Rational Choice-teori (RC) är en samhällsvetenskaplig metod som härstammar ur en viss typ av metodologisk skola kallad metodologisk individualism. Teorin kan användas för att försöka förstå och beskriva socialt och ekonomiskt beteende hos människor eller djur. Teorin förutsätter att människor alltid agerar fullständigt maximerande i relation till sitt av eget tycke identifierade egenintresse, och inte påverkas alls av sin omgivning, men även att människan (oftast) har tillgång till perfekt information.

Empiriska analyser görs genom statistisk modellering som i sin tur bygger på starkt formaliserad teori, där matematiska modeller används.

Modellernas antaganden görs för att i så hög grad som möjligt förutsäga och beskriva de enskildas agerande och beteende, socialt som ekonomiskt, i olika situationer. Inom nationalekonomi dominerar teorin, i synnerhet inom mikroekonomi där den är det överskuggande paradigmet.

När det gäller empiriskt undersökande forskning hänger rational choice-perspektivet nära samman med kvantitativa forskningsmetoder.

Grundläggande antagandenRedigera

Se även: Mikroekonomi

Rational Choice är ett nyttoinriktat tillvägagångssätt som söker beskriva främst människors beteende med utgångspunkt i logiska grundsatser[förtydliga]. Dessa antaganden - som är samma antaganden som görs i mikroekonomi - ligger till grund för modeller som kan beskrivas matematiskt. Grundmodellerna är enkla, men genom att hela tiden lägga till fler antaganden kan modellerna göras mer och mer tillförlitliga.

Grundläggande utgångspunkter är att individer försöker maximera sina vinster och minimera sina kostnader. Med vinst och kostnad avses inte enbart ekonomiska sådana; en vinst är istället allt som ökar individens subjektivt upplevda nytta, medan en kostnad är sådant som minskar den. En viktig förutsättning för RC-teori och modellering är förenklade antaganden om individers beslutsgrunder, att stiliserade människors agerande är lika och rationellt. Vidare förutsätts oftast att individerna äger konsekventa preferensordningar samt att de prioriterar den egna nyttomaximeringen framför andras. Ofta, men inte alltid, förutsätter modellerna även att individerna har tillgång till perfekt information.

Begreppet rationalitetRedigera

Med rationalitet avses i teorin inte samma sak som i dagligt tal utan rationaliteten i fråga handlar om att människor förutsätts agera på ett ständigt förutsägbart vis.

Inom olika ämnesområdenRedigera

NationalekonomiRedigera

Nationalekonomin är det samhällsvetenskapliga ämne där rational-choice perspektivet uppstod. Inom nationalekonomin är rational-choice sedan flera år det helt igenom dominerande grundperspektivet.[1] Ny teoribildning och formaliserad empirisk forskning inom mikroekonomi bygger allmänt, mer eller mindre, på rational-choice-skolans grundsatser.[2] Rational choice har smält ihop med nationalekonomi i sådan grad att termen sällan används inom fältet. Inom heterodox ekonomi förekommer rational choice dock mer sällan till följd av att heterodoxa ekonomer studerar

SociologiRedigera

Inom sociologin har rational choice-teori inte fått samma fotfäste som inom nationalekonomi till följd av att rational choice teorin metodologiskt utvecklats i kontrast till en del av sociologins grundantaganden.

KriminologiRedigera

Inom kriminologin har Rational choice ett utilitaristiskt perspektiv på människan. Människan förutsätts vara en rationell aktör som bedömer och väger risker (med olika mål och medel) mot eventuella kostnader och vinster med ett visst agerande. Ett bra exempel inom kriminologin på detta är hur rutinaktivitetsteorin antar att en gärningsman agerar inför ett brott (se gärningsmannaprofilering). Rational choice-teori utgör basen i rutinaktivitetsteorin och dess strategier om kontroll genom situationell brottsprevention.[3][4] Det idag dominerande perspektivet inom kriminologi är den administrativa kriminologin där rational choice och rutinaktivitetsteori utgör skolbildningens ideologiska bas.

StatsvetenskapRedigera

Inom statsvetenskap har tillväxten för rational choice-teori inte gått lika snabbt som inom nationalekonomi. Spelteori räknas oftast som en del av rational choice-skolan, men utgör också dess kritik (se bunden rationalitet). Sådan teori har fått särskilt stor betydelse inom statsvetenskapen, framför allt inom internationella relationer.

BiologiRedigera

Den teoretiska biologin och ekologin har sedan länge använt sig av formell modellering med utgångspunkter som är mycket lika de som görs inom mikroekonomi. Där man menar att även djurindivider beter sig nyttomaximerande i konkurrensen med andra individer och arter.

PsykologiRedigera

Rational choice-perspektiv och formell modellering har fått ökande genomslag, exempelvis inom fältet evolutionärpsykologi.

Kritik mot RC-teoriRedigera

En kritik som finns mot Rational Choice är bunden rationalitet som är delvis sprungen ur spelteori, delvis från organisationsteori. Utgångspunkten här är bland annat att individen är komplex (ej steril) och begränsas av den information den har (individen saknar perfekt information) och den kontext de befinner sig i. En individs agerande begränsas av de förutsättningar som ges och kan därför inte i alla lägen vara maximerande. Ett exempel är det berömda spelet Fångarnas dilemma.

Inom beteende- och statsvetenskapen finns vissa som eftersträvar att närma sig naturvetenskapen och dess förklaringsmodeller. En vanlig kritik av rational choice är dock att dess metodologi är bättre anpassad för naturvetenskap med tyngdpunkten liggande åt effektiv kvantifiering, respektive matematik. Kritiker menar att metoden bär med sig inslag av reduktionism och instrumentellt förnuft när den används slentrianmässigt och presenteras för att vara en mer exakt metod än den i själva verket är. Samma kritiker menar ofta att en pluralistisk metodologi är mer anpassad till samhällsvetenskaplig forskning.

I Pathologies of Rational Choice Theory lyfts att rational choice givit begränsade empiriska resultat inom forskningen. Inom främst statsvetenskapen har den tillämpade vetenskapen varit svag i sina statistiska metoder och när korrigering för detta gjorts har det visat sig att många av de empiriska resultaten inte längre håller. Sett från detta perspektiv har rational choice-teori tillfört väldigt lite för den övergripande förståelsen av politiska skeenden, och skulle därför tillmätas ett oproportioneligt stort vetenskapligt värde i forskningen än vad som skulle kunna anses rimligt.

Kritiken mot RC-teori kommer i hög grad från akademiker som inte använder sig av kvantitativa forskningsmetoder.[källa behövs]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  • Cohenm L. & Felson, M. (1979). Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach
  • Green, D. & Shapiro, I. (1994). Pathologies of Rational Choice Theory: A Critique of Applications in Political Science
  • Gigerenzer, G. & Selten, R. (2002). Bounded Rationality
  • Hindmoorm, A. (2006). Rational Choice
  • Hedström, P. & Stern, L. (2008). Rational choice and sociology

NoterRedigera

  1. ^ stanford.edu
  2. ^ essex.ac.uk Arkiverad 27 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Socialstyrelsen, Riskbedömningar – i dag och i framtiden
  4. ^ Sarnecki; 2003, Introduktion till kriminologi