Kilstjärtad smygsångare[2] (Helopsaltes pryeri) är en fåtalig östasiatisk fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Kilstjärtad smygsångare
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGräsfåglar
Locustellidae
SläkteHelopsaltes
ArtKilstjärtad smygsångare
H. pryeri
Vetenskapligt namn
§ Helopsaltes pryeri
AuktorSeebohm, 1884
Synonymer
  • Megalurus pryeri
  • Locustella pryeri
  • Kilstjärtsångare
  • Kilstjärtssångare

Utseende redigera

Kilstjärtad smygsångare är en medelstor (14 cm) gräsfågel. Ovansidan är brunbeige med svart streckning utom på panna och övergump. På huvudet syns ett otydligt blekt ögonbrynsstreck. Stjärtfjädrarna är beigebryna med svarta spolar. Undersidan är blekbeige, mörkare på flankerna och mer färgstarkt på undre stjärttäckarna.[1]

Utbredning och systematik redigera

Kilstjärtad smygsångare delas in i två underarter, där nominatformen pryeri är känd från sex lokaler på Honshu i Japan. Underarten sinensis häckar på fastlandet i nordöstra Kina (Jiangxi, Jiangsu och förmodligen i Heilongjiang och Liaoning) samt in i Ryssland vid sjön Chanka. Vintertid flyttar den huvudsakligen kinesiska populationen till ett område kring Yangtzefloden, medan den japanska populationen håller sig på Honshu, men även Shikoku. Några fynd finns från Mongoliet och Sydkorea och den förekommer nästan med säkerhet i Nordkorea. 2019 påträffades den för första gången i Thailand.[4]

Släktskap redigera

Kilstjärtad smygsångare placerades fram till relativt nyligen i släktet Megalurus, men både morfologiska studier[5] och DNA-studier[6] visar att den är närmast släkt med de östasiatiska arterna ochotsksmygsångare, koreasmygsångare och starrsångare.[7]

Vidare studier från 2018[8] har visat att en grupp östasiatiska arter som traditionellt placeras i Locustella, bland annat starrsångare, visserligen är en systergrupp till Locustella, men skildes åt för hela 14 miljoner år sedan. Författarna till studien rekommenderar därför att de placeras i ett eget nyskapat släkte, som de ger namnet Helopsaltes. Numera följer de ledande taxonomiska auktoriteterna rekommendationerna.

Familjetillhörighet redigera

Gräsfåglarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Locustellidae.

Levnadssätt redigera

Kilstjärtad smygsångare påträffas i våtmarker där den föredrar tätt och medelhögt med vass och gräs i grunt vatten, med några högre växter som den kan använda som sångplats. Den verkar vara mycket kräsen i sina krav och tolererar inte växtlighet som är vare sig för hög eller för låg. Den verkar gynnas av den invasiva arten amerikanskt marskgräs i Kina så pass att den till och med kan vara en nyckel till dess överlevnad vid åtminstone en lokal i Kina. Vintertid påträffas den i vassbälten.[1]

Fågeln lever nästan uteslutande av små insekter, främst larver från fjärilar och flugor. I Japan inleder den häckningen vid början av regnsäsongen (kring 20 juni) och ungarna är flygga mellan mitten av juli och mitten av augusti.[10]

Status och hot redigera

Kilstjärtad smygsångare har idag en liten och fragmenterad världspopulation på uppskattningsvis endast mellan 10 000 och 15 000 vuxna individer. Den tros dessutom minska i antal till följd av habitatförstörelse både på häckplats och i dess övervintringsområden. Fram till och med 2008 behandlade internationella naturvårdsunionen IUCN den som sårbar, men efter nya studier som visade att populationen vid sjön Poyang i Kina kunde bestå av fler än hela 5 000 par nedgraderades den 2009 till kategorin nära hotad.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Henry James Stovin Pryer (1850–1888), brittisk entomolog, affärsman och samlare av specimen i Japan.[11]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Helopsaltes pryeri . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi :  10.14344/IOC.ML.9.2.
  4. ^ First Country Reports, Handbook of the Birds of the World Alive, hämtad 2019-12-07
  5. ^ Morioka, H. & Shigeta, Y. (1993) Generic allocation of the Japanese Marsh Warbler Megalurus pryeri (Aves: Sylviidae). Bull. Nat. Sci. Mus. Ser. A (Zool.) 19(1): 37–43.
  6. ^ Alström, P., Fregin, S., Norman, J.A., Ericson, P.G.P., Christidis, L. & Olsson, U. (2011) Multilocus analysis of a taxonomically densely sampled dataset reveal extensive non-monophyly in the avian family Locustellidae. Mol. Phylogenet. Evol. 58(3): 513–526.
  7. ^ Drovetski, S.V., G. Semenov, Y.A. Red'kin, V.N. Sotnikov, I.V. Fadeev, and E.A. Koblik (2015), Effects of Asymmetric Nuclear Introgression, Introgressive Mitochondrial Sweep, and Purifying Selection on Phylogenetic Reconstruction and Divergence Estimates in the Pacific Clade of Locustella Warblers, PLoS ONE 10:e0122590.
  8. ^ Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.
  9. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström och U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  10. ^ Madge, S. (2018). Marsh Grassbird (Locustella pryeri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58707 14 december 2018).
  11. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera