Metropolitanskolen var ett gymnasium i Danmark, som senast låg i Struenseegade på Nørrebro i Köpenhamn. Skolan grundades 1209 av Peder Sunesen, biskop i Roskilde stift.[1] I 800 år utvecklades den från katolsk klosterskola till latinskola och elitskola för samhällets ledande till gymnasium.[2] I sina sista år fick skolan ekonomiska problem och 2010 blev den sammanslagen med Østre Borgerdyd Gymnasium till den nya skolan Gefion Gymnasium. Skolan är känd från Hans Scherfigs roman Det forsømte forår.

Metropolitanskolen
Vor Frue Skole (1209–1801)
Kjøbenhavns Latinske Cathedralskole (1802–1817)
Metropolitanskolen (1817–2010)
Metropolitanskolen_-_C.F._Hansen_-_1816_-_panoramio.jpg
Skolbyggnaden från 1728 till 1938. Arkitekt C.F. Hansen.
SkoltypGymnasieskola
Latinskola före 1817
OrtKöpenhamn
LandDanmark Danmark
Grundad1209
Nedlagd2010
ÄgareKöpenhamns kommun
RektorHans Lindemann
WebbplatsMetropolitanskolen (på danska)

HistoriaRedigera

Vor Frue Skole eller Domskolen låg vid Frue Plads i Köpenhamns Indre By. Skolan och Vor Frues Kapitel fick gemensamt ansvaret för att utbilda gejstlige (andliga). På medeltiden kallades skolans elever "peblinge", av forndanskans pæpling, egentligen "liten präst".[3] Peblingesøen ska ha fått sitt namn av att skolans första elever badade i den.[4] Senare kallades skolans elever "disciple".

Skolan låg 1377 norr om Frue Kirke nära Nørregade, men låg 1468–1807 söder om kyrkan, mellan de nuvarande gatorna Dyrkøb och Skindergade. Vid reformationen kom skolan under magistratens (kommunens) försorg, och Köpenhamns tre sockenkyrkor - Vor Frue, Helligåndskirken och Sankt Nicolai - förpliktade sig 1548 att bidra till dess reparation och underhåll. Skolledaren blev också pålagd att leda kyrkosången i Frue Kirke. Från reformationen och 200 år framåt räknades skolan som en fattigskola. Detta ändrades 1797, då den blev försöksskola. En ny skolreform skulle utprovas, och endast en liten utvald skara elever fick lov att bli kvar. Nästa förändring var 1801, hädanefter skulle eleverna inte längre sjunga i kyrkan, istället avkrävdes föräldrarna skolpeng och därmed blev den också en skola för det bättre borgarskapet.[4]

Under Köpenhamns brand 1728 brann skolan ner, men var återuppförd redan 1731. Den nya byggnaden var grundmurad och vände ut mot Frue kirkegård. Förutom skolsalar fanns rum för hørerne (underordnade lärare), medan rektor och konrektor fick en särskild bostad ut mot Skindergade. Under Köpenhamns bombardemang 1807 förstördes skolan igen, och undervisningen föregick fram till 1808 i Vajsenhuset, därefter i Trinitatis prästgård i Kannikestræde.[5] År 1811 påbörjades en ny skolbyggnad i Fiolstræde, vid änden av Frue Plads. Bygget invigdes 23 april 1816 i närvaro av kung Fredrik VI, 132 discipler och lärarkåren. Men den var endast beräknad för 100 elever, och efter införandet av matematisk-naturvetenskaplig inriktning 1871 och nyspråklig dito 1903 växte elevantalet och även platsbehovet. Någon möjlighet för utvidgning fanns inte, så 1938 flyttade skolan till en byggnad i Struenseegade, som hade huserat Femmers Kvindeseminarium och senare Hans Egedesgades Skole, vilken lades ner när Metropolitanskolen flyttade in.[6] Efter Metropolitanskolens nedläggning 2010 övertog Det Frie Gymnasium byggnaden i Struenseegade och upprättade en extra filial där.

År 1802 fick skolan namnet Kjøbenhavns Latinske Cathedralskole. Det ledde till protester från Roskilde Katedralskole, då bägge skolor låg i Själlands stift, och endast en katedralskola måtte finnas i varje stift. Som en kompromiss fick skolan i Köpenhamn vid en kunglig resolution av 19 september 1817 sitt slutliga namn: Metropolitanskolen. År 2009 firade skolan 800-årsjubileum, men 2010 var det slut, då den blev sammanslagen med Østre Borgerdyd Gymnasium som Gefion Gymnasium.

Skolan är nog mest känd genom Hans Scherfigs bitande satiriska roman, Det forsømte forår från 1940. Skolan var känd som en institution riktad mot eliten - den absolut övre medelklassen och borgerskapet - och inte minst skulle den vara en pojkskola. Först 1923 fick skolan en kvinnlig elev, Olga Geertzen - 50 år efter att kvinnor hade fått tillträde till universitetet i Danmark.[4]

Viktiga årtalRedigera

Kända studenterRedigera

År Namn
1650 Poul Hansen Ancher (1629–1697)
1650 Henrik Møinichen (1631–1709)
1656 Niels Stensen
1659 Henrik Harder (1642–1683)
1681 Niels Ebbesen Aagaard (1664–1718)
1687 Niels Foss (1670–1751)
1720 Johannes Valeur (1700–1771)
1722 Matthias Hviid (1703–1759)
1739 Jens Schielderup Sneedorff
1756 Abraham Kall
1764 Peder Hansen (1746–1810)
1771 Christian Knudsen (1752–1813)
1772 Laurids Smith (1754–1794)
1773 Grímur Jónsson Thorkelín
1776 Jørgen Mandix
1777 Frederik Stoud (1759–1823)
1784 Jens Michael Hertz (1766–1825)
1794 Peter Thonning
1804 Hans Astrup Fleischer (1785–1846)
1804 J.J. Dampe
1807 Frantz Gotthard Howitz, Christian Ferdinand Wilse (1790–1860)
1808 Just Mathias Thiele
1809 Henrik Nicolai Clausen, Conrad Matthias Lunding
1810 Andreas Gottlob Rudelbach
1811 Peder Hjort
1812 Carl Bernhard, Gustav Adolph Dichman (1795–1853)
1815 Nicolai Christian Levin Abrahams (1798–1870), C.A.H. Muus (1796–1885), Hans Mathias Velschow
1817 Henrik Hertz (1797–1870), Peter Vilhelm Jacobsen, Carl Adolph Thortsen
1818 C.F.L. Mourier (1800–1880), Christian Tiemroth (1799–1888)
1819 Carl Wilhelm Elberling
1820 Carl Nicolai Petersen (1802–1876), Frederik Ulrik Timm (1801–1860)
1821 Frederik August Esbensen (1802–1872), Carl Mundt, Christian Pløyen (1803–1867)
1824 Otto Müller (1807–1882)
1825 Adolph Frederik Bergsøe (1806–1854), L.S. Fallesen (1807–1840)
1826 A.F. Bremer (1810–1857), Ludvig Daniel Hass (1808–1881)
1827 Frederik Christian Bornemann (1810–1861), Hans Lassen Martensen
1828 Anton Ludvig Arnesen (1808–1860), Frantz Johannes Hansen, Jens Christian Sigismund Neve (1810–1875)
1833 Peter Christian Lund (1833–1891)
1834 Johan Frederik Hagen, W.J.A. Ussing
1837 J.C. Hostrup, Kristian Mantzius
1838 Odin Wolff Tidemand (1822–1897)
1840 Peter Tamm Julius Benzon-Buchwald (1821–1877), Albert Leth (1822–1884), Christian Listov (1821–1893)
1842 Frederik Dahl (1822–1920)
1843 Johannes Forchhammer, Abraham Kall Rasmussen (1824–1901), Carl Wolf Josef Nathanael Wallick (1825–1888)
1844 Frederik Dreier
1846 Carl Grove (1828–1895), Christian Severin Henrichsen (1829–1883), Frantz Howitz, Conrad Müller (1830–1904)
1848 Harald Krabbe, C.F. Ricard (1830–1908)
1849 Hans Dahl (1830–1921), Frederik Trier (1831–1898)
1851 Michael Rosing
1853 Jens Koefoed (1832–1913), Carl Lange
1854 Adam Hauch (1836–1914), Henrik Scharling
1855 Rasmus Holm (1836–1899), Ernst Trier
1857 Carl Thrane, Jacob Scavenius, Charles Arnold de Fine Skibsted (1839–1902)
1859 Pietro Krohn, Vilhelm Richter (1840–1911), Vilhelm Topsøe
1860 Peter Brock, Peter Wilken Heiberg, Johan Krohn (1841–1925), Emil Poulsen, Sophus Vind (1842–1913)
1861 Georg Bricka (1842–1901), Viggo Hørup, Peter Jerndorff, C.F. Tiemroth (1842–1905), Sophus Vedel (1842–1920)
1862 Gustav Hansen (1843–1912), Oscar Alexander Ræder (1844–1877)
1863 André Lütken (1843–1916), Georg David Sigismund Neve (1845–1926), Johannes Steenstrup
1864 C.F. Bricka
1865 Holger Drachmann, Niels Lassen, Gustav Stemann
1866 Hjalmar Rafn (1848–1919), Erik Skram
1867 Axel Liebmann, Erik Schiødte
1868 J.J. Voigt (1850–1922)
1869 Karl Gustav Brøndsted (1851–1945), Thor Lange, Severin Lauritzen (1850–1924)
1870 P.E. Lange-Müller
1871 Christian Gram, Gustav Philipsen, Harald Westergaard
1872 Frederik de Jonquières (1854–1925), Carl Michelsen (1853–1921)
1873 G.L. Grove, Bjørn Stephensen (1855–1940), Henry Ussing
1874 Georg Garde (1856–1945), Hjalmar Hammershaimb (1856–1923), Vilhelm Rievers (1855–1919)
1875 R.S. Gram (1857–1936), Carl Ussing
1876 Holger Begtrup, Rudolph Sophus Bergh, Lauritz Kolderup-Rosenvinge, Alfred Lehmann, Hans Henrik Schou (1858-1932)
1877 Otto Liebe, Frederik Wolff (1859–1932)
1878 Einar Christiansen, Adolphe Clément (1860–1933)
1879 Hans Olrik
1880 Christian Frederik Knuth (1862–1936)
1881 Viggo Lachmann (1864–1928), Axel Olrik, N.V. Ussing
1882 Ivar Berendsen (1865–1939), Valdemar Vedel
1883 Lorenz V. Hinrichsen (1865–1929), Eyvind Olrik
1884 Oscar Madsen(1866–1902), I.C. Sundberg (1866–1935), Henrik Vedel (1867–1932), Johannes Østrup, Vagn Aagesen (1866–1939)
1885 Johannes Bock, Holger Ehrencron-Müller (1868–1953), Christian Lerche (1868–1957), H.U. Ramsing (1868–1946)
1886 Julius Clausen, Hans Munch-Petersen
1887 Tycho Jessen (1870–1921), Johan Ludvig Nathansen (1870–1922)
1888 Herman Bing (1871–1966), Frederik Torm
1889 Kung Christian X, Folmer Hansen, Poul Heegaard, Axel Ramm (1870–1944), Viktor Rubow
1890 C.F. Jarl (1872–1951), Otto von Munthe af Morgenstierne (1871–1945), Herluf Zahle, Chr. Hasselbalch (1873–1960)
1891 Johannes Hørring (1874–1954), Johannes Mollerup, Axel Rubow (1873–1940)
1892 Lorenz Bergmann, Tommy Bonnesen, Ejnar Hertzsprung, Kay Hirsch (1873–1935), Ernst Kaper, Otto Reedtz-Thott (1872–1927), Hjalmar Thuren, C.W. Westrup (1874–1958)
1895 Christian Rimestad, Harald Seidelin (1878–1932), Peter Wegener (1877–1956)
1896 Arthur Henriques (1878–1958), Christian Axel Jensen, Paul Westergaard (1878–1958)
1897 D.B. Adler (1879–1932), Niels Bjerrum, C.L. David, Erland Thaulow (1879–1972), K.A. Wieth-Knudsen, C.I. Scharling
1898 Christian Kirchhoff-Larsen (1880–1965), Christian Tiemroth (1879–1956)
1899 L.S. Fridericia (1881–1947), Mario Krohn, Erik Sommerfeldt (1882–1969)
1900 Andreas Boje (1882–1966), Paul Ramm (1882–1977), Torben Spang-Hanssen (1882–1965)
1901 Christen Borch
1902 Johan Bülow (1885–1945), Knud Krabbe (1885–1961), S.H. Mygind (1884–1970), Espern Spang-Hanssen (1884–1972)
1904 Henry Ussing, Hubert Wichfeld (1886–1979)
1905 Carl Otto Henriques (1887–1966), Vincent Næser (1888–1968), Leo Swane
1906 Svend Dahl
1907 Svend Borberg, E. C. L. Dons (1889–1949), Mogens Fenger (1889–1956), Ernst Frigast (1889–1968), Svend Garde (1889–1973), Johannes Gravesen (1889–1972), Poul Grønvold (1889–1947), Victor Hansen (1889–1974), Knud Herforth (1889–1943), Herbert Jerichow (1889–1967)
1908 Allan Heilmann (1890–1976), Johannes Wolf (1890–1959)
1909 Henning Kehler (1891–1979), Otto Kierulff (1891–1981), Ejnar Krenchel (1891–1965), Skat Hoffmeyer (1891–1979), Erik H. Schack (1889–1973)
1910 Kaj Birket-Smith
1911 Carl Juel (1894–1981), Svend Rehling (1893–1957)
1912 Morten Borup (1894–1989), Victor Hermansen (1894–1960)
1913 Flemming Dahl
1914 Helge Topsøe-Jensen (1896–1976), Emil Wissum (1896–1976)
1915 Erik Kofoed-Hansen (1897–1965), (Carl Erik) Soya
1916 Svend Aage Andersen (1897–1980)
1917 Victor Schiøler
1918 Henrik Brockenhuus-Schack (1900–1990)
1919 Kjeld Abell, Stephan Hurwitz (1901–1981), Tage Kjær (1901–1976), Eggert Adam Knuth (1901–1980), Niels Krabbe (1901–1975), Carl Popp-Madsen (1900–1973), Franz Sodemann (1901–1990)
1921 Hal Koch, Torben Anton Svendsen (1904–1980), Poul Vedel (1902–1991)
1922 Mogens Fog, Otto Melchior (1904–1945), Arne Munch-Petersen
1923 K.E. Løgstrup, Frederik Schyberg (1905–1950), højesteretspræsident Jørgen Trolle[7] (1905–1985).
1924 Jens Bing (1906–1980), Piet Hein, Svend Heineke (1906–1995), Hans Scherfig, Tage Wedel-Heinen (1906–1981), Mogens Zieler (1905–1983)
1925 Henrik Abrahams (1907–1984), Henning Holck-Larsen (1907–2003), Alfred Wassard (1906–1990)
1926 Stig Iuul (1907–1969), Dietrich Anselmo Wieth-Knudsen (1908–1990), Johannes Clemmesen (1908–2010)
1928 Nils Schiørring (1910–2001)
1929 Niels Helweg-Larsen (1911–2008)
1930 Georg Heggum (1909–2001)
1931 William Michelsen (1913–2001), Bjarne With Paulson (1912–1996), Ole-Christian Permin (1913–1995), Peter Godfred Ramm (1913–1985)
1932 Vagn Hoffmeyer Hoelgaard (1913–1988?), Hans Puggaard (1914–1986), Edvin Tiemroth
1933 K.B. Andersen, Svend Asmussen, C.J. Becker (1915–2001)
1935 Ebbe Wolfhagen (1916–2000)
1937 Jørgen Jacobsen (1919–2016)
1938 Andreas Rehling (1920–1988)
1942 Erik Balling, Sten Hegeler, Bjørn Watt Boolsen
1943 Anne Chaplin Hansen (1924– )
1945 Holger Friis Johansen (1927–1996)
1946 Erik Bent Hansen (1927–2002), Jørgen Reenberg (1927– ), Iørn Piø (1927–1998)
1947 Poul Jørgensen (1928–2015)
1948 Karsten Friis Johansen (1930–2010), Christian Thodberg (1929–2020)
1949 Georg S. Geil (1930–1996), Knud Hertling
1951 Ole Bang (1932– )
1952 Jørgen Fog (1934– ), Preben Thomsen (1933–2006)
1954 Frans Lasson (1935–2009), Virtus Schade (1935–1995)
1955 Niels Eilschou Holm (1937–2016), Jørgen Sonnergaard (1936–2021)
1956 Dorte Bennedsen, Johannes Møllehave, Aino Kann Rasmussen (1937– )
1958 Henning Christophersen, Karsten Fledelius (1940– )
1960 Peter Johannes Erichsen (1941– ), Bettina Heltberg, Dorrit Willumsen
1961 Søren Kjørup (1943– ), Kjeld Møllgård (1942– ), Lotte Wæver (1942– )
1962 Henrik Stub (1944– )
1963 Søren Vinterberg (1944– ), Hannah Nydahl (f. Christiansen 1946)[8]
1965 Nils Overgaard Andersen (1947– ), Leo Bjørnskov (1946– )
1966 Lars-Henrik Olsen
1977 Morten Stig Christensen (1958– )
1978 Pia Gjellerup
1981 Jens Skou Olsen (1962– )
1984 Mads Mikkelsen
1985 Lars Mikkelsen
1986 Anette Støvelbæk
1992 Gustav Hansen, Camilla Stockmann (1973– )
1995 Katrine Lester (1976– )

Ledning (rektorer)Redigera

Listan är ofullständig, hjälp gärna till med att fylla i den.

  • 1246 Toti
  • -
  • 1577-1582 Niels Krag
  • 1638-1646 Søren Pedersen Kalundborg
  • 1698-1705 Søren Glud
  • -
  • 1777-1803 Skúli Thorlacius
  • -
  • 1844-1871 Bonaparte Borgen
  • 1871-1882 Frederik Christian Carl Birch
  • 1882-1885 Lorentz Andreas Christian Bergmann
  • 1885-1902 Valdemar Antonius Bloch
  • 1902-1918 Hjalmar Rafn[9]
  • 1918-1921 Oluf Krag
  • 1921-1927 Karl Hude
  • 1927-1940 Julius Nielsen (1874–1940)[10]
  • 1942-1945 Vilhelm Lorenzen (konstitueret)
  • 1945-1952 Henrik Bang (1882–1964)
  • 1952-1967 Karl Nielsen (1906–1967)
  • 1967-1992 Frans Handest (1927–2018)
  • Sista rektor före sammanslagningen: Hans Lindemann

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia.

NoterRedigera

Vidare läsningRedigera

  • C.A.S. Dalberg & P.M. Plum, Metropolitanskolen gennem 700 Aar, Gyldendals Förlag, Köpenhamn, 1916.
  • Hvilket forår : 800 år – et Danmarksbillede set gennem Metropolitanskolen : fra Danmarks fineste skole til et gymnasium i brændpunktet på nutidens Nørrebro. Redaktör: Hans Lindemann, m. fl. Köpenhamn 2009.

Externa källorRedigera