2 453 180 | 4 █ █ █ █ | SPD, Vänstern | 2019 | 2021 |
.svg){kind=small}
|
Bremen | 652 182 | 3 █ █ █ | SPD, De gröna | 2019 | 2026 |
|
Hamburg | 1 718 187 | 3 █ █ █ | SPD, De gröna | 2019 | 2024 |
|
Hessen | 6 018 000[3] | 5 █ █ █ █ █ | CDU, De gröna | 2018 | 2031 |
.svg){kind=small}
|
Mecklenburg-Vorpommern | 1 606 899 | 3 █ █ █ | SPD, CDU | 2021 | 2023 |
|
Niedersachsen | 7 774 253 | 6 █ █ █ █ █ █ | SPD, De gröna | 2018 | 2030 |
|
Nordrhein-Westfalen | 17 544 938 | 6 █ █ █ █ █ █ | SPD, De gröna | 2017 | 2027 |
|
Rheinland-Pfalz | 3 990 033 | 4 █ █ █ █ | SPD, FDP, De gröna | 2021 | 2017 |
|
Saarland | 997 855 | 3 █ █ █ | CDU, SPD | 2017 | 2025 |
|
Sachsen | 4 054 182 | 4 █ █ █ █ | CDU, SPD | 2019 | 2032 |
|
Sachsen-Anhalt | 2 276 736 | 4 █ █ █ █ | CDU, SPD, De gröna | 2021 | 2019 |
|
Schleswig-Holstein | 2 802 736 | 4 █ █ █ █ | SPD, De gröna, SSW | 2017 | 2022 |
|
Thüringen | 2 181 603 | 4 █ █ █ █ | Vänstern, SPD, De gröna | 2019 | 2020 |
| sammanlagt | 81 751 602 | 69 | ||||
KällorRedigera
- ^ Folkmängdsuppgifter från destatis.de (Statistisches Bundesamt) per den 31 december 2011 med korrigering genom 2011 års folkräkning (Zensus 2011)
- ^ Året då större delen av delstatens ordförandeperiod äger rum.
- ^ statistik-portal.de (federala och delstatliga statistikverk) Arkiverad 10 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Läge: 31 mars 2013, läst 23 september 2013. Av särskild betydelse, då röstavgörande 6 miljoner invånare överskreds i maj 2011.
- Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på eng). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris länk. ISBN 9781442269569
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Förbundsrådet (Tyskland).- Tysklands förbundsråds webbplats
