Öppna huvudmenyn

Piteåbanan, tidigare Statsbanan Älvsbyn-Piteå, är en del av Sveriges järnvägsnät som sträcker sig mellan Piteå och Älvsbyn. Banan förlängdes i två etapper, varav den första var förlängningen till Munksund 1955. Persontrafiken lades ner 1972.

Piteåbanan
Jarnvagsstationen 1919.jpeg
Piteå järnvägsstation 1919.
Allmänt
PlatsNorrbotten
SträckaÄlvsbyn - Piteå
Anslutande järnvägslinjerStambanan genom övre Norrland
Organisation
Invigd1915
ÄgareSvenska staten
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörGreen Cargo
Tekniska fakta
Längd54 kilometer
Spårvidd1435 millimeter (enkelspår)
Största tillåtna axellast25 ton
Största tillåtna vikt per meter8,0 ton/m
Största lutning20,4 
ATCATC-2
FjärrblockeringJa, System H
Hastighet90 km/h
Elektrifierad1995
Matning15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
LastprofilA
Källor[1][2]
Linjekarta
Piteåbanan
km
Unknown BSicon "LSTR"
StambananBoden
Station on track
0,0 Älvsbyn 1894-
Unknown BSicon "eABZgl" Unknown BSicon "exSTRq" Unknown BSicon "exSTR+r"
Unknown BSicon "LSTR" Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Korsträskbäcken
Unknown BSicon "LSTR" Unknown BSicon "exHST"
1,9 Korsträskvägen(Militärv.) 1941-1972
Junction both to and from left Unknown BSicon "STR+r" Unknown BSicon "exSTR"
1,5 Nyfors
Unknown BSicon "LSTR" Unknown BSicon "SKRZ-Yu" Unknown BSicon "exSTR"
Riksväg 94
Unknown BSicon "LSTR" Unknown BSicon "KRWl" Unknown BSicon "xKRWg+r"
◄Ny sträckninga 1995-
Unknown BSicon "LSTR" Straight track
StambananJörn
Unknown BSicon "eHST"
3,8 Högheden 1915-1956
Unknown BSicon "eHST"
4,6 Granträskvägen 1951-1968
Unknown BSicon "eBST"
6,3 Stoppställe -1967
Unknown BSicon "SKRZ-Yu"
Nygårdsvägen
Unknown BSicon "eHST"
7,8 Kälsberg 1966-1970
Unknown BSicon "eHST"
11,2 Grubban 1930-1967
Unknown BSicon "eHST"
13,8 Salberg 1938-1968
Unknown BSicon "eBHF"
15,3 Tvärån 1951-1972
Unknown BSicon "eHST"
16,4 Svedjan -1972
Unknown BSicon "eBST"
19,4 Kullens grusgrop
Unknown BSicon "eHST"
21,4 Vargbacken -1989
Unknown BSicon "hKRZWae"
Pite älvSikfors[3] 131 m
Unknown BSicon "eBST"
Sikfors kraftverk
Unknown BSicon "eHST"
22,9 Stoppställe 22,850 -1972
Straight track
25,1 Vattentag
Unknown BSicon "PSL"
27,6 Arnemark 1915-1980
Unknown BSicon "eHST"
29,3 Stoppställe 29,240 -1968
Unknown BSicon "eHST"
31,3 Stridholm 1929-1972
Unknown BSicon "eHST"
33,7 Pålberget 1915-1972
Unknown BSicon "eHST"
35,3 Pålslätten 1938-1972
Unknown BSicon "eHST"
38,2 Kvarnåsen -1967
Unknown BSicon "eBHF"
41,8 Bölebyn 1915-
Unknown BSicon "eHST"
43,8 Stoppställe 43,700 -1967
Unknown BSicon "eBST"
44,6 Lappgärdets grusgrop
Unknown BSicon "eBST"
45,6 Hedens industrispår 1967-
Small non-passenger station on track
47 Öjebyn 1915-
Unknown BSicon "eHST"
48,8 Stoppställe 48,840 -1967
Unknown BSicon "SKRZ-Yu"
E4
Unknown BSicon "eABZg+l"
Norrbotniabanan►Luleå
Small non-passenger station on track
51,3 Piteå kommun(Backen)
Unknown BSicon "ENDEaq" Unknown BSicon "ABZg+r"
Smurfit Kappa
Water Non-passenger station/depot on track
52,5 Piteå 1915-
Water Unknown BSicon "eBST"
52,7 Piteå hamn 1915-
Water Unknown BSicon "KBSTaq" Unknown BSicon "ABZgr"
Lövholmen 1955-
Water Unknown BSicon "KRW+l" Unknown BSicon "KRWgr"
Haraholmsväxeln 1973-
Water Non-passenger end stop Straight track
5 SvedjanMunksund 1955-
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2q" Unknown BSicon "exLSTRq" Unknown BSicon "eABZgr"
Norrbotniabanan◄Umeå
Unknown BSicon "WASSERl" Unknown BSicon "WASSER+r" Track end end
12 HaraholmenPiteå hamn 1973-
Unknown BSicon "WASSERl" Transverse water
Bottenviken
a Nya sträckningen 1,5 km längre
Teckenförklaring
Källor[1][4][5]

Innehåll

HistoriaRedigera

Stambanan genom övre Norrland byggdes enligt antikustprincipen och det var tänkt att lokala intressen skulle bygga järnvägarna till städerna vid kusten. Den första kommittén för en bibana bestådd av representanter från Piteå stad, Piteå landskommun och Älvsbyns landskommun sammanträdde 1892 om en järnväg mellan stambanan och Piteå stad. Utöver Älvsbyn diskuterades anslutningar vid Persberg, Storsund (Bastuträsket), Brännberg och Långträsk. Piteå landskommun var inte eniga om sträckningen och även om bansträckningar undersöktes fattades inget beslut att bygga. Den andra kommittén bildades 1906 och baserat på erfarenheterna från utredningar om Skelleftebanan fanns nuvarande och framtida godstransporter för träindustrin med i underlaget för ansökan. I riksdagen 1907 bifölls Skelleftebanans ansökan medan Piteåbanans avslogs. När Skelleftebanan hade påbörjats inlämnades en ny ansökan och riksdagen beviljade 1911 500 000 kronor för att starta byggandet av Piteåbanan. Kostnaden var beräknad till 3,6 miljoner kronor.[6][7]

Banan byggdes åren 1912-1915 och följde Pite älv men gick betydligt högre och en bit från älvdalen som var olämplig för järnväg.[8] Den öppnades för trafik den 1 oktober 1915 men provisorisk trafik fanns redan 1914.[9]

I samband med att godsbangården utökades på 1980-talet revs Piteå stationsbyggnad [10] men lokstall och magasinsbyggnader finns kvar.[11]

Järnvägen blev elektrifierad den 12 juni 1995[9] i samband med en upprustning av banan och en omläggning av anslutningen till stambanan vid Älvsbyn. Ett triangelspår byggdes i Nyfors, söder om Älvsbyn och banan fick en ny sträckning som ansluter till den gamla banan innan Högheden. Den nya sträckningen är omkring 1,5 kilometer längre än den ursprungliga.

HamnarRedigera

Den första hamnen med järnvägsanslutning låg nära Piteå station i Sörfjärden. Det fanns också hamn vid industrierna i Munksund och Skuthamn. Det mesta av virket flottades från inlandet på Piteälven och det fanns linbanor fram till mitten på 1960-talet[12] mellan sågverken och massaindustrin för flistransport. Statens Järnvägar förlängde 1955 järnvägen från Piteå station till Munksund. Oljehamnen på Haraholmen påbörjades av Piteå landskommun och blev klar 1968. Efter att Piteå stad, Piteå landskommun och ytterligare två landskommuner gick samman 1967 byggde Piteå kommun 1973 ett oelektrifierat industrispår som kommunen fortfarande äger och förvaltar från Haraholmsväxeln till hamnen på Haraholmen.[10][13]

PersontrafikRedigera

Hållplatserna hade inte alltid namn utan angavs som kilometerantal. Persontrafiken mellan Älvsbyn och Piteå upphörde den 28 maj 1972.[9]

NutidRedigera

Godstrafik med skogliga råprodukter och förädlade varor.[14]

FramtidRedigera

I den föreslagna sträckningen av Norrbotniabanan genom Piteå ansluter den till nuvarande järnväg på Pitholmen, resecentrumet placeras vid gamla Piteå station nuvarande bangård och banan avviker mot Luleå innan E4:an.[15]

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggning av statsbanan Älvsby-Piteå. Statens järnvägars publikationer. Utredningar m. m., 99-1369565-1 ; 1924:1. Stockholm. 1924. Libris 1476675