Fredrik August I av Sachsen
Fredrik August I '"den rättrådige"', född den 23 december 1750 i Dresden, död den 5 maj 1827 i Dresden, var kurfurste (Fredrik August III) av Sachsen 1763–1806, och kung av Sachsen 1806–1827 De första fem åren av hans regering styrdes Sachsen av hans farbror Frans Xavier av Sachsen och modern Maria Antonia av Bayern, i en förmyndarregering.
| Fredrik August I av Sachsen | |
 | |
| Född | 23 december 1750[1][2][3] Dresden[4] |
|---|---|
| Död | 5 maj 1827[1][2][3] (76 år) Dresden[4] |
| Begravd | Katholische Hofkirche |
| Medborgare i | Kungariket Sachsen och Polsk-litauiska samväldet |
| Befattning | |
| Kurfurste av Sachsen (1763–) Kung av Sachsen (1806–1827) Hertig (1807–1815) | |
| Maka | Amalie av Zweibrücken-Birkenfeld (g. 1769–)[5] |
| Barn | Maria Augusta av Sachsen (f. 1782) |
| Föräldrar | Fredrik Kristian av Sachsen[6] Maria Antonia av Bayern |
| Släktingar | Anton av Sachsen (syskon) Maximilian av Sachsen (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Vita örnens orden (1751) Storkors av Toskanska Sankt Josefsorden Riddare av Gyllene skinnets orden Order Orła Białego Storkors av Hederslegionen[7] Order Świętego Stanisława Storkors med stjärna med Virtuti Militari | |
| Namnteckning | |
 | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Fredrik August efterträdde 1763 sin far och övertog 1768 som myndig regeringen i Sachsen. I koalitionskriget mot Frankrike 1792 deltog han endast med rikskontingenten och slöt ett neutralitetsfördrag 1796, vilket upprätthölls till 1806, då han ställde sig på Preussens sida mot Frankrike. Samma år slöt han fred och erhöll då kungatitel mot att ingå i Rhenförbundet. Han blev en av Napoleons trognaste bundsförvanter. 1807 erhöll Fredrik August genom freden i Tilsit 1807 Warszawa.
Hans svaga, ängsliga natur gjorde hans politik i de stormiga tiderna efter fransmännens fälttåg till Ryssland ytterst vacklande. Efter Preussens avfall från koalitionen med Napoleon, närmade sig Fredrik August Österrike och dess väpnade neutralitetspolitik, men när fälttåget började gynnsamt för Napoleon, slöt han sig åter till denne i maj 1813. Efter slaget vid Leipzig råkade han i fångenskap. Sedan han genom Wienkongressens beslut till Preussen avträtt större delen av sitt kungarike återvände han dit 1815.[8]
Gift 1769 med Amalie av Zweibrücken-Birkenfeld; far till Maria Augusta av Sachsen.
Noter
redigera- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Frederick-Augustus-Itopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 6532645, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p11154.htm#i111534, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sejm-Wielki.pl profil-ID: dw.4794.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p11154.htm#i111534, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ British Museum person-institution thesaurus, British Museum-ID: 207997, läst: 24 november 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Gallica, Gallica-ID: btv1b84.[källa från Wikidata]
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Fredrik August I av Sachsen.
