Öppna huvudmenyn

Gräsfåglar

familj av fåglar bland tättingarna

Gräsfåglar[1] (Locustellidae) är en nyligen erkänd familj med små insektsätande sångare, som tidigare ingick i den idag uppdelade familjen sångare (Sylviidae). Familjen omfattar drygt 60 arter i 11 släkten,[2] bland andra smygsångare, lärksångare och gräsfåglar. Familjen förekommer främst i Eurasien, Afrika och i den australiska regionen.

Gräsfåglar
Grashoppsangare-070512.jpg
Gräshoppsångare (Locustella naevia)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
UnderordningPasseri
ÖverfamiljSångare
Sylvioidea
FamiljGräsfåglar
Locustellidae
Vetenskapligt namn
§ Locustellidae
AuktorBonaparte, 1854
Synonymer
Megaluridae (Blyth, 1875)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Innehåll

Utseende och ekologiRedigera

Fåglarna inom familjen är ganska små med lång stjärt. Deras fjäderdräkt är genomgående brunaktiga eller sandfärgade och de tenderar att vara större och smalare än cettisångarna. Flera arter har kraftfulla mörka streck på vingar och/eller på undersidan. Flertalet lever i buskmarker och födosöker ofta genom att klättra genom tät undervegetation eller genom att förfölja bytet direkt på marken. De kanske utgör de mest marklevande av alla sångarna, och det finns evolutionära indikationer på att vissa taxa har börjat anpassa sig till att förlora flygförmågan, vilket är mycket ovanligt bland tättingarna.[3]

SystematikRedigera

Inom överfamiljen Sylvioidea ("sångare" med flera[4]) är gräsfåglarna närmast besläktade med madagaskarsångarna (Bernieridae), en annan nyligen erkänd familj vars arter tidigare placerades i den idag uppsplittrade familjen sångare. Den amerikanska fågelarten donakobius (Donacobius atricapillus) har visat sig vara närbesläktad med arterna inom familjen gräsfåglar och placeras idag som den egna monotypiska familjen Donacobiidae i överfamilj Sylvioidea.[5]

En studie från 2018 indikerar att släktet Locustella egentligen består av två grupper, som uppskattas ha separerats från en gemensam förfader för ungefär 15 miljoner år sedan, vilket är tidigare än flertalet andra släkten inom familjen. På grund av detta föreslår studien att släktet delas upp i Locustella, som omfattar gräshoppsångare, flodsångare, vassångare, träsksångare, ett antal asiatiska arter och en afrikansk art som tidigare placerades i släktet Bradypterus. De andra arterna placeras i det nya släktet Helopsaltes som omfattar starrsångare samt fem asiatiska arter.[2]

SläktenRedigera

Taxonomin i listan nedan följer Clements et al 2017.[6]

En mer sentida studie (Alström et al. 2018) föreslår en mängd ändringar.[2]

ReferenserRedigera

Texten bygger bland annat på en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Megaluridae, läst 2010-10-31

NoterRedigera

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter. Del 2: Tättingarna Arkiverad 14 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine. (Version 3, 16 augusti 2015), <www.sofnet.org Arkiverad 26 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2015-09-17
  2. ^ [a b c] Alström, P., Cibois, A., Irestedt, M., Zuccon, D., Gelang, M., Fjeldså, J., Andersen, M.J., Moyle, R.G., Pasquet, E. & Olsson, U. (2018) Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Molecular Phylogenetics and Evolution, vol.127, sid:367–375
  3. ^ del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (eds.) (2006): Handbook of Birds of the World (Volume 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers). Lynx Edicions, Barcelona. ISBN 84-96553-06-X
  4. ^ "Systematic relationships and biogeography of babblers (Aves, Timaliidae)". Nrm.se. Läst 23 juli 2013.
  5. ^ Alström, P.; Ericson, P.G.P.; Olsson, U. & Sundberg, P. (2006): Phylogeny and classification of the avian superfamily Sylvioidea. Molecular Phylogenetics and Evolution 38(2): 381–397. doi:10.1016/j.ympev.2005.05.015 PDF fulltext
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

KällorRedigera

Externa länkarRedigera