Pitholmen

en ö i Piteå kommun

Pitholmen är en ö i Piteå skärgård, tidigare definierad som halvö.[a][3] En smal kanal (Strömsundskanalen[4]) skiljer Pitholmen från fastlandet ett par hundra meter från Piteå centrum, och Piteälven vid Pitsund i söder. Landhöjningen har gjort att Pitholmen vuxit ihop med flera mindre grannöar, och den är numera 81 kvm stor.

Karta över Pitholmen. Uppe till vänster skiljer Strömsundskanalen (mitt i Piteå tätort) ön från fastlandet. Nere till höger är Pitholmen numera förbunden med Bondön.
Flygfoto över Piteå 1968. Den undre halvan av bilden (hitom Strömsundskanalen) visar mark som tillhör Pitholmen.

Geografi och historiaRedigera

Pitholmen täcks huvudsakligen av skog. Hela den södra halvan domineras av tallhed. De norra och östra delarna bjuder på mer varierad terräng. Högsta punkten är Degerberget (cirka 80 m ö.h.), som bjuder på fin utsikt ut mot skärgården. Centrala Pitholmen domineras av sjön Storträsket.

HistoriaRedigera

Sundet blir kanalRedigera

Mellan fastlandet (på "Häggholmen", tidigare en egen ö) och Pitholmen byggdes en första bro i slutet av 1760-talet. Bron var i trä och 120 meter lång. På den norra sidan av bron byggdes även en tullbom, för förtullningen av varor som fördes över bron in i Piteå; tullbommen fanns kvar fram till 1860-talet.[3]

Vid den här tiden var Strömsundet en väl använd båtled. Segelskutor kunde fram till 1700-talet segla genom Strömsundet söder om Häggholmen (det centrala Piteå, på fastlandet),[5] mellan den södra och den norra hamnen i Piteå.

Genom den pågående landhöjningen (som runt Piteå är på cirka 9 mm per år[6]) försvårades trafiken med tiden.[7] Åren 1877/–1878 omvandlades sundet till kanal, genom att man försåg stränderna med strandskoning och fördjupade sundet. Fortsatt landhöjning gjorde en ny, tvåårig fördjupningsinsats nödvändig på 1920-talet; samtidigt byggdes en ny betongbro som ersättare för den tidigare Strömsundsbron.[4]

Ytterligare ny bro mellan fastlandet och ön byggdes 1965, efter att Sundsgatan i Piteå förlängts. Nya kanalarbeten planerades 2019, på grund av den fortsatta uppgrundningen av kanalen.[4]

Växande öRedigera

1918 omfattade Pitholmen 60,8 kvadratkilometer.[8] I början av 2000-talet har ön genom landhöjningen vuxit till 81 kvm, vilket gör att den numera är den största ön i Norrland (större än den tidigare största ön, Alnön, med dess numera 68 kvm).[9] Pitholmen har genom åren vuxit ihop med sina närmaste grannöar Bondön, Nötön/Renön och Nördharaholmen, vilket ökat på arean.

Vad gäller Bondön, längst i sydöst på den sammanslagna Pitholmen, kan denna snart återfå status som ö. Piteå kommun ansvarar för ett kanalbygge (som enligt tidigare planer skulle varit färdig hösten 2015) genom näset vid Sikörsviken, mellan de två öhalvorna. Kanalen är tänkt att underlätta småbåttrafiken mellan Piteås södra och norra skärgård.[10]

BebyggelseRedigera

Pitholmens västra och södra sida är bebyggda. I väster ligger sjukhuset, Strömbackaskolan och stadshuset jämte stadsdelarna Svartudden, Strömnäs, norra Pitholm, Durrnäs och södra Pitholm. Längs den södra strandremsan ligger Strömsborg, Klubbgärdet, Furuberget, Munksund och Skuthamn. I sydöst tar Pite havsbad en stor del av den stranden. Ute på den östra udden Nördharaholmen ligger en djupvikshamn med tillhörande industriområde.

Sommarstugor finns det gott om. Många av Pitholmens strandkanter är bebyggda, och i samband med det ovannämnda kanalbygget (norr om Bondön) planeras byggen av fritidshus, camping och småbåtshamn.[10]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Pitholm 1900–1900[11]
År Folkmängd
1900
  
1 350

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Se ävenRedigera

KommentarerRedigera

  1. ^ Statistiska centralbyrån definierar numera även landmassor som avgränsas genom exempelvis kanaler som öar.[1] Denna omdefinition av öbegreppet ledde bland annat 2014 till att Södertörn-Nacka fick status som Sveriges tredje största ö.[2]

KällorRedigera

  1. ^ ”Flest öar finns i Norrbotten”. Statistiska Centralbyrån. 8 december 2014. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/strandnara-markanvandning/pong/statistiknyhet/kust-strander-och-oar-2013/. Läst 27 februari 2020. 
  2. ^ Forsberg, Oskar (15 december 2014). ”Oväntad tredjeplats i ny svensk ö-lista”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/rL9jyw. Läst 27 februari 2020. 
  3. ^ [a b] ”Pitholmen - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pitholmen. Läst 27 februari 2020. 
  4. ^ [a b c] ”Strömsundskanalen”. kanaler.arnholm.nu. http://kanaler.arnholm.nu/stromsunds.shtml. Läst 27 februari 2020. 
  5. ^ ”Strömsundskanalen renoveras”. pt.se. 3 maj 2019. https://www.pt.se/11211603. Läst 27 februari 2020. 
  6. ^ ”Landhöjning och vattenstånd | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/landhojning-och-havsvatttenstand-1.3437. Läst 27 februari 2020. 
  7. ^ ”Strömsundskanalen”. kanaler.arnholm.nu. http://kanaler.arnholm.nu/stromsunds.shtml. Läst 27 februari 2020. 
  8. ^ ”1133-1134 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor)”. runeberg.org. 18 april 1918. http://runeberg.org/nfcg/0609.html. Läst 27 februari 2020. 
  9. ^ ”De 50 största öarna, reviderad 2015-09-22”. web.archive.org / SCB. 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303202852/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Kust-strander-och-oar/13042/13049/21205/. Läst 27 februari 2020. 
  10. ^ [a b] Gustafsson, Joel (9 juli 2015). ”Sten Olsson säljer Bondön”. www.pt.se. https://www.pt.se/nyheter/pitea/sten-olsson-saljer-bondon-9401671.aspx. Läst 27 februari 2020. 
  11. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.