Robert Napier, 1:e baron Napier av Magdala

brittisk militär

Robert Cornelius Napier, 1:e baron Napier av Magdala, född 6 december 1810 i ColomboCeylon, död 14 januari 1890 i London, var en brittisk arméofficer i Indien, sedermera utnämnd till fältmarskalk.

Robert Napier, 1:e baron Napier av Magdala
Född6 december 1810
Colombo, Sri Lanka
Död14 januari 1890[1] (79 år)
London
BegravdSankt Pauls-katedralen
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidAddiscombe Military Seminary
SysselsättningPolitiker[2], militär
Befattning
Ledamot av Brittiska överhuset (–)
Indiens generalguvernör (1863–1863)
Gibraltars guvernör (1876–1883)
Konstapel av Towern (1886–1890)
MakaAnne Sarah Pearse
(g. 1840–)[3]
Mary Cecilia Scott
(g. 1861–)[3]
BarnAmelia Anne Napier[4]
Catherine Anne Carrington Napier (f. 1841)[4]
Clara Frances Napier (f. 1843)[4]
Hon. George Campbell Napier (f. 1845)[4]
Robert William Napier, 2:e baron Napier av Magdala (f. 1845)[4]
James Pearse Napier, 3:e baron Napier av Magdala (f. 1849)[4]
Edward Herbert Scott Napier, 4:e baron Napier av Magdala (f. 1861)[4]
Mary Grant Napier (f. 1862)[4]
Henry Dundas Napier (f. 1864)[4]
Arthur Fullarton Napier (f. 1865)[4]
Emilia Herbert Fullarton Napier (f. 1870)[4]
Hon. Charles Frederick Hamilton Napier (f. 1872)[4]
Alice Maude Napier (f. 1874)[4]
Cecil Scott Napier (f. 1876)[4]
Albert Napier (f. 1881)[4]
FöräldrarCharles Frederick Napier[4]
Catherine Carrington[4]
Utmärkelser
Riddare med storkors av Bathorden[5]
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata
Lord Napier av Magdala.

Biografi

redigera

Napier blev ingenjörsofficer och under 1840- och 1850-talen genomförde han ett antal vägbyggen såväl i fält som för samfärdseln vilka hade stor betydelse för det brittiska koloniseringen av Indien. Han utmärkte sig i de båda sikhkrigen, främst vid stormningen av Multan 23 januari 1849. Under sepoysupproret spelade han 1857 en viktig roll under de två expeditioner som undsatte de belägrade brittiska trupperna i Lucknow.

1858 besegrade han den indiske rebelledaren Tatya Topes trupper vilket tvingade Tope att ge upp i januari 1859, varmed upproret i stort upphörde. För detta belönades han med knightvärdighet. År 1860 var han sir James Hope Grants närmaste man i befälet i Andra opiumkriget mot Kina. 1861 utnämndes han till generalmajor och chef för krigsdepartementet i den indiska regeringen, 1865 tog han över överkommandot i Bombay och 1867 blev han utnämnd generallöjtnant.

År 1868 ledde han en för britterna lyckad stormning mot den etiopiska kejsaren Tewodros II och fick med anledning av detta bland annat pärsvärdighet (1868), med titeln baron Napier of Magdala tillsammans med en årlig pension på 2000 pound sterling för sig och sin närmaste arvinge. År 1870 blev Napier högste befälhavare över krigsmakten i Indien, var 1876-1883 guvernörGibraltar och utnämndes sistnämnda år till fältmarskalk.

1878 utsågs han till högste befälhavare i det krig, som var nära att utbryta mellan Storbritannien och Ryssland, men som avvärjdes genom förhandlingar, vilket ledde till att de båda länderna deltog i Berlinkongressen. En ryttarstaty över Napier skulpterad av konstnären Joseph Boehm finns i Calcutta och en kopia är placerad på Waterloo Place i London.

Källor

redigera
 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Napier, Robert Cornelis, 1904–1926.
  1. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p7537.htm#i75366, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): mr-robert-napier-2, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] The Peerage person-ID: p7537.htm#i75366, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  5. ^ The London Gazette, 23302, 17 september 1867, s. 5109, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

redigera