Öppna huvudmenyn

Axel Nyström (1793–1868)

svensk arkitekt, stadsarkitekt i Stockholm 1838-1863
(Omdirigerad från Per Axel Nyström)

Per Axel Nyström d.ä., född 23 februari 1793 i Stockholm, död 31 december 1868 i Stockholm, var en svensk arkitekt och stadsarkitekt i Stockholm 1838-1863.

Per Axel Nyström
Axel Nyström d.ä.jpg
Per Axel Nyström d.ä.
Född23 februari 1793[1][2]
Sankt Nikolai församling[3][2]
Död31 december 1868[2]
Klara församling[3][2]
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5][6]
kartor
NationalitetSvensk
SysselsättningÖversättare, arkitekt[1][2]
BarnAxel Fredrik Nyström (f. 1832)[7]
Ellen Anckarsvärd (f. 1833 och 1833)
Redigera Wikidata

Innehåll

UtbildningRedigera

Nyström studerade vid Konstakademien i Stockholm, genomgick dess arkitektskola och blev 1811 gesäll i murmästarämbetet.

FamiljRedigera

Per Axel Nyström d.ä. var far till stadsarkitekten Axel Fredrik Nyström (1832-1894), som var intendent i Överintendentsämbetet från 1886. Per Axel Nyström d.ä.:s systerson var arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander, gift med hans dotter Carin Nyström. Hans föräldrar var skräddarmästaren Anders Nyström (1740-1816) och Anna Rebecca Höök (1754-1820). Han växte upp Själagårdsgatan 6 i Stockholm, Gamla stan. Axel Nyström är begravd på Norra begravningsplatsen.[8] Han var farfarsfarfar till professorn arkitekten Louise Nyström (1942-)

Liv och verkRedigera

 
Rånäs slott, ett verk av Nyström
 
Brunkebergs hotell, ett verk av Nyström[9]

Tidig karriärRedigera

Axel Nyström blev 1812 konduktör vid Överintendentsämbetet, hade de följande åren tillsynen vid reparationen av Kungliga slottet, utförde 1818 ritningar till dekorationsarbeten vid Karl XIV Johans kröning och änkedrottning Charlottas begravning och fick samma år hovarkitekts titel.

Han var en man med mångsidiga intressen, inte minst litterära, och översatte 1817 Friedrich Schlegels Bref uppå en resa genom Nederländerna, nejderna kring Rhen, Schweiz och en del af Frankrike, ett arbete om gotiska stilen inom arkitekturen.

Resor 1819-1824Redigera

År 1819 begav sig Nyström, som Konstakademiens stipendiat, till Köpenhamn, Köln, Bryssel till Paris, där han stannade två och ett halvt år för studier under arkitekten Louis-Hippolyte Lebas. Som kunskapsprov sände han 1820 hem ett "storartat förslag till Helgeandsholmens ordnande" med portiker och ett tempel, ägnad åt Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII (ritningarna, fem stora blad, finns liksom flera ritningar hos Konstakademien).

År 1821 reste Nyström i sällskap med Bengt Erland Fogelberg till Italien, där han större delen av tiden arbetade i Rom.

Byggnadsverk i SverigeRedigera

År 1824 reste Nyström norrut, via Paris, och återkom till Stockholm 1825, där han blev ledamot av Konstakademin och fick en arkitektlön på dess bekostnad. Bland de uppdrag han fick märks ombyggnaden av Lejonbacken vid slottet, vilken fullbordades 1834. Han planlade och övervakade flera större ombyggnader, bland annat ombyggnaden av Serafimerlasarettet (1828–1831), utförde ritningar till minnesvårdar över Gustav II Adolf i Uppsala (1833), AnsgariusBjörkö (1834), från dekoration av Riddarholmskyrkan vid kungliga begravningar (1829 och 1844), dekoreringen av Gustavianska gravkoret i Uppsala domkyrka (1830), till ny inredning av Lunds domkyrka (1832–1833) och många rum på Stockholms slott, särskilt representationssalen "Vita havet". Brunkebergs hotell, sedermera Telegrafstyrelsens hus eller Televerkets hus, på Brunkebergstorg 2 i Stockholm, uppfördes 1837-1841 efter ritningar av Nyström. I Brunkebergs hotell återfanns Handelshögskolan i Stockholms och huvudsakliga lokaler 1909–1926.

Positioner i SverigeRedigera

Nyström blev 1826 arkitekt vid Drottningholms slott, 1832 vice professor och 1836 professor i byggnadskonst vid Konstakademin. I sin egenskap av professor hade han stort inflytande på de yngre arkitektstudenterna. Särskilt övervakade han sin systerson Fredrik Wilhelm Scholander.

På anmodan av dåvarande överståthållaren överlämnade han 1834 förslag till ny byggnadsordning för Stockholms stad, vilken låg till grund för den 1842 fastställda stadsplanen. År 1836 utnämndes han till arkitekt vid Överintendentsämbetet och blev samma år förvaltare av byggnadsfrågor vid Kungliga slottet, 1838 stadsarkitekt i Stockholm och 1844 Konstakademins sekreterare. Tillsammans med Mikael Gustaf Anckarsvärd och Axel Gabriel Bielke grundade han 1832 Konstföreningen i Stockholm och var länge verksam som sekreterare i dess styrelse. Han hade en betydande andel i föreningens historiska utställningar.

Nyström bytte 1848 ut sin professur vid Konstakademin mot en intendentsbefattning vid Överintendentsämbetet, från vilken han avgick 1862. Han hade förut lämnat sina positioner som arkitekt för Drottningholm 1847 och intendent vid slottsbyggnaden 1851. År 1863 avsade han sig sin tjänst som stadsarkitekt, men först i juli 1868 sekreterarbefattningen i Konstakademin.

Företrädare:
Carl Christoffer Gjörwell d.y.
Stadsarkitekt i Stockholms stad
1838-1863
Efterträdare:
Ludvig Hedin

UtmärkelserRedigera

Riddare av Kungl. Nordstjärneorden (RNO) 1850. Kommendör av Kungl. Vasaorden (KVO) 28 januari 1861 (riddare av samma orden redan på 1830-talet).

Nyström var ledamot av engelska arkitektinstitutet samt av franska konstakademin.

Byggnader ritade av arkitekten Axel Nyström (urval)Redigera

I kronologisk ordning:

 
Fasadritningar till Fiskarhuset (1854).
  • Nyström är representerad med arkitekturteckningar vid bland annat Nationalmuseum[10] i Stockholm.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b c d e] P Axel Nyström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 8501, läs online
  3. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0
  4. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 9 juni 2017
  5. ^ Karl-Axel Björnberg, Nyström Axel (1793-1868) arkitekt, Kungliga och Norra begravningsplatserna : vandringar bland berömda personers gravar, Andra upplagan utgåvan, Bäckströms förlag, 1998, s. 58, ISBN 978-91-88016-69-0, läst: 7 mars 2017
  6. ^ Nyström, AXEL, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 9 juni 2017
  7. ^ Axel Fredrik Nyström, läst: 3 oktober 2016
  8. ^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.58-59 ISBN 91-88016-69-2
  9. ^ Stockholm i dess förnämsta byggnader m. m.. [Stockholm]. 1858. Libris 3082051. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=2&action=visaPost&countPlace=1&mediaId=9773. Läst 19 juli 2014  Arkiverad 7 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Nationalmuseum

Tryckta källorRedigera

WebbkällorRedigera

Externa länkarRedigera