Den Sovjetiska ockupationszonen, även kallad Östzonen, var en av de fyra ockupationszoner som bildades efter Nazitysklands sammanbrott i andra världskriget 1945.

Den sovjetiska ockupationszonen och Berlinsektorn, 8 juni 1947 – 22 april 1949.
Ockupationsmakternas sektorer i Berlin.

Segrarmakternas inbördes indelning av efterkrigs-Tysklands ockupationszoner definierades i Londonprotokollet. I dessa ingick dock inte Berlin (Stor-Berlin), som utgjorde en särskild, gemensamt ockuperad del.[1][2][3] Berlin delades av praktiska skäl in i sektorer, och den sovjetiska ockupationszonen hade sitt huvudkvarter i den sovjetiska, östra Berlinsektorn.[3]

I den sovjetiska ockupationszonen bildades 1949 staten Östtyskland. I strid med tidigare avtal, valde Sovjetunionen att betrakta även Berlinsektorn som en del av ockupationszonen, och Berlin förklarades vara Östtysklands huvudstad. Östberlin blev så de facto landets huvudstad.

UtsträckningRedigera

Den sovjetiska ockupationszonen omfattade de områden i Mellantyskland som låg väster om Oder–Neisse-linjen, vilken blivit Tysklands tillfälliga östgräns enligt Potsdamöverenskommelsen, juli-augusti 1945. Stora delar av Östzonen utgjorde kärnan i Fristaten Preussen, som upplöstes formellt 1947. Till de preussiska territorierna som fördes till östzonen hörde:

Dessutom överfördes följande småstater till den sovjetiska zonen:

Tyskland förlorade de sovjetiskt ockuperade territorierna öster om Oder–Neisse-linjen: östra Brandenburg, Niederschlesien, Oberschlesien, Pommern, Posen-Westpreussen och södra Ostpreussen hamnade under polsk förvaltning medan norra Ostpreussen kom under sovjetisk förvaltning. Den tyska befolkningen i dessa territorier omflyttades till Östzonen och till de tre andra ockupationszonerna.

Under ÖsttysklandRedigera

Huvudartikel: Östtysklands historia

1949 delades ockupationszonens områden upp i förbundsländerna Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt och Thüringen, vilka i sin tur bildade Tyska demokratiska republiken (Östtyskland) som grundades den 7 oktober samma år. 1952 upplöstes de östtyska förbundsländerna och ombildades till 14 distrikt (Bezirke).

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Londonprotokollet, 12 september 1944, läst 4 november 2020.
  2. ^ Londonprotokollet, 13 augusti 1945 (i tysk översättning), läst 4 november 2020.
  3. ^ [a b] Wolfgang Benz (11 april 2005). Errichtung der Besatzungsherrschaft Bundeszentrale für politische Bildung. Läst 4 november 2020.

ÖvrigtRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Sowjetische Besatzungszone.
  • Naimark, Norman M. (1997 [1995]) (på engelska). The Russians in Germany: A History of the Soviet Zone of Occupation, 1945–1949 (3:e tryckningen). Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press. Libris länk. ISBN 0-674-78406-5